Sigtunastiftelsens författarstipendiater 2019

Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937 och under de år som stipendiet utdelats har många av 1900-talets stora författare vistats på Sigtunastiftelsen. Stipendiet som innebär fyra veckors fri vistelse på Sigtunastiftelsen har i år gått till Inger Edelfeldt, Christine Falkenland, Josefine Holmström och John Swedenmark.

 

Inger Edelfeldt
Inger Edelfeldt (1956-) är författare, illustratör, översättare, dramatiker och bildkonstnär, uppväxt i Hässelby Gård och bosatt i Stockholm. Inger Edelfeldt har skrivit uppåt ett fyrtiotal verk och rör sig obehindrat mellan olika genrer: romaner, noveller, dikter, barn- och ungdomsböcker, seriealbum och dramatik. Hennes bredd är ovanlig både vad gäller genre och läsare i olika generationer och hon anses vara en av våra mest betydande nutida författare.
Hon debuterade tjugoett år gammal med romanen Duktig pojke (1977), som senare omarbetades till ungdomsroman, och räknas som en av de första svenska komma ut-romanerna – om en homosexuell ung mans väg till självinsikt. Förutom debuten kan bland romanerna nämnas klassikern Kamalas bok (1986), Den täta elden (1987), filmatiserad som tv-serie för SVT 1995, den Augustprisnominerade Det hemliga namnet (1999) och senast romanen Fader vår (2016). Hennes prosa är lättläst och hon behärskar både satiren, sagan, fabeln, dramatiken, magin, fantastiken och humorn. Ofta står en kvinna eller ung flicka i centrum för författarskapet, där ungdomens gränsöverskridande identitetsutveckling är viktig, såväl tematiskt som stilistiskt. I Kamalas bok bryter den unga kvinnans jag samman då hennes käresta överger henne och hon invaderas av den vargliknande Kamala. Den täta elden handlar om Petra, som dras in i ett sektliknande kollektiv och i en dramatisk attraktion till sektledaren Alex. Även i novellsamlingen I fiskens mage (1984) spelas självförstörelsens tema upp och unga kvinnor plågar sig själva i försöken att ställa sig in i vuxenvärldens led. Men deras självdestruktivitet innehåller också en stark längtan till självförverkligande, liksom en dröm om det magiska och en längtan till total symbios, att bli fullständigt mottagen. Kontrasten mellan det gåtfulla och verklighetens krassa vardaglighet accentueras i titelnovellen i novellsamlingen Den förunderliga kamelonten (1995), som har sagts fungera som en programförklaring till författarskapet. Inger Edelfeldt räknas som en av Sveriges främsta novellförfattare och anses vara som mest Edelfeldt i novellgenren: människor på gränsen, i vardagliga situationer – fantasier, identitet och saga. 2019 kom samlingsutgåvan Novellerna, med huvuddelen av hennes prisbelönade novellkonst – sex novellsamlingar från I fiskens mage (1984) till Kläderna (2017).
Inger Edelfeldts ungdomsromaner kretsar liksom hela författarskapet ofta kring ämnen som identitet och försök till frigörelse. Hennes första ungdomsroman var Missne och Robin (1980), vilken följdes av Juliane och jag (1982), som 1995 filmatiserades som serie för SVT under namnet Nattens barn, där Lisa Ohlin var regissör. Den senaste ungdomsromanen var Hemligt ansikte (2007). Hon har även skrivit diktsamlingarna Salt (1999) och Efter Angelus (2004), medverkat i ett antal antologier, gjort översättningar – gärna engelskspråklig science fiction – skrivit dramatik samt skrivit en bok om personlig utveckling Hur jag lärde mig älska mina värsta känslor (2009).
Inger Edelfeldt har tecknat och målat sedan barndomen. Förutom att ägna sig åt bildkonsten i egen rätt – hon medverkar t.ex. i den aktuella Vårutställningen 2019 på Liljevalchs – har hon illustrerat sina bilderböcker för barn – fem egna bilderböcker från Den förskräckliga lilla mamsellens stol (1989) till Ja-trollet och Nej-trollet (2002). 1988 debuterade hon som uppmärksammad serietecknare med seriealbumet Den kvinnliga mystiken – en grym, fräck och hänsynslös parodi över teorier och myter om kvinnans väsen, vilken följdes av ytterligare tre seriealbum: Hondjuret (1989), Hondjurets samlade värk (2000) och senast Den manliga mystiken (2009), där relationen mellan kvinna och man står i centrum.
Inger Edelfeldt har bl.a. belönats med Deutscher Jugendliteraturpreis 1987, Svenska Dagbladets litteraturpris 1991, Nils Holgersson-plaketten 1995, Karl Vennbergs pris 1996, Ivar Lo Johansson personliga pris 1997, Frödingstipendiet 1999 och fantastikpriset Nåbelpriset 2017.
På Sigtunastiftelsen önskar Inger Edelfeldt skriva på ett nytt, större romanprojekt.

Christine Falkenland
Christine Falkenland (1967-) är författare och skrivpedagog, uppväxt i Dalsland, Västergötland och Bohuslän och idag bosatt i Göteborg. Christine Falkenland har skrivit både romaner, lyrik, psalmer och barn- och ungdomsböcker. Hon debuterade 1991 med diktsamlingen Illusio och har etablerat sig som en av vår tids mest intressanta lyriker och prosaförfattare. Sin inspiration söker hon i den mänskliga själens djup och bland hennes litterära förebilder märks Gunnar Ekelöf, Fjodor Dostojevskij och T. S. Eliot. Efter lyrikdebuten Illusio – av vilka flera dikter ingick redan i antologin Grupp 90 (1990) – gav hon ut ytterligare tre diktsamlingar i snabb takt: Huvudskalleplatsen (1992), Ve (1994) och Blodbok (1995), där språket är ålderdomligt och präglat av Bibeln. Dikterna, som kom ut i samlingsutgåvan 4xdikter (1999), uttrycker smärta, passion, ångest, svartsjuka, nedstämdhet och längtan efter Gud. Diktsamlingen Blodbok anses vara hennes ”naknaste, hemskaste och vackraste”. Hon har sedan under 2000-talet även gett ut diktsamlingen Om honom (2004).

Den första romanen Släggan och städet utkom 1996, året därpå kom Skärvor av en sönderslagen spegel, varpå följde Min skugga (1998) och Själens begär (2000). Romanerna bör betraktas som ”skärvor eller delar” i en helhet och gavs 2008 ut under titeln 4xprosa. Några av hennes romaner utspelar sig i det bohuslänska landskapet kring förra sekelskiftet, då Schartauanismen hade ett starkt fäste där. Under 2000-talet har hon sedan givit ut ytterligare sex romaner: Öde (2003), Trasdockan (2006), Vinterträdgården (2008), Sfinx (2011) Spjärna mot udden (2014) och senast Själasörjaren (2018). Hon har i sitt författarskap skrivit om det kvinnliga utanförskapet och om förhållandet mellan kön, själ och samhälle, om tro och begär. Christine Falkenland säger själv att tron är en viktig ingång till hennes författarskap. Redan vid fjorton års ålder blev hon övertygad kristen och läste hela Bibeln, som hon anser är både en litterär och andlig bok, med ett fantastiskt språk, och hon har sagt att hon ser sitt författarskap som ett kall. Den kända psalmen Ett brustet halleluja publicerades 2003 först som en dikt på krönikerplats i tidningen Dagen, där hon arbetat en längre tid. Psalmen kan ses som en modern trosbekännelse men också som en öppning till hennes författarskap. Leonard Cohen använde i sin sång ”Hallelujah” från 1984 samma fras, det vill säga ”broken halleluja”, vilken senare tonsattes av Magnus Hördegård och infördes i Psalmer i 2000-talet. Hon har även gett ut musiklibretton för Svenska kyrkan – Rekviem (2008) och Levande vatten – doporatorium (2009).
Barn- och ungdomsböckerna skrev Christine Falkenland mellan 2005-2008 när hon själv blivit mamma. Barnböckerna i samarbete med illustratörerna Ane Lysebo och Mimmi Tollerup. ”Att skriva barnböcker är en svår men helt ångestbefriad sysselsättning. Det är bara kul jobb, till skillnad från vuxenböckerna som föds efter mödosamt grävande i mörka vrår”. Hennes böcker har översatts till ett tiotal språk, bland annat till danska, franska, italienska, polska och arabiska.
Christine Falkenland har belönats med Wahlström & Widstrands litteraturpris 1998, Svenska Dagbladets litteraturpris för sin roman Öde (2003), som också erhöll Sveriges Radios Romanpris 2004, Dalslands Litteraturpris 2006 samt De Nios Vinterpris 2009.

På Sigtunastiftelsen önskar Christine Falkenland arbeta på både en roman och en diktsamling.

Josefin Holmström
Josefin Holmström (1986-) är litteraturvetare, författare och kritiker. Hon har skrivit sin doktorsavhandling och forskar i engelsk litteratur på University of Cambridge i England, där forskningsområdet är: ”Anglo-American writers in Italy 1848-1865, the Civil War and the Risorgimento” och framförallt om författarna Emily Dickinson, Harriet Beecher Stowe och Arthur Hugh Clough. Efter åtskilliga år i Oxford och Cambridge, beskriver hon sig som ”svårt anglofil”.
2013 debuterade hon som författare med romanen Antarktis som nominerades till debutantpriset Katapultpriset. Den handlar om författarinnan Gertrude som följer med på en forskningsresa till Antarktis, i en grupp där en man från hennes förflutna ingår. Parallellt ges även Gertrudes skildring av Robert Scotts fatala Terra Nova-expedition till Sydpolen 100 år tidigare. Det är en psykologisk roman om minnen, både de som ännu verkar i den egna kroppen och de som upplevdes av dem vars fotspår man vandrar i – och om att utmana sig själv till sitt yttersta på den kargaste platsen av dem alla. Hennes andra kritikerrosade roman Samuel är mitt namn gavs ut 2017. Samuel föds blind i mitten av 1800-talet och han växer upp i Norrland under knappa förhållanden. Under uppväxttiden börjar han oförklarligt att se, får lära sig läsa och skriva, och får genom en prästs försorg studera vidare. Han flyttar till Cambridge där han deltar i avancerade fysikexperiment med sin vän och kompanjon Andrew. Samuel hamnar sedan i Förenta staterna där han blir forskarassistent åt en visionär elektroingenjör: ”Holmström rör sig lika självklart mellan den inre och yttre världen, mellan tro och vetenskap, och vet också att knyta samman elementen till en helgjuten och språkligt upphöjd berättelse med hög litterär spännkraft” Borås Tidning.
Josefin Holmström är medredaktör till Emily Dickinsons Brev I och Brev II, den första svenska översättningen av Emily Dickinsons brev. Under 2019 kommer också hennes monografi över Emily Dickinson ut. Hon är även kritiker, essäist och krönikör i bl.a. Svenska Dagbladet, Axess och Dagen.
På Sigtunastiftelsen önskar Josefin Holmström arbeta på sin tredje roman, ”om minnets natur, om förlust och tidens gång.”

 

John Swedenmark
John Swedenmark (1960-) är översättare, essäist, kritiker och redaktör, uppvuxen i Sundsvall och bosatt i Stockholm. John Swedenmark läste under 1980-talet lingvistik, isländska, skapande svenska, engelska, litteraturvetenskap på Uppsala universitet. Från 1986 till 1999 var han amanuens (1986-91) och senare doktorand (1991-99) vid institutionen för lingvistik på Uppsala universitet. Han har även undervisat på Stockholms universitet (1996-98) och på Nordiska Sommaruniversitet inom ämnesområden som semiotik, estetik, psykoanalys.

John Swedenmark har framförallt och sedan 1989 verkat som översättare av företrädesvis isländsk skönlitteratur, men även engelsk, fransk, italiensk, dansk skön- och facklitteratur inom psykoanalys, filosofi, litteratur, estetik. Han har översatt omkring 50 böcker från isländska till svenska – bland annat författare som Einar Kárason, Gyrdir Elíasson, Jón Kalman Stefánsson, Sjón, Steinunn Sigurdardóttir, Kristin Steindóttir – och korades för denna viktiga insats till Riddare av isländska Falkorden 2018. Han står även för översättningen av verspartierna i nyöversättningen av J. R. R. Tolkiens Hobbiten (2007, översättare av prosatexten är Erik Andersson). John Swedenmark har varit sekreterare i Svenska författarförbundets översättarsektion 2014-18 samt deltar i Översättarprojektet för att fostra en ny generation unga översättare från isländska till svenska.

Som essäist och kritiker har John Swedenmark gett ut två egna böcker: Kritikmaskinen och andra texter (2009) och Baklängesöversättning och andra texter (2011). I Kritikmaskinen och andra texter samlas texter från 20 år om litteratur, poesi och psykoanalys, språkvetenskap och samhällskritik, och han kallas i en recension av boken ”en av de kunnigaste, intelligentaste och roliga svenska kulturskribenterna idag”. I Baklängesöversättning och andra texter står frågorna kring översättning och metrik i centrum utifrån den modernistiska dikten. Han har även bidragit med ett stort antal essäer i ämnen som översättningsteori, litteraturkritik, psykoanalys, estetik i olika antologier och ledande tidskrifter. Som redaktör har han arbetat på studenttidningen ERGO, varit medlem i redaktionen för tidskriften 90TAL (1991-96), tidskriften Divan (1992-), tidskriften Med andra ord (2010-) samt medverkat i dessa och i många andra av Sveriges ledande kulturtidskrifter. 2004-2014 var han kulturredaktör för LO-tidningen (numera Arbetet).

2014 utsågs han till Årets redaktör och tilldelades samma år Marin Sorescu-priset av Rumänska kulturinstitutet.

Poesiforskning är ännu ett område John Swedenmark ägnat sig åt, med bland annat föreläsningar och essäer om poesins grundvalar; han är medlem i Centrum för metriska studier och Nordiska nätverket för litteratur och psykoanalys liksom han är knuten till Fria seminariet för litterär kritik på Konsthögskolan samt Poesilabbet respektive Kritiklabbet. Han är sedan 2004 sekreterare i Gunnar Ekelöf-sällskapet. Sedan 2014 är John Swedenmark fri skriftställare med garanterad författarpenning.  På Sigtunastiftelsen önskar John Swedenmark arbeta med ett essäprojekt om 1930-talets fascism ”som anropar vår samtid”.

 

 

 

 

Se föreläsningarna från seminariet ”Vilken Gud kan vi leva med?”

I december förra året arrangerade Sigtunastiftelsen ett seminarium med utgångspunkt från Ulf Jonssons nya bok Med tanke på tron. Vid seminariet som hade rubriken ”Vilken Gud kan vi leva med?” medverkade bokens författare Ulf Jonsson, jesuitpater och chefredaktör för kulturtidskriften Signum, Antje Jackelén, ärkebiskop, Alf Linderman, direktor vid Sigtunastiftelsen, Bengt Gustafsson, professor i astrofysik, Lisbeth Gustafsson, livsåskådningsjournalist, T.D h.c och författare samt Lars Rydén biokemist och professor em. vid Uppsala Universitet.

Då UR spelade in seminariet finns nu möjligheten att återse samtliga föreläsningar.

Flera nyanser av Gud 
Samtal mellan Ulf Jonsson och Antje Jackelen. Moderator: Alf Linderman

Guds möjlighet att påverka i världen
Samtal mellan Ulf Jonsson och Lars Rydén. Moderator: Joanna Rose

Varför talade Einstein så mycket om Gud?

Föreläsning av Bengt Gustafsson framförd av Lisbeth Gustafsson.

Vilken Gud kan vi leva med? 
Panelsamtal med Ulf Jonsson, Antje Jackelén, Lars Rydén och Bengt Gustafsson. Moderator: Lisbeth Gustafsson

 

 

 

 

 

 

Hopp eller förtvivlan på årets existentiella filmfestival

Du sköna nya värld? är temat för årets existentiella filmfestival, en filmfestival där Sigtunastiftelsen i samverkan med Högskolan Dalarna, Studieförbundet Bilda och Film i Dalarna sätter fokus på både allmänmänskliga och aktuella frågor. Bland årets inbjudna gäster medverkar bland annat journalisten Gellert Tamas, ärkebiskop Antje Jackelén, dramatikern och regissören Stina Oscarson, Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman, kulturjournalisten Matilda Gustavsson, filmkritikern Malena Janson, författaren Maria Küchen, filmregissören Gabriela Pichler manusförfattaren Judith Kiros och många fler. Bland filmerna som visas ser vi bland annat First Reformed av Paul Schrader, Boots Rileys debutfilm Sorry to Bother You samt den svenska dokumentären Flotten i regi av Marcus Lindeen.

– Vi vill i år fokusera på filmer som berör samtiden i brytpunkten mellan gammalt och nytt. Hur förhåller sig de filmer vi ser idag till visioner om en möjlig framtid – genom såväl ljus som mörker?” säger Stefan Björnlund, projektledare för festivalen.

Existentiell filmfestival äger rum i Mediehuset Dalarna, Falun 11 – 12 april. Sista anmälningsdag är 15 mars
Mer information på festivalens hemsida: www.existentiellfilmfestival.se

 

Se föreläsningarna från konferensen om psykisk ohälsa bland barn och unga

I november 2018 arrangerades en konferens kring psykisk ohälsa och livssmärta på Sigtunastiftelsen. Närmare 100 personer deltog i konferensen som genomfördes i samverkan med Betaniastiftelsen. Den blev både uppskattad och uppmärksammad på flera sätt och med tanke på det aktuella ämnet är det glädjande att UR Samtiden var på plats och dokumenterade dagen. Föreläsningarna finns nu tillgängliga att ta del av för alla som inte hade möjlighet att vara här på plats.

Ulla-Karin Nyberg, suicidforskare – Psykisk ohälsa bland barn och unga 

Emma Westas Rödin, Pillerpodden – Från ond till god cirkel

Ulla-Karin Nyberg och Emma Westas Rödin – Psykisk hälsa och ohälsa

Minna Forsell, Thomas Woodski och Ashraf Atraqchi – Det kreativa uttrycket som kraftkälla

Hanna Harvigsson ”Hanutten” – Du är så djävla känslig

 

 

 

 

Sigtunastiftelsen söker ny restaurangchef

Sigtunastiftelsen har bedrivit hotell- och konferensverksamhet, kulturverksamhet och utbildning sedan 1917. Nu söker vi en ny restaurangchef som vill leda och utveckla vår restaurang. Vi söker dig som har relevant utbildning, dokumenterad ledarerfarenhet och gedigna mat- och dryckeskunskaper.  Tjänsten är tillsvidareanställning på heltid. Vi kommer att hålla intervjuer löpande, sista ansökningsdag 15 februari. Tillträde enligt överenskommelse.

Läs mer

Vårens program 2019

Ett helt nytt år ligger framför oss och med det också ett nytt terminsprogram för Sigtunastiftelsen. Våren 2019 bjuder på både konstutställningar, konserter, författarmöten och föreläsningar med flera välkända namn bland de medverkande. Först ut är Maja Långbacka och Matilda Bådagård som bjuder på en gratiskonsert i biblioteket den 18 januari och lite längre fram i mars gästas vi av Göran Greider som berättar mer om trädgårdens betydelse i vår tid. Alex Schulman, författaren till en av höstens mest uppmärksammade romaner Bränn alla mina brev, medverkar under Sigtunastiftelsens första kulturhelg 9 – 10 mars och under kulturhelgen i april sprider Lill Lindfors lite extra stjärnglans över Sigtunastiftelsen. Hela kalendariet presenteras på vår hemsida och ni är varmt välkomna!

Kontakta oss gärna via [email protected] om ni önskar ni får det tryckta programmet hemskickat.

Se hela Sigtunastiftelsens vårprogram

Sigtunastiftelsen diplomeras för ekologisk mat

Sigtunastiftelsen har belönats med diplom i Ekoutmaningen 2018 för sin satsning på ekologisk mat. Idag är hela 42 procent av den mat som serveras på Sigtunastiftelsen ekologisk.

– Det är särskilt glädjande med tanke på den medvetna satsning vi gör på att utveckla just detta, säger Sara Klingberg, hotell och konferenschef på Sigtunastiftelsen.

I Sigtunastiftelsens restaurang har det skett en stor förändring de senaste åren som inte bara handlar om att öka andelen ekologiska råvaror. Restaurangen har Kravmärkts och det finns också ett större utbud av gröna rätter, både till lunch och middag. När Sigtunastiftelsens souschef Morgan Fredriksson tävlade i Årets Kock valde han exempelvis att anta utmaningen med en helt vegetarisk rätt. Nytt är också att Sigtunastiftelsen två gånger om året erbjuder en helt vegetabilisk avsmakningsmeny baserad på säsongens råvaror.

– Det är verkligen roligt att kunna erbjuda våra gäster en helt grön gourmetupplevelse och det här diplomet inspirerar oss att jobba vidare med hållbarhetsfrågor och utveckla både det gröna och det ekologiska i vår restaurang, säger Sara Klingberg.

Ekoutmaningen är ett initiativ där Sigtuna Kommun i samverkan med Ekomatcentrum verkar för ett ökat fokus på matproduktion som gynnar miljö, klimat, hälsa och en rättvis handel. Ekoutmaningens diplom delas ut till de restauranger och livsmedelsbutiker som har varit föregångare i branchen.

 

Besöksnäringen i Sigtuna ska minska på plasten

Nätverket Hållbar destination, bestående av hotell i Sigtuna, har beslutat att tillsammans drastiskt minska klimatavtrycket från plastanvändning. Målet är att 2020 vara en plastfri destination. Bara under 2016 tillverkades 335 miljoner ton plast i världen och siffran väntas öka till 500 miljoner ton år 2050 enligt branschorganisationen PlasticsEurope. Samtidigt pekar EU-kommissionen på att det 2050 kommer att finnas mer plast än fisk i haven.

–  Den här utvecklingen måste vi stoppa! Tillsammans med våra partners i nätverket Hållbar destination har vi därför tagit beslut om att fasa ut plastartiklar i våra verksamheter så långt möjligt. Vi är redan igång och första steget är att inventera engångsartiklar av plast och göra en nollmätning av våra partners plastförbrukning. Därefter ska vi tillsammans försöka påverka våra leverantörer att minska sin användning av plast, säger Anna Lakmaker, t f vd på Destination Sigtuna.

Redan 2009 startade samarbetet mellan Sigtunas hotell för att minska sin klimat- och miljöpåverkan. Hittills har nätverket installerat laddstolpar för bilar samt arbetat för att minska användningen av palmolja och främja biodling. En viktig del av samarbetet har även varit att mäta klimatpåverkan av den egna energiförbrukningen, uppvärmning, tjänsteresor, tvätt och matråvaror. Hotellens klimatpåverkan var 2017 1,6 kg CO2e per gäst, vilket är betydligt lägre än det europeiska och internationella snittet som är 10-30 kg per gäst. Totalt sett har destinationens klimatpåverkan minskat trots att antalet gäster ökar.

-Vi ser nu fram emot att fortsätta att gå i bräschen för hållbarhetsfrågor inom besöksnäringen och är redo att ställa om för en hållbar framtid även inom andra områden. Parallellt med arbetet att bli en plastfri destination är nätverkets nästa utmaning att minska matsvinnet, säger Anna Lakmaker.

Om nätverket Hållbar destination
De medverkande företagen i Destination Sigtunas samarbete för en hållbar destination är:
1909 Sigtuna Stadshotell, Best Western Arlanda Hotellby, Best Western Park Airport Hotel, Clarion Hotel Arlanda Airport, Hotell Kristina, Kämpasten, Radisson Blu Arlandia Hotel, Radisson Blu SkyCity Hotel, Rosersbergs slottshotell, Sigtunahöjden Hotell & Konferens, Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens, och Stora Brännbo Konferens och Hotell.

 

 

Ungas psykiska ohälsa i fokus under konferens på Sigtunastiftelsen

Psykisk ohälsa nämns som ett av våra största folkhälsoproblem idag, och just barn är den grupp där den psykiska ohälsan är som störst. Tisdagen den 13 november arrangerar Sigtunastiftelsen och Betaniastiftelsen en heldagskonferens om ungas psykiska ohälsa där både psykologer, suicidforskare, och pedagoger medverkar. Intresset för konferensen är stort med över 100 deltagare.
– Det visar hur angeläget och aktuellt detta tema är . Hur kan det i ett land där så mycket är tillrättalagt och välfungerande finnas så mycket oro och ångest bland unga människor? Frågan finns och vi letar efter svaren, säger Lars Björklund, kaplan på Sigtunastiftelsen.
– Jag hoppas att den här dagen kan bidra till ökad kunskap, inte bara om hur det ser ut i Sverige med psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna utan att det också kan få bli en dag fylld av konstruktiva samtal om lösningar på hur vi kan ge barn och unga vuxna ett fullgott stöd vid psykisk ohälsa, säger Johan Sundelöf, programchef på Betaniastiftelsen.

Föreläsningarna  kommer att spelas in av UR / Samtiden och kommer därmed att finnas tillgängliga på SVT Play senare i höst.

Pressrelease

Mer om konferensen

 

Ekumeniskt möte samlar 12 kristna kyrkor på Sigtunastiftelsen

Mellan den 6 och 9 november samlas 40 biskopar från 12  kristna kyrkor på Sigtunastiftelsen i Sigtuna. Mötet, som är det 37:e i ordningen, arrangeras av  Focolarerörelsen och det är första gången som deras sammankomst sker i Sverige. 18 länder är representerade på mötet och från Sverige deltar bland annat ärkebiskop Antje Jackelén, kardinal Anders Arborelius, biskop Åke Bonnier och Sigtunastiftelsens direktor Alf Linderman. Temat för mötet är The Spirit’s breath of life, the Church, in today’s world.

I en tid som till så stor del präglas av hat och misstro, och där politiska ledare kan tala och agera mot sina motståndare på ett sätt som vi knappast skådat i modern tid, är det viktigt att de kristna kyrkorna och dess ledare trots sina olikheter kan stå upp för enhet och ömsesidig respekt. Då ökar också kyrkornas möjligheter att vara en positiv kraft i samhällsutvecklingen, säger Sigtunastiftelsens direktor Alf Linderman.

Pressmeddelade om Focolares möte på Sigtunastiftelsen

Se film från konferensen

Mer om Focolare