Ny litteraturfestival med fokus på livsfrågor

Sista helgen i augusti arrangeras Existentiell litteraturfestival – en helt ny festival med fokus på livsfrågor. Bakom festivalen står Uppsala domkyrka och Sigtunastiftelsen i samverkan.
– Vi vill bjuda in till samtal där litteraturen blir en hjälp för oss att tolka våra liv och vår samtid, både som individer och samhälle. Sigtunastiftelsen har en lång tradition av att lyfta de existentiella perspektiven i våra mest utmanande samtidsfrågor – inte minst i kontakt med svenska författare. Därför känns det både roligt och angeläget att vara medarrangör till denna festival, säger Dan-Erik Sahlberg projektledare och programchef för Sigtunastiftelsen.

Merparten av författarsamtalen äger rum lördagen den 31 augusti i Uppsala domkyrka och Uppsala Stadsbibliotek och tanken bakom programmets utformning och val av medverkande är att det ska finnas ett tydligt existentiellt perspektiv. Lotta Lundberg, Ola Larsmo, Agneta Pleijel och Per Svensson samtalar om fiktionens betydelse i våra liv och Joel Halldorf, Mikael Kurkiala och ärkebiskop Antje Jackelén lyfter frågan om hur vi i förhåller oss till frågor om tro, andlighet och religion vårt moderna samhälle, för att nämna något ur programmet. Vår tids stora fråga om klimatet kommer även att diskuteras i ett samtal mellan poeten Jonas Gren och ekoteologen Anna-Karin Hammar, då med utgångspunkt i hur just litteratur och religion kan vara en existentiell resurs. Andra aktuella författare som medverkar under festivalen är Agnes Lidbeck, Alex Schulman och Lina Wolff.

– Det speciella med denna litteraturfestival är dels dess fokus på livsfrågor, dels att samtalen äger rum i kyrkorummet. Jag tror inte det finns motsvarigheter någon annanstans till kyrkorummet; en mötesplats mellan historia och framtid, där samtidens frågor får ljus både bakifrån och från framtiden. I Uppsala domkyrka har den samtida konsten och litteraturen länge haft en viktig plats. Dessa kulturmöten i katedralen är en viktig del av det totala kulturlivet, säger Kristin Windolf, projektledare och domkyrkokomminister i Uppsala domkyrka.

Utöver lördagens författarmöten den 31 augusti arrangeras även ett symposium på Sigtunastiftelsen för särskilt inbjudna fredagen den 30 augusti och en litterär gudstjänst för allmänheten i Uppsala domkyrka söndagen den 1 september. Biljetter till evenemanget släpps på festivalens hemsida www.existentiellitteraturfestival.se den 6 maj.


Projektledare:
Dan-Erik Sahlberg och Kristin Windolf
[email protected]

Presskontakter:

Sofia af Geijerstam, kommunikationschef Sigtunastiftelsen
[email protected] 0735 93 55 68

Johan Nilsson, kommunikatör Uppsala domkyrka
[email protected] 018 430 36 05

Utlysning av postdoc

FREE WILL PROJECT

Announcement of a postdoc in computational neuroscience

The Agora for Biosystems (Agora) invites applications for a post-doctoral position in computational neuroscience, as part of the research team of Director, Prof. Hans Liljenström. Agora is an interdisciplinary research center at the Sigtuna Foundation in Sigtuna, Sweden, with close connections to universities and institutes in nearby cities Stockholm and Uppsala, notably the Karolinska Institutet (KI) and the Royal Institute of Technology (KTH). The aim of the Agora is to serve as a center for interaction between experimentalists and theoreticians in the life sciences, in particular neuroscience, and to promote a dialogue between science and the humanities, where the Sigtuna Foundation has played a central role in the Swedish society for over a century.

The postdoc research will be part of a large international project on the neurophilosophy of free will, where some 20 neuroscientists and philosophers will collaborate to explore the neural basis of volition, using experimental, theoretical and computational approaches. This position is primarily for neuro-computational modeling of neural structures and processes involved in decision-making, linking to EEG, fMRI and other data produced within the project.

Applicants, with a PhD or equivalent, are expected to have a solid background in one or more of the following domains: computational models of neural dynamics underlying perceptual or cognitive processes, machine learning, signal processing. You should be interested in reading and working with experimental (neural) data and good at communicating and/or collaborating with experimental colleagues. Experience of research in experimental/clinical neuroscience, cognitive science or psychology is a merit. An interest in volition, decision making, and brain-mind relation is essential. The working language is English or Swedish.

Applicants should send a CV, letter of motivation (max 2 pages), and a list of three references via e-mail to [email protected] before 15 May 2019. The initial appointment will be for two years and is potentially renewable, starting as soon as possible after a thorough reviewing process, which will take not only academic merits in consideration.

 

More information about the position can be given by

Hans Liljenström, PhD, Professor, Dept. of Energy and Technology, SLU, Uppsala, Sweden, and Director of Agora for Biosystems, Sigtuna Foundation

Email: [email protected], Phone: +46-18-671728. https://www.slu.se/cv/hans-liljenstrom2/

 

 

Lena Jersenius tilldelas Abrahams Barns Pris 2019

Abrahams Barns Pris 2019 tilldelas Lena Jersenius för hennes pedagogiska insats och engagemang rörande hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. Genom autentiska berättelser och vittnesmål har hon levandegjort minnet av Förintelsen och bidragit till att främja demokratiska värden och förhållningssätt i vår tid.

–  Lena Jersenius visar hur man genom berättelsen som metod både får en ökad kunskap och en djupare förståelse för Förintelsen. Den narrativa pedagogiken är också en av hörnstenarna i Abrahams Barns verksamhet där tonvikten ligger på berättelsens förmåga att skapa identifikation och stärka empatin. Abrahams Barn vill därför lyfta fram förebilder som Lena Jersenius, eftersom hon, liksom Abrahams Barn, önskar delta i byggandet av ett mer inkluderande och öppet samhälle”, säger Elisabet Mattizon Armgard, programsekreterare för Abrahams Barn.

Abrahams Barns pris delas ut årligen av Abrahams Barn och Sigtunastiftelsen. Prisutdelningen sker i samband med Abrahams Barns föreläsning ”The Global Village Lecture 2019” den 4 april kl 18.00 i Riddarhuset, Stockholm. Svante Weyler, skribent och ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism föreläser under rubriken ” Hur kan det finnas antisemitism efter Förintelsen?” Mer om Global Village Lecture 2019

Lena Jersenius är kanslichef på Svenska kommittén mot antisemitism. Hon har under ett 20-tal år utvecklat program för och lett studieresor till Förintelsens minnesplatser i Polen, men även i Ukraina, Belarus och Baltikum. Lena Jersenius har guidat otaliga grupper av både ungdomar och vuxna på dessa hågkomstresor. Hon kombinerar ett brinnande engagemang med en gedigen kunskap där hon särskilt lyfter fram autentiska berättelser och vittnesmål.

Sigtunastiftelsen och Abrahams Barn
Sigtunastiftelsen vill genom sin verksamhet skapa rum för dialog och gränsöverskridande möten i en miljö och ett sammanhang som utmanar till reflektion kring hela människan. Abrahams Barn är ett verksamhetsområde inom Sigtunastiftelsen, som arbetar med konfliktförebyggande pedagogiska program för skolans alla stadier. Abrahams Barns tre huvudområden omfattar religionsdialog och kulturmöten, språkutveckling samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Den narrativa pedagogiken står i centrum. Grunden är berättelsen och berättandet. Abrahams Barn är religiöst och politiskt obundet och föreningen Abrahams Barn finns i Stockholm och stipendiefonden Abrahams Barn i Skåne. www.abrahamsbarn.se

Presskontakt:
Sofia af Geijerstam, kommunikationschef Sigtunastiftelsen
[email protected]
0735 93 55 68

Besök Sigtunastiftelsens pressrum för fler nyheter

 

Sigtunastiftelsen söker ny hotell- och konferenschef

Sigtunastiftelsen är en unik plats som sedan 1917 bedriver en mångfacetterad verksamhet. Här ryms hotell, konferens, kultur, forskning och bibliotek under ett och samma tak. Vi söker nu dig som vill driva och utveckla vår hotell- och konferensverksamhet. Som Hotell- och konferenschef har du både det övergripande och det operativa ansvaret för Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens, du är en del av Sigtunastiftelsens ledningsgrupp och rapporterar direkt till Sigtunastiftelsens direktor/vd. Sigtunastiftelsen är en privat stiftelse med dialog och kristen humanism som ledstjärnor. Vår hotell- och konferensverksamhet riktar sig till företag, organisationer, universitet- och högskolor liksom till privatmarknaden.

Vi söker dig med…
en gedigen erfarenhet av liknande arbete och ett stort intresse för hotellekonomi, försäljning och gott värdskap. Du har ett bra sinne för affärsverksamhet och marknadsföring, du tänker strategiskt och är lösningsorienterad med vana att arbeta mot uppställda mål. Minst lika viktigt är att du har ett tydligt ledarskap där du själv är en förebild i att både motivera och utveckla dina medarbetare.

Läs mer 

 

Medeltida Madonna skänks till Sigtunastiftelsen

Sigtunastiftelsen har tagit emot en generös donation i form av en mycket gammal Madonna från Alexander Schlayer som varit gäst på Sigtunastiftelsen vid flera tillfällen. Träskulpturen är från 1400-talet och tillverkad i lindträ. Madonnan kommer från Alexanders föräldrahem i närheten av Bodensjön i Sydtyskland men hur den ursprungligen kom i familjens ägo är okänt. Madonnan har förlorat båda armarna som tidigare möjligen kan har burit ett Jesusbarn.

Skulpturen är gjord av den så kallade Meister von Eriskirch som var träsnidare och verkade runt år 1420 i trakten kring Bodenjön. Han fick sitt namn efter den kända pilgrimskyrkan i Eriskirch till vilken han troligen tillverkade sina Madonnor. Mästarens Mariabilder kan indelas i fyra grupper; en första med Elisabeth och Maria, en andra med den sörjande Maria vid korsfästelsen. En tredje med Maria Magdalena samt en fjärde av Jesu begravning. Vilken kategori Sigtunastiftelsens Madonna kan tillskrivas är inte tydligt.

Med sina uttrycksfulla verk befinner sig Mästaren i början av en ny utveckling i den gotiska perioden. Vid den här tiden inspirerades bildskulpturen av nya mjukare stilarter från Nederländerna och Bourgogne vilket tydligast syns på klädernas realistiska drapering. Flera skulpturer från Meister von Eriskirch finns bevarade på museet i Rottweil.

Madonnan kommer framöver att finnas i Refugiet, den del av Sigtunastiftelsen som i första hand används för retreatverksamhet och meditation.

– Människan har i alla tider använt konst som ett sätt att försöka förstå och gestalta tillvarons oändlighet liksom vad det är att vara människa. Det präglar även Stiftelsens miljö och historia. Vi är därför så glada och tacksamma över att vi nu fått ytterligare ett konstverk som berikar vår miljö: en vacker Madonna som på flera sätt hjälper oss att vidga perspektiven, säger Alf Linderman, direktor vid Sigtunastiftelsen.

 

 

 

Sigtunastiftelsen får 4 miljoner för forskning om den fria viljan

Sigtunastiftelsen och Agora for Biosystems har fått ett forskningsanslag på fyra miljoner kronor för ett fyraårigt projekt om den fria viljan. Projektet som börjar nu i mars har en tvärvetenskaplig ansats där de neurovetenskapliga och filosofiska perspektiven är i fokus.

–  Hela vårt samhälle är baserat på föreställningen om att vi har en fri vilja, därför kan det förefalla lite oväntat att ens ställa frågan. Men frågan om vår möjlighet att göra fria val både kan och bör problematiseras, inte minst med tanke på den svårigheten som finns både när det handlar om olika valsituationers komplexitet och våra begränsningar som individer, säger Alf Linderman, docent i religionssociologi och direktor vid Sigtunastiftelsen.

Frågan om människan medvetande och om människan i någon mening kan anses ha en fri vilja har inom ramen för en mångvetenskaplig dialog diskuterats på Sigtunastiftelsen i närmare tio års tid. Dialogen genomförs i samverkan med forskningscentret Agora for Biosystems som leds av Hans Liljenström, professor i Biometri. Denna dialog har resulterat i ett flertal seminarier liksom i en internationell forskningskonferens kring fri vilja på Sigtunastiftelsen sommaren 2017. Nu i maj kommer även en bok om människans frihet och ansvar att presenteras under ett öppet seminarium där flera av de som medverkat i denna 10-åriga dialog medverkar som författare.

Forskningsanslaget på 4 miljoner som Sigtunastiftelsen nyligen erhållit kommer från de amerikanska forskningsstiftelserna John Templeton Foundation och The Fetzer Franklin Fund. Anslaget ingår i ett större internationellt samarbetsprojekt som totalt sett omfattar 70 miljoner kronor. I detta sammanhang samverkar flera internationella forskare inom i första hand neurovetenskap och filosofi däribland Hans Liljenström (SLU/Agora for Biosystem, Sverige), Alf Linderman (Sigtunastiftelsen/Uppsala Universitet, Sverige) Aaron Schurger ( Inserm; Frankrike), Adina Roskies ( Dartmouth, USA), Alfred Mele (FSU, USA), John Dylan Haynes (Charité, Germany), Liad Mudrik ( Tel-Aviv, Israel), Mark Hallet ( NIH, USA), Patrik Haggard (UCL, UK), Timothy O´Connor (Indiana-Baylor, USA), Tillmann Vierkant (Edinburgh UK), Uri Maoz ( Chapman-UCLA Caltech, USA) och Walter Sinnot Armstrong (Duke, USA)

Nu i mars medverkar Alf Linderman och Hans Liljenström  under den internationella forskningskonferensen Neuroscience and Free Will vid Chapman University Brain Institute, en fortsättning på den konferens som hölls på Sigtunastiftelsen i juni 2017.

–  Hans Liljenström kommer att presentera en modell för hur kognition, känsla och intention påverkar medvetna beslut när vi även tar hänsyn till den sociala dimensionen. Tanken på att vi har en fri vilja är komplex och det finns all anledning att problematisera den både ur ett vetenskapligt, filosofiskt och religiöst perspektiv, säger Alf Linderman.

 

Pressrelease fria viljan 190308

Ny konferensbokning online för mindre möten

Från och med i år kan du boka mindre konferenser på Sigtunastiftelsen direkt på vår hemsida. Denna nya digitala lösning gör att du själv kan se direkt på vår hemsida vad som finns tillgängligt under olika datum och till vilket pris. Bokningslösningen som nyligen lanserats är i första hand tänkt som ett komplement för den målgrupp som vill boka mindre möten med kort varsel, eller de kunder som varit på Sigtunastiftelsen tidigare och vet på förhand hur de vill lägga upp sitt möte. Konferensbokning on-line är möjligt för både dagkonferenser och konferenser med övernattning och gäller för grupper upp till 12 personer. Självklart kommer man, precis som tidigare, att kunna kontakta med Sigtunastiftelsens bokning för planering och bokning av konferenser i samma utsträckning.

Sigtunastiftelsens konferensbokning on-line

 

 

Sigtunastiftelsens författarstipendiater 2019

Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937 och under de år som stipendiet utdelats har många av 1900-talets stora författare vistats på Sigtunastiftelsen. Stipendiet som innebär fyra veckors fri vistelse på Sigtunastiftelsen har i år gått till Inger Edelfeldt, Christine Falkenland, Josefine Holmström och John Swedenmark.

 

Inger Edelfeldt
Inger Edelfeldt (1956-) är författare, illustratör, översättare, dramatiker och bildkonstnär, uppväxt i Hässelby Gård och bosatt i Stockholm. Inger Edelfeldt har skrivit uppåt ett fyrtiotal verk och rör sig obehindrat mellan olika genrer: romaner, noveller, dikter, barn- och ungdomsböcker, seriealbum och dramatik. Hennes bredd är ovanlig både vad gäller genre och läsare i olika generationer och hon anses vara en av våra mest betydande nutida författare.
Hon debuterade tjugoett år gammal med romanen Duktig pojke (1977), som senare omarbetades till ungdomsroman, och räknas som en av de första svenska komma ut-romanerna – om en homosexuell ung mans väg till självinsikt. Förutom debuten kan bland romanerna nämnas klassikern Kamalas bok (1986), Den täta elden (1987), filmatiserad som tv-serie för SVT 1995, den Augustprisnominerade Det hemliga namnet (1999) och senast romanen Fader vår (2016). Hennes prosa är lättläst och hon behärskar både satiren, sagan, fabeln, dramatiken, magin, fantastiken och humorn. Ofta står en kvinna eller ung flicka i centrum för författarskapet, där ungdomens gränsöverskridande identitetsutveckling är viktig, såväl tematiskt som stilistiskt. I Kamalas bok bryter den unga kvinnans jag samman då hennes käresta överger henne och hon invaderas av den vargliknande Kamala. Den täta elden handlar om Petra, som dras in i ett sektliknande kollektiv och i en dramatisk attraktion till sektledaren Alex. Även i novellsamlingen I fiskens mage (1984) spelas självförstörelsens tema upp och unga kvinnor plågar sig själva i försöken att ställa sig in i vuxenvärldens led. Men deras självdestruktivitet innehåller också en stark längtan till självförverkligande, liksom en dröm om det magiska och en längtan till total symbios, att bli fullständigt mottagen. Kontrasten mellan det gåtfulla och verklighetens krassa vardaglighet accentueras i titelnovellen i novellsamlingen Den förunderliga kamelonten (1995), som har sagts fungera som en programförklaring till författarskapet. Inger Edelfeldt räknas som en av Sveriges främsta novellförfattare och anses vara som mest Edelfeldt i novellgenren: människor på gränsen, i vardagliga situationer – fantasier, identitet och saga. 2019 kom samlingsutgåvan Novellerna, med huvuddelen av hennes prisbelönade novellkonst – sex novellsamlingar från I fiskens mage (1984) till Kläderna (2017).
Inger Edelfeldts ungdomsromaner kretsar liksom hela författarskapet ofta kring ämnen som identitet och försök till frigörelse. Hennes första ungdomsroman var Missne och Robin (1980), vilken följdes av Juliane och jag (1982), som 1995 filmatiserades som serie för SVT under namnet Nattens barn, där Lisa Ohlin var regissör. Den senaste ungdomsromanen var Hemligt ansikte (2007). Hon har även skrivit diktsamlingarna Salt (1999) och Efter Angelus (2004), medverkat i ett antal antologier, gjort översättningar – gärna engelskspråklig science fiction – skrivit dramatik samt skrivit en bok om personlig utveckling Hur jag lärde mig älska mina värsta känslor (2009).
Inger Edelfeldt har tecknat och målat sedan barndomen. Förutom att ägna sig åt bildkonsten i egen rätt – hon medverkar t.ex. i den aktuella Vårutställningen 2019 på Liljevalchs – har hon illustrerat sina bilderböcker för barn – fem egna bilderböcker från Den förskräckliga lilla mamsellens stol (1989) till Ja-trollet och Nej-trollet (2002). 1988 debuterade hon som uppmärksammad serietecknare med seriealbumet Den kvinnliga mystiken – en grym, fräck och hänsynslös parodi över teorier och myter om kvinnans väsen, vilken följdes av ytterligare tre seriealbum: Hondjuret (1989), Hondjurets samlade värk (2000) och senast Den manliga mystiken (2009), där relationen mellan kvinna och man står i centrum.
Inger Edelfeldt har bl.a. belönats med Deutscher Jugendliteraturpreis 1987, Svenska Dagbladets litteraturpris 1991, Nils Holgersson-plaketten 1995, Karl Vennbergs pris 1996, Ivar Lo Johansson personliga pris 1997, Frödingstipendiet 1999 och fantastikpriset Nåbelpriset 2017.
På Sigtunastiftelsen önskar Inger Edelfeldt skriva på ett nytt, större romanprojekt.

Christine Falkenland
Christine Falkenland (1967-) är författare och skrivpedagog, uppväxt i Dalsland, Västergötland och Bohuslän och idag bosatt i Göteborg. Christine Falkenland har skrivit både romaner, lyrik, psalmer och barn- och ungdomsböcker. Hon debuterade 1991 med diktsamlingen Illusio och har etablerat sig som en av vår tids mest intressanta lyriker och prosaförfattare. Sin inspiration söker hon i den mänskliga själens djup och bland hennes litterära förebilder märks Gunnar Ekelöf, Fjodor Dostojevskij och T. S. Eliot. Efter lyrikdebuten Illusio – av vilka flera dikter ingick redan i antologin Grupp 90 (1990) – gav hon ut ytterligare tre diktsamlingar i snabb takt: Huvudskalleplatsen (1992), Ve (1994) och Blodbok (1995), där språket är ålderdomligt och präglat av Bibeln. Dikterna, som kom ut i samlingsutgåvan 4xdikter (1999), uttrycker smärta, passion, ångest, svartsjuka, nedstämdhet och längtan efter Gud. Diktsamlingen Blodbok anses vara hennes ”naknaste, hemskaste och vackraste”. Hon har sedan under 2000-talet även gett ut diktsamlingen Om honom (2004).

Den första romanen Släggan och städet utkom 1996, året därpå kom Skärvor av en sönderslagen spegel, varpå följde Min skugga (1998) och Själens begär (2000). Romanerna bör betraktas som ”skärvor eller delar” i en helhet och gavs 2008 ut under titeln 4xprosa. Några av hennes romaner utspelar sig i det bohuslänska landskapet kring förra sekelskiftet, då Schartauanismen hade ett starkt fäste där. Under 2000-talet har hon sedan givit ut ytterligare sex romaner: Öde (2003), Trasdockan (2006), Vinterträdgården (2008), Sfinx (2011) Spjärna mot udden (2014) och senast Själasörjaren (2018). Hon har i sitt författarskap skrivit om det kvinnliga utanförskapet och om förhållandet mellan kön, själ och samhälle, om tro och begär. Christine Falkenland säger själv att tron är en viktig ingång till hennes författarskap. Redan vid fjorton års ålder blev hon övertygad kristen och läste hela Bibeln, som hon anser är både en litterär och andlig bok, med ett fantastiskt språk, och hon har sagt att hon ser sitt författarskap som ett kall. Den kända psalmen Ett brustet halleluja publicerades 2003 först som en dikt på krönikerplats i tidningen Dagen, där hon arbetat en längre tid. Psalmen kan ses som en modern trosbekännelse men också som en öppning till hennes författarskap. Leonard Cohen använde i sin sång ”Hallelujah” från 1984 samma fras, det vill säga ”broken halleluja”, vilken senare tonsattes av Magnus Hördegård och infördes i Psalmer i 2000-talet. Hon har även gett ut musiklibretton för Svenska kyrkan – Rekviem (2008) och Levande vatten – doporatorium (2009).
Barn- och ungdomsböckerna skrev Christine Falkenland mellan 2005-2008 när hon själv blivit mamma. Barnböckerna i samarbete med illustratörerna Ane Lysebo och Mimmi Tollerup. ”Att skriva barnböcker är en svår men helt ångestbefriad sysselsättning. Det är bara kul jobb, till skillnad från vuxenböckerna som föds efter mödosamt grävande i mörka vrår”. Hennes böcker har översatts till ett tiotal språk, bland annat till danska, franska, italienska, polska och arabiska.
Christine Falkenland har belönats med Wahlström & Widstrands litteraturpris 1998, Svenska Dagbladets litteraturpris för sin roman Öde (2003), som också erhöll Sveriges Radios Romanpris 2004, Dalslands Litteraturpris 2006 samt De Nios Vinterpris 2009.

På Sigtunastiftelsen önskar Christine Falkenland arbeta på både en roman och en diktsamling.

Josefin Holmström
Josefin Holmström (1986-) är litteraturvetare, författare och kritiker. Hon har skrivit sin doktorsavhandling och forskar i engelsk litteratur på University of Cambridge i England, där forskningsområdet är: ”Anglo-American writers in Italy 1848-1865, the Civil War and the Risorgimento” och framförallt om författarna Emily Dickinson, Harriet Beecher Stowe och Arthur Hugh Clough. Efter åtskilliga år i Oxford och Cambridge, beskriver hon sig som ”svårt anglofil”.
2013 debuterade hon som författare med romanen Antarktis som nominerades till debutantpriset Katapultpriset. Den handlar om författarinnan Gertrude som följer med på en forskningsresa till Antarktis, i en grupp där en man från hennes förflutna ingår. Parallellt ges även Gertrudes skildring av Robert Scotts fatala Terra Nova-expedition till Sydpolen 100 år tidigare. Det är en psykologisk roman om minnen, både de som ännu verkar i den egna kroppen och de som upplevdes av dem vars fotspår man vandrar i – och om att utmana sig själv till sitt yttersta på den kargaste platsen av dem alla. Hennes andra kritikerrosade roman Samuel är mitt namn gavs ut 2017. Samuel föds blind i mitten av 1800-talet och han växer upp i Norrland under knappa förhållanden. Under uppväxttiden börjar han oförklarligt att se, får lära sig läsa och skriva, och får genom en prästs försorg studera vidare. Han flyttar till Cambridge där han deltar i avancerade fysikexperiment med sin vän och kompanjon Andrew. Samuel hamnar sedan i Förenta staterna där han blir forskarassistent åt en visionär elektroingenjör: ”Holmström rör sig lika självklart mellan den inre och yttre världen, mellan tro och vetenskap, och vet också att knyta samman elementen till en helgjuten och språkligt upphöjd berättelse med hög litterär spännkraft” Borås Tidning.
Josefin Holmström är medredaktör till Emily Dickinsons Brev I och Brev II, den första svenska översättningen av Emily Dickinsons brev. Under 2019 kommer också hennes monografi över Emily Dickinson ut. Hon är även kritiker, essäist och krönikör i bl.a. Svenska Dagbladet, Axess och Dagen.
På Sigtunastiftelsen önskar Josefin Holmström arbeta på sin tredje roman, ”om minnets natur, om förlust och tidens gång.”

 

John Swedenmark
John Swedenmark (1960-) är översättare, essäist, kritiker och redaktör, uppvuxen i Sundsvall och bosatt i Stockholm. John Swedenmark läste under 1980-talet lingvistik, isländska, skapande svenska, engelska, litteraturvetenskap på Uppsala universitet. Från 1986 till 1999 var han amanuens (1986-91) och senare doktorand (1991-99) vid institutionen för lingvistik på Uppsala universitet. Han har även undervisat på Stockholms universitet (1996-98) och på Nordiska Sommaruniversitet inom ämnesområden som semiotik, estetik, psykoanalys.

John Swedenmark har framförallt och sedan 1989 verkat som översättare av företrädesvis isländsk skönlitteratur, men även engelsk, fransk, italiensk, dansk skön- och facklitteratur inom psykoanalys, filosofi, litteratur, estetik. Han har översatt omkring 50 böcker från isländska till svenska – bland annat författare som Einar Kárason, Gyrdir Elíasson, Jón Kalman Stefánsson, Sjón, Steinunn Sigurdardóttir, Kristin Steindóttir – och korades för denna viktiga insats till Riddare av isländska Falkorden 2018. Han står även för översättningen av verspartierna i nyöversättningen av J. R. R. Tolkiens Hobbiten (2007, översättare av prosatexten är Erik Andersson). John Swedenmark har varit sekreterare i Svenska författarförbundets översättarsektion 2014-18 samt deltar i Översättarprojektet för att fostra en ny generation unga översättare från isländska till svenska.

Som essäist och kritiker har John Swedenmark gett ut två egna böcker: Kritikmaskinen och andra texter (2009) och Baklängesöversättning och andra texter (2011). I Kritikmaskinen och andra texter samlas texter från 20 år om litteratur, poesi och psykoanalys, språkvetenskap och samhällskritik, och han kallas i en recension av boken ”en av de kunnigaste, intelligentaste och roliga svenska kulturskribenterna idag”. I Baklängesöversättning och andra texter står frågorna kring översättning och metrik i centrum utifrån den modernistiska dikten. Han har även bidragit med ett stort antal essäer i ämnen som översättningsteori, litteraturkritik, psykoanalys, estetik i olika antologier och ledande tidskrifter. Som redaktör har han arbetat på studenttidningen ERGO, varit medlem i redaktionen för tidskriften 90TAL (1991-96), tidskriften Divan (1992-), tidskriften Med andra ord (2010-) samt medverkat i dessa och i många andra av Sveriges ledande kulturtidskrifter. 2004-2014 var han kulturredaktör för LO-tidningen (numera Arbetet).

2014 utsågs han till Årets redaktör och tilldelades samma år Marin Sorescu-priset av Rumänska kulturinstitutet.

Poesiforskning är ännu ett område John Swedenmark ägnat sig åt, med bland annat föreläsningar och essäer om poesins grundvalar; han är medlem i Centrum för metriska studier och Nordiska nätverket för litteratur och psykoanalys liksom han är knuten till Fria seminariet för litterär kritik på Konsthögskolan samt Poesilabbet respektive Kritiklabbet. Han är sedan 2004 sekreterare i Gunnar Ekelöf-sällskapet. Sedan 2014 är John Swedenmark fri skriftställare med garanterad författarpenning.  På Sigtunastiftelsen önskar John Swedenmark arbeta med ett essäprojekt om 1930-talets fascism ”som anropar vår samtid”.

 

 

 

 

Se föreläsningarna från seminariet ”Vilken Gud kan vi leva med?”

I december förra året arrangerade Sigtunastiftelsen ett seminarium med utgångspunkt från Ulf Jonssons nya bok Med tanke på tron. Vid seminariet som hade rubriken ”Vilken Gud kan vi leva med?” medverkade bokens författare Ulf Jonsson, jesuitpater och chefredaktör för kulturtidskriften Signum, Antje Jackelén, ärkebiskop, Alf Linderman, direktor vid Sigtunastiftelsen, Bengt Gustafsson, professor i astrofysik, Lisbeth Gustafsson, livsåskådningsjournalist, T.D h.c och författare samt Lars Rydén biokemist och professor em. vid Uppsala Universitet.

Då UR spelade in seminariet finns nu möjligheten att återse samtliga föreläsningar.

Flera nyanser av Gud 
Samtal mellan Ulf Jonsson och Antje Jackelen. Moderator: Alf Linderman

Guds möjlighet att påverka i världen
Samtal mellan Ulf Jonsson och Lars Rydén. Moderator: Joanna Rose

Varför talade Einstein så mycket om Gud?

Föreläsning av Bengt Gustafsson framförd av Lisbeth Gustafsson.

Vilken Gud kan vi leva med? 
Panelsamtal med Ulf Jonsson, Antje Jackelén, Lars Rydén och Bengt Gustafsson. Moderator: Lisbeth Gustafsson

 

 

 

 

 

 

Hopp eller förtvivlan på årets existentiella filmfestival

Du sköna nya värld? är temat för årets existentiella filmfestival, en filmfestival där Sigtunastiftelsen i samverkan med Högskolan Dalarna, Studieförbundet Bilda och Film i Dalarna sätter fokus på både allmänmänskliga och aktuella frågor. Bland årets inbjudna gäster medverkar bland annat journalisten Gellert Tamas, ärkebiskop Antje Jackelén, dramatikern och regissören Stina Oscarson, Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman, kulturjournalisten Matilda Gustavsson, filmkritikern Malena Janson, författaren Maria Küchen, filmregissören Gabriela Pichler manusförfattaren Judith Kiros och många fler. Bland filmerna som visas ser vi bland annat First Reformed av Paul Schrader, Boots Rileys debutfilm Sorry to Bother You samt den svenska dokumentären Flotten i regi av Marcus Lindeen.

– Vi vill i år fokusera på filmer som berör samtiden i brytpunkten mellan gammalt och nytt. Hur förhåller sig de filmer vi ser idag till visioner om en möjlig framtid – genom såväl ljus som mörker?” säger Stefan Björnlund, projektledare för festivalen.

Existentiell filmfestival äger rum i Mediehuset Dalarna, Falun 11 – 12 april. Sista anmälningsdag är 15 mars
Mer information på festivalens hemsida: www.existentiellfilmfestival.se