2023 års bibelpris tilldelas poeten Marie Tonkin. Bibelprisjuryns motivering lyder:” Med sparsmakad precision och tidlös aktualitet mejslar Marie Tonkin fram en biblisk ton i en diktkonst som berör på djupet”.

– Någon har läst min poesi och reagerat! Läsakten – andras läsande av det jag skrivit – kommer oftast som något oväntat för mig. I dagens mediala läge är respons heller ingen självklarhet, säger Marie Tonkin som är både både hedrad och tacksam över beskedet.

Något som ingår i priset, och som gläder Marie extra mycket, är den utlovade skaparveckan med helpension på Sigtunastiftelsen med tid till att skriva.

– Det låter som en dröm, säger hon.

En kärlekshistoria öppnade sig

Marie växte upp söder om Stockholm och hennes möte med Bibeln kom i unga år.

– Jag började läsa Bibeln i sjuårsåldern, ensam och utan guider. Profetböckerna gjorde intryck, Sakarja och Sefanja, Psaltaren och Johannesevangeliet.

Som fjortonåring mötte hon Höga visan, vilket blev en omstörtande läsning:

– Den har inte lämnat mig sedan dess, berättar hon. Jag satt hemma i soffan med familjen omkring, alla höll på med sitt; och där öppnade sig en kärlekshistoria som jag drogs in i. Det var ett helt oväntat tilltal. En torr ökenvind mitt i villaförstaden. Den där märkligt konkreta och nära poesin blev nästan fysiskt drabbande. Jag sa inget om det till någon. Det finns bibelverser som lever i mig genom flera år. Jag bor i dem, de är min syresättning. De ger speglar till livet.

Skrev tidigt dikter

I nioårsåldern började Marie att skriva dikter och redan då förstod hon att det var skrivandet hon ville ägna sig åt.

– Jag är uppvuxen i söderförorter till Stockholm, och också mitt emellan två länder, med två nationaliteter; svensk och brittisk. De engelska barnvisorna och berättelserna kom närmare för mig än de svenska. Där fanns historierna, äventyren. Sjörövare och plundring, gruvor, förlista skepp. Min farmor gav mig dikter av William Wordsworth, och en känsla för vikten av rotsystem och av att stå i förbindelse med sin historia. Av min ständigt läsande morfar förstod jag betydelsen av den vidgade verklighetserfarenhet vi kan få genom litteraturen. Hans bibliotek var ett imperativ för mig. Fyra rum fyllda av den svenska litteraturhistorien – Vilhelm Moberg, Selma Lagerlöf, Harry Martinson, Sven Delblanc. Jag var tvungen att skriva, berättar hon.

Kärlekens språk rör verkligheten

Marie håller pennan varm. I november 2023 kommer hennes femte diktsamling ut, och i somras översatte hon en bok av den italienska poeten Alda Merini, en bok som kommer ut under 2024.

– Jag försöker få tid till skrivande så regelbundet jag kan. Poesin är för mig bland mycket annat en sorts orienteringsprocess, en kalibrering. Jag tror att poesins språk hör ihop med kärlekens. Roland Barthes skriver ju om hur de andra språken – de andra diskurserna; den sociala, vetenskapliga, politiska osv – är konformistiska och tycks härröra ur fiktioner. Kärlekens språk är annorlunda. Det rör verkligheten. Så är det också med poesin. Men den som använder det språket kan räkna med en viss missanpassning. Man blir oanvändbar, en motsägelse, står utanför alla slogans och plakatspråk, säger Marie.

Bibeln är som en bönbok

Om någon som aldrig läst Bibeln tidigare skulle vilja göra ett försök att läsa den, har du något råd att ge?

– Bibeln är så rik – ett helt bibliotek – full av överlagringar, motsägelser, tolkningar, vindlande berättelser, stora draman och historia. Väljer man teologin som ingång, eller läser bibelböckerna mer förutsättningslöst; som man läser skönlitteratur? På nätet finns ju bibelplaner för den som vill läsa mer, jämföra olika översättningar och så vidare, säger Marie och fortsätter:

– Jag har själv svårt att läsa mycket i Bibeln. Den är som en bönbok när en vers studsar upp ur texten och blir till en mötesplats. Anthony Bloom, till exempel, skriver om att ta emot dessa tilltal. Kanske som Maria tog emot Ordet. Man blir havande med Gud.

– Jag läser för att möta någon, höra ett tilltal, ana ett ansikte.

Prisutdelning

Prisutdelningen äger rum i Uppsala måndagen den 13 november kl 14 i samband med att Bibelsällskapets huvudmannaråd sammanträder. Marie Tonkin kommer att hålla ett anförande om några infallsvinklar på poesi i Bibeln. Lokal är Baptistkyrkan, Dragarbrunnsgatan 54 i Uppsala.

Bibelpriset instiftades 2004 med anledning av den världsvida bibelsällskapsrörelsens 200-årsjubileum. Priset utdelas årligen till en person ”verksam inom kultur, forskning, samhällsdebatt eller andaktsliv som i sin gärning bidragit till att göra Bibeln känd och använd”. Priset delas ut i samverkan mellan Svenska Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsen. Stipendiet är avsett för skapande verksamhet med anknytning till Bibeln.

Priset består av ett originalkonstverk med anknytning till en bibeltext samt en studiebibel. Pristagaren får också ett stipendium i form av en veckas helpension vid Sigtunastiftelsen i den miljö som är Sigtunastiftelsens signum. Tanken är att det får vara en skaparvecka med anknytning till Bibeln.

Tidigare pristagare är Kerstin Ekman (2004), Anders Piltz (2005), Ylva Eggehorn (2006), Christer Åsberg (2007), Mikael Hansson (2008), Sven-David Sandström (2010), Michel Östlund (2011), Åsa Larsson (2012), Kristian Lundberg (2013), Niklas Rådström (2014), Ylva Q Arkvik (2015), Tomas Sjödin (2016), Bengt Johansson (2017) Maria Küchen (2018), Linda Alexandersson (2019), LarsOlov Eriksson (2020), Joel Halldorf (2021) och Charlotte Frycklund (2022).