Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937. I år har vi glädjen att välkomna Ia Genberg, Jonathan Lundberg, Sara Gordan och Elin Cullhed. Stipendiet innebär fyra veckors vistelse på Sigtunastiftelsen.

Ia Genberg

Ia Genberg (1967-), uppvuxen och boende i Stockholm, är journalist och romanförfattare. Efter studier på universitetet utbildade hon sig till journalist och har sedan arbetat både som frilansjournalist, informatör, lektör, dokumentärfilmare och har undervisat på skrivkurser på folkhögskolor, bland annat på Tärna folkhögskola och Valla folkhögskola. På senare år har hon utbildat sig till sjuksköterska, och har bland annat arbetat inom psykiatrin vid sidan av författandet.

Som författare har Ia Genberg gett ut tre romaner och en novellsamling. ”Debutromanen Söta fredag (2012) är en färgsprakande, humoristisk och vindlande roman om en händelse som får egendomliga konsekvenser för huvudpersonen Max. Berättelsen handlar om Max, Tobbe och Tess och utspelas en het augustifredag vid tiden för millennieskiftet, vilken Ia Genberg beskriver i högt tempo med mycket humor och ironi.” (Förlagspresentation). ”Söta fredag är en imponerande humoristisk och vass debut!” Annika Koldenius, Borås Tidning.

Efter debuten återkom Ia Genberg 2013 med romanen Sent förväl, en berättelse i ett helt annat tonläge. Men ett har de gemensamt: glädjen i, ja besattheten av, att återskapa och förstå det förflutna. Sent farväl fångar en förlorad vänskap mellan två unga kvinnor på ett lågmält och stilsäkert sätt. Under några avgörande år i ungdomen delade de allt, sedan gled de ifrån varandra. Tjugo år efteråt ser Mia av en slump sin gamla vän Marias dödsannons. Vad hände, varför dog hon? Mia glider in i gåtan kring sin gamla väns död. Berättelsen växer till en elegi över vunnen vänskap och förlorad tid.” (Förlagspresentation).

Hennes tredje bok, novellsamlingen Klen tröst och fyra andra berättelser om pengar (2018) utforskar just frågan om pengar. De fem berättelserna utspelar sig i det samtida glappet mellan skitsnack och lögn: en journalist försöker intervjua en lyckad barnskådespelare som blivit en misslyckad tjuv; en lojal medarbetare missar sina mediciner och drabbas av klarsyn; en skådis håller en främlings tal vid ett bröllop. (Förlagspresentation). Den fick fina recensioner och hamnade på flera topplistor över årets bästa böcker. ”Jag har inte läst något bättre i år.” Victor Malm, Sydsvenskan. ”Klen tröst är helt enkelt en underbar och utsökt utförd litterär ministudie som får läsaren att tänka på Joan Didion, gapskratta och sedan sätta grönkålsmoothien i vrångstrupen.” Ulrika Kärnborg, Expressen.

Våren 2022 kom den hyllade romanen Detaljerna, som tilldelades Augustpriset för Årets svenska skönlitterära bok. Romanen skrevs under covid-pandemin och utspelar sig på 1990-talet. ”En kvinna ligger nedbäddad i feber när en handfull människor ur det förflutna står framför henne: en blivande kändis som skrev ett brev, en vän som försvann bortom kartan, en kärlek utan framtid. Detaljerna är en roman med fyra porträtt och tusen detaljer, om tummade pocketböcker, psykedelisk dans och kippande oro. Vilken är den perfekta millennieklänningen? Kan en älskad människa verkligen försvinna? Och vem är det egentligen som porträtteras, personen på bilden eller den som håller i penseln?” (Förlagspresentation). ”Ia Genberg har ett ovanligt gehör för hur det låter i samhället, även som i det här fallet, hur det lät för mer än tjugo år sedan. Och hon är rolig, smart, skarp i stilen. Genomskådande och tämligen rå. Men hon framställer också ett allvar… Med Ia Genbergs säregna blick för detaljer som avslöjar känslor, uppstår en roman som bultar och slår.” Maria Schottenius, Dagens Nyheter. ”En av litteratursveriges bäst bevarade hemligheter heter Ia Genberg. Att påstå att fler borde upptäcka hennes böcker är en underdrift.” Björn Kohlström, litteraturkritiker.

Författarskapet kretsar kring teman som relationer, minne och tid, och Ia Genberg skriver själv i Detaljerna: ”Vi lever så många liv inuti våra liv, mindre liv med människor som kommer och går, vänner som försvinner, barn som växer upp, och jag förstår aldrig vilket av mina liv som är själva ramen. När jag har feber eller är förälskad framstår allt som så självklart, mitt ’jag’ sjunker undan och lämnar plats för en namnlös lycka, en helhet med detaljerna bevarade, oskiljaktiga och tydliga intill varandra. Efteråt minns jag tillståndet som benådat. Kanske är det så helheten kan berättas, med människor som utan rang vandrar in och ut genom mitt ansikte.”  

Jonathan Lundberg

Jonathan Lundberg (1995-), uppväxt i Asarum och boende i Stockholm, är frilansjournalist och författare. 2014 började Jonathan Lundberg arbeta som journalist på Sydöstran. Under 2015 rönte han stor uppmärksamhet med ett blogginlägg om psykisk ohälsa, I vintras hade jag det ganska bra. Han har sedan varit aktiv i debatten om psykisk ohälsa, bland annat genom essän Farfar bad om hjälp – sedan valde han döden. Jonathan Lundberg medverkade i Patrik Lundbergs bok Berättelsen om Sverige: texter om vår demokrati (2018), med en essä om klimatkrisen. Han medverkade också i Medieinstitutet Fojos antologi Det nya normala – ett hot mot demokratin (2021), där han skrev om hot som riktas mot svenska journalister.

Efter valet 2018 började Jonathan Lundberg skriva reportageboken Sverigevänner, om Sverigedemokraternas nätrörelse. ”Sverigevänner​ är berättelsen om hur Sverigedemokraterna erövrade internet. Utifrån intervjuer med sverigedemokrater, forskare och journalister kartläggs det svenska nätkriget för första gången. Då framträder ett kulturkrig mellan konservativa och liberaler, där internet bara är verktyget.” (Förlagspresentation). Boken gavs ut 2019 och beskrevs av Expressens recensent Sven Olov Karlsson: ”Sverigevänner lyfter fram internets betydelse bättre än något annat jag läst i ämnet. Om hur postfaktans tidevarv tog form som en global amöba, om hur en mikroskopiskt liten klick kan ta väldigt mycket plats i debatten, som när en enda kommentar av en robot på sociala medier blåses upp till ett kulturkrig. …oklanderlig, undersökande journalistik…”.

2021 kom Jonathan Lundbergs andra bok, Från världskrig till nätkrig: Hundra år som formade internet. ”Journalisten Jonathan Lundberg tar med läsaren på en resa genom hundra år som formade internet, från världskrig till nätkrig. Är den nya tekniken farligare idag än vad den nya tekniken var förr? Om inte, varför befinner sig demokratin annars i kris idag? På 1920-talet beskrevs massmedierna som demokratins dödgrävare. Där spreds hat, lögner och propaganda snabbare än någonsin tidigare i historien. På 2020-talet beskrivs de sociala medierna likadant. Där sprider extremister och konspirationsteoretiker sitt hat, sina lögner och sin propaganda snabbare än någonsin tidigare i historien. Den nya tekniken får återigen bära skulden för demokratins kris. Men när dagens historiker förklarar varför demokratin befann sig i kris för hundra år sedan pekar de inte främst på massmedierna, utan snarare på ekonomiskt kaos, den stora depressionen. Vad kommer morgondagens historiker att säga om vår tid?” (Förlagspresentation). Boken beskrevs av Aftonbladets recensent Mattias Beijmo: ”Lundberg skildrar viktiga internethistoriska perspektiv…/—/…en av få läsvärda svenskspråkiga böcker för den som vill få en introduktion till det digitalt drivna kulturkrig som rasar i vårt samhälle”.

Jonathan Lundberg skriver nu sin tredje bok – om metaversumet, ett utforskande av morgondagens internet. Han föreläser gärna om ämnen kopplade till sina båda böcker. Han fortbildar journalister i digital research genom Medieinstitutet Fojo och är styrelseledamot i Författarförbundets sakprosasektion Minerva.

Sara Gordan

Sara Gordan (1972-), uppväxt i Täby och boende i Stockholm, är författare, översättare, litteraturkritiker och skrivarlärare. Under en tid spelade hon teater i en fri grupp och har arbetat som mentalskötare och konferensvärdinna. Sara Gordan började sitt eget skrivande med poesi, men huvudformen i hennes fyra böcker har blivit en hybrid av prosa och lyrik, där romanformen har dominerat i de två sista böckerna.

Sara Gordan debuterade 2006 med den prosalyriska boken En barnberättelse, en mörk, erotisk kärleksberättelse med Paris som bakgrund, delvis inspirerad av prosadiktsamlingen Ordgränser (1968) av Birgitta Trotzig. ”Det unga paret är inneslutna i sina egna roller, sin egen ständigt upprepade lek. I ett rum, på en strand, längs en gata rör sig pardansen i allt snävare cirklar. /—/ En barnberättelse är en lika svindlande som formsäker studie i den paradoxala frihet som föds ur ett skyddslöst bejakande av parlekens tvångsmässighet.” (Förlagspresentation)

2009 kom den surrealistiskt inspirerade Uppställning med albatross, en infallsrik lek med automatiskt skrift där Titanics skeppsbrott, Jules Vernes En världsomsegling under havet och filmen Himmel över Berlin av Wim Wenders är några av många referenser. ”I ett rytmiskt flöde med drastiska klipp gestaltar Sara Gordan ett skeende utan gränser: mellan liv och död, förr och nu, högt och lågt eller verklighet och fantasi. Titanic, pom-pomflickor, Jarl Kulle och en totalförstörd bil – allt finns samtidigt på samma plats i en gripande och rolig uppställning som rör sig fritt mellan prosa och poesi. I centrum finns barnet och försöken att hålla ihop en vardag…” (Förlagspresentation)

2013 gav Gordan ut sin första roman Martin Andersson – Ett skuggspel. ”I försöken att springa ifrån sin egen berättelse möter Martin Andersson den döde författaren Hjalmar Bergman. På en prosa som är på en gång suggestiv, exakt och poetisk, skriver Sara Gordan i sin första roman fram ett liv, som vägrar låta sig naglas fast.” (Förlagspresentation). ”Martin Anderssons irrvägar kring sin egen berättelse förtjänar långsam läsning och full uppmärksamhet. Sara Gordan har skrivit en mycket märklig och mycket vacker bok.” Josefin Holmström, Svenska Dagbladet.

I sin fjärde bok, Natten, från 2022, berättar Sara Gordan om en mamma som söker efter sin diabetessjuka tonårsdotter i natten. ”Flickan är sjuk och går inte att nå, mamman irrar på gatorna eller sitter hemma och ringer alla hon kan komma på. Är det hennes oro som drivit bort dottern, och är oron befogad? I ”Natten” minns modern ett föräldraskap i evig upprepning, från vardag till akuta tillstånd. En berättelse om vad som kan ta vid efter småbarnsår och skilsmässa, om utmattning och oro men framför allt om kärlek.” (Förlagspresentation). En delvis autofiktiv roman om föräldraskap, oro, sjukdom och skrivande, som belönades med Svenska Dagbladets litteraturpris 2022 och som nominerats till Sveriges Radios Romanpris 2023. ”Jag vet bara att våren knappt börjat, och att jag nog ändå redan läst en av årets bästa svenska romaner.” Expressen. ”Det är en roman som alla som någon gång känt kärlekens närmast outhärdliga hetta dra igenom bröstet djupt kommer att känna igen sig i.” Svenska Dagbladet.

Vid sidan av sitt författarskap är Sara Gordan verksam som översättare från franska. Tillsammans med docent Kerstin Munck har hon översatt ett antal av Hélène Cixous verk, bland andra Medusas skratt, Inuti, Bilder av Dora och Från Osnabrücks station till Jerusalem, den feministiska poetiken Medusas skratt och, på egen hand, Cixous poetiska självbiografi Att komma till skriften. Hon har även översatt verk av Michel Houellebecq, Laurent Binet, David Foenkinos och Valérie Perrin.

Sara Gordan arbetade i flera år som frilansande litteraturkritiker för Dagens Nyheter och är sedan 2010 verksam som lärare på Biskops-Arnös författarskola. Hon har även suttit i styrelsen för Sveriges författarförbund och Svenska PEN.

På Sigtunastiftelsen kommer Sara Gordan att skriva på sitt nya litterära projekt.

Elin Cullhed

Elin Cullhed (1983-), uppväxt och boende i Uppsala, är författare, lärare och kulturjournalist. Hon arbetar jämte författarskapet som lärare på Folkuniversitetets skrivarlinje Skrivarakademin och tidigare på Wiks folkhögskola. Hon har arbetat som kulturjournalist för bland annat Upsala Nya Tidning.

Elin Cullhed debuterade 2016 med en roman för unga vuxna, Gudarna, som hyllades av kritiker och läsare: ”Bita, Lilly och Jane, a.k.a Janne, är sexton år och bor i Tierp. En förort till rymden där gatorna blöder av slask och ingen jävel gör kaos med patriarkatet. De har överlistat anti fitt-systemet, de är gudar nu, starka och utåtagerande, men de är också vilsna.” (Förlagspresentation). ”Elin Cullhed skildrar de mest sårbara i arbetarklassen i Sveriges periferi. Det är en avklädd och viktig bok om vår samtid och vad vi bjuder våra barn.” Cecilia Irefalk, Arbetaren. ”En av de senaste årens skarpaste svenska ungdomsböcker. Med humor och vemod skriver Cullhed byxorna av patriarkatet och dess bundsförvanter.” Patrik Lundberg, Aftonbladet.

2016 bidrog hon med texten Öppna ditt hjärta i svenska tidskriften Granta #7.

2021 publicerades Eufori, en litterär fantasi över Sylvia Plaths sista levnadsår. ”I en rasande, böljande, bångstyrig text möter vi Plath: förtvivlad, uppspelt, svartsjuk, grandios. Här ryms kärleken till barnen, längtan efter att få skriva och frustrationen över maken Ted Hughes ovilja att dela ansvaret. Hennes författarskap får alltid stå tillbaka för hans, men hennes inre monolog visar en konstnär av ovanlig kaliber. Elin Cullhed lånar av sina egna erfarenheter till en ikonisk författare i denna roman om moderskap och skapande.” (Förlagspresentation). Romanen Eufori belönades samma år med Augustpriset för Årets svenska skönlitterära bok. Euforia kommer att publiceras på tjugofyra språk och har nominerats till det italienska Premio Strega-priset och för det franska litteraturpriset La première sélection du prix Medicis i kategorin utländska romaner. ”Eufori är helt enkelt en suverän roman som visar att litteraturen kan besegra döden.” Carl-Michael Edenborg, Aftonbladet. ”När en kvinna går under är det ofta för att det inte finns andra kvinnor där som kan fånga upp henne. Tur då att vi har författare som Cullhed som inte nöjer sig med att skildra den kvinnliga undergångens mörka och ljusa dalar, utan också vet hur man fångar en förlorad själ, hur man sträcker ut en hand, för i litteraturen är det aldrig för sent.” Sinziana Ravini, Göteborgs-Posten.

På Sigtunastiftelsen kommer Elin Cullhed att skriva på sin nya roman.