Gunnar Ekelöfs hemarkiv

På Sigtunastiftelsen finns Gunnar Ekelöf-rummet. Avsikten med rummet är att för framtiden bevara delar av författaren Gunnar Ekelöfs (1907 – 1968) arbetsmiljö med de böcker och övriga inventarier som fanns i hans hem i Sigtuna. I rummet finns dessutom det intressanta hemarkiv som hans hustru Ingrid iordningställde, i vilket man kan följa tillkomsten av hans verk.

Gunnar Ekelöfs privata arbetsbibliotek är författarens privata bibliotek (cirka 400 band donerat 1997). Specialsamlingen är också placerad i Ekelöf-rummet på Sigtunastiftelsen. Hemarkivet är tillgängligt för forskare efter överenskommelse.

Rummet är öppet för alla intresserade av Ekelöfs liv och diktning, och visas en lördag varje månad 13.00 – 15.00, övrig tid efter beställning hos Bo Alström, 08 – 592 542 41. För mer information kontakta program@sigtunastiftelsen.se 08 – 592 589 85

I samverkan med Gunnar Ekelöf-sällskapet

Gunnar Ekelöf – en litterär ikon

Gunnar Ekelöf är en av Sveriges främsta och mest inflytelserika författare. han var poet, men också prosaist, översättare, kulturkritiker och blev invald i Svenska Akademien 1958. Sigtuna kom att få en viktig roll i hans liv.

Artikel av Anders Claesson, bibliotekschef på Sigtunastiftelsen

Gunnar Ekelöf föds 1907 och växer upp i ett borgerligt hem i Stockholm. Hans far Gerard kommer upp sig som fondmäklare men dör när Gunnar endast är 9 år gammal. Dödsorsaken är syfilis, något man försöker hålla hemligt i familjen. Hans mor Valborg gifter om sig 1921, vilket den unge Ekelöf har svårt att acceptera. En känsla av utanförskap grundas redan i barndomen och kommer att prägla hela hans poetiska skapande. Liv, läsande och skapande blir för honom oupplösligt förbundna.
Så vilken var då hans relation till Sigtuna? Hans första längre besök var som 20-årig konvalescent på Sigtunastiftelsen 1927 /28. Han hade under sina orientaliska studier i London och Uppsala drabbats av magsår och behövde vila. Under denna tid har han också börjat skriva sina första självständiga dikter.
”Ett stjärnfall gnistrar på himlen; var det inte i mitt hjärta den stjärnan föll ner?”

Förlorar kärlek och pengar
Efter tiden på Sigtunastiftelsen får Ekelöf ut sitt farsarv och reser till Paris. Där blir han poetisk modernist och under mötet med den franska modernismen och efter läsning av den sufiska poesin. När han kommer hem lever han ett dandyliv med välskräddad kostym och sportbil! Han träffar Gunnel Borgström, en kärlek han förlorar då hon lämnar honom för Karin Boye. Efter Kreugerkraschen 1932 förlorar han även sina pengar vilket ”gjorde folk av mig”, som han själv krasst konstaterar. Han börjar arbeta på den tongivande modernistiska debutsamlingen Sent på jorden, 1932.

Sigtuna – ett litterärt centrum
På 30-talet återvänder Ekelöf till Sigtuna, där han träffar Sven Stolpe, Bertil Malmberg m. fl. på Sigtunastiftelsen. Han bjuds in till den första författarkonferensen på Stiftelsen om Diktens frihet men väljer att tacka nej. ” Det är en ickefråga menar Ekelöf! Efter sitt litterära genombrott med Färjesång (1941), får han Författarstipendium på Sigtunastiftelsen och när han återigen bjuds in till författarkonferens på Stiftelsen 1949, denna gång av Olov Hartman, tackar han ja. Sigtuna har utvecklats till ett litterärt centrum för tidens moderna litteratur.

Flyttar till Sigtuna och väljs in i Akademien
På 50-talet blir Ekelöf allt mer etablerad på den svenska litteraturparnassen. Han blir invald i Svenska Akademien 1958 och ger ut diktsamlingar som Om hösten 1951, Strountes 1955, En Mölna-elegi 1960. 1956 väljer Ekelöf att flytta till Sigtuna, där han kommer att tillbringa sina sista 12 år. Efter ett kringflackande liv med svåra alkoholproblem får han nu det lugn som tidigare saknats. Hustrun Ingrid, syster till hans tidigare hustru Nun, ger honom den stabilitet han behöver och är också en viktig medarbetare. De hyr till en början författaren Lars Göranssons lägenhet på Stora gatan 63 med utsikt mot Sigtunafjärden och mot S:t Pers kyrkoruin; ”kyrkan har vissnat” som 4-åriga dottern Suzanne uttrycker det.

En rätt trivsam stad
Omställningen till småstad går oväntat bra: ”Det här är en rätt trivsam stad tror jag” förklarar Gunnar, ”för det är så pass stor omsättning på folk att småstadsstämningen blir något uppluckrad. Men, med svenska småstäder bör man ha en stark misstänksamhet mot” tillfogar han. ”Gunnar tycker att det är bra här” skriver Ingrid, ”han går ideligen ut och promenerar sig med händerna på ryggen”. 1958 övertar familjen hyresrätten till en flygelbyggnad på Grillska gården, Stora Malmgatan 23. Ekelöf skriver: ”Man kan inte ana att det bara är några minuters promenad till bra butiker och ett bibliotek. Så det artar sig till trivsel, är dessutom billigt.” Det sista årtiondet av Ekelöfs liv präglas av skrivande, sjukhusbesök och resor till Italien, Grekland och Turkiet. Han skriver Akrit-cirkeln 1965 -1967 efter ett känslomättat besök i Istanbul, tre diktsamlingar som blir höjdpunkten på hans författarskap.

Gunnar Ekelöfs modernistiska och existentiellt angelägna och utmanande författarskap överspänner tider och kulturer och är minst lika aktuellt idag. Hans poesi har haft stort inflytande på senare författare inte vara i Sverige utan även i Norden och världen. Sedan 1997 finns det ett Gunnar-Ekelöfrum på Sigtunastiftelsen, en rekonstruktion av den miljö som en gång fanns i hemmet på Stora Malmgatan. Här finns även ett hemarkiv som är tillgängligt för forskare intresserade av Ekelöfs liv och diktning. Ekelöfrummet visas första lördagen varje månad mellan klockan 13,00 och 15.00.