Från en metrostation i Moskva till kriget i Ukraina

Välkommen till en kväll om och med den ukrainska folkliga musiken som den utvecklats i det moderna Ukrainas historia, präglat av starka motsättningar.

På Kievskaja, en av Moskvas metrostationer, finns fresker från 1937 över lyckliga ukrainare som viger sitt liv åt kommunismen. I högra hörnet spelar en ung man ett lutliknande instrument i ukrainsk folkdräkt. Då höll Ukraina på att hämta sig från svältkatastrofen holodomor 1932-33, en direkt följd av Stalins Ukraina-politik. Den handlade också om att osynliggöra, det vill säga likvidera, kulturarbetare inom musik, litteratur och konst. Den folkliga musiken spelar ofta en ideologisk roll – i Ukraina och Ryssland med helt olika förtecken.

Jan Winter är journalist, författare och musiker. Han var 1976-2014 knuten till TT, som reporter, utrikeschef och korrespondent, bland annat i Moskva. Under 1970-talet var han djupt involverad i folkmusikvågen och lyfte fram mindre kända äldre folkmusikinstrument som lira, svensk säckpipa och gamla nyckelharpor. På senare år har han varit verksam som skönlitterär författare.

Existentiellt litteratursamtal

Biblioteket bjuder in till existentiell, kontemplativ läsning och samtal i liten grupp – en form av mikrobokcirkel. Formen för träffarna är fritt inspirerad av så kallad shared reading, en metod för högläsning och gemensam reflektion. Var och en får tid och plats att reflektera utifrån sina känslor, tankar och associationer. Alla är välkomna och texterna delas ut på plats. Inga förberedelser krävs och varje tillfälle är fristående.

Under hösten rör vi oss i gränslandet mellan existens, litteratur och andlighet, mot bakgrund av samtidens växande kriser. Vad innebär det att vara människa idag och vilken är vår roll? I en värld där allt tycks gå fortare och fortare saktar vi ned och söker djupare svar inom oss själva, med utgångspunkt i litteraturen. Under meditativa former läser vi utdrag ur texter på aktuella teman inom området. Poesi och skönlitteratur vävs samman med andlig litteratur, i ett försök att närma sig vår tids existentiella utmaningar från ett helhetsperspektiv.

18.00 -19.45 i biblioteket, fri entré

Arkivens dag – John Åkerlund

I år firas Arkivens dag med ett gemensamt nordiskt tema – Natur och friluftsliv. För Sigtunastiftelsens arkiv är det naturligt att då lyfta fram vår egen arkitekt John Åkerlund (1884-1961). Utmärkande för hans arkitektur är den nationella och historiska anknytningen samt förmågan att integrera arkitekturen i den omgivande naturen. Åkerlunds byggnader från 1910-talet och framåt kom att förena funktion med nationell hemkänsla och natur i en bred, socialt inriktad produktion för det nya, demokratiska folkrörelse-Sverige. Han blev Svenska Turistföreningens första och ledande arkitekt och har ritat flera av fjällanläggningarna, såsom Saltoluokta turiststation från 1918 och Kvikkjokks fjällstation från 1928.

På Sigtunastiftelsen har byggnaderna uppförts utifrån de naturliga förutsättningar som har getts på tallhöjden. Franciskusklostret i Assisi och nationella, historiska byggnadsstilar, från Cistercienserkloster, romanska kyrkor och Vasa-borgar till den Arts & Crafts-inspirerade nationella och demokratiska folkrörelsearkitekturen, var inspirationer och har jämte naturanpassningen givit Sigtunastiftelsen dess särprägel. De vindlande trapporna och en organisk känsla av att inga räta vinklar finns, har av John Åkerlund liknats med livet självt – i livet finns inga räta vinklar, och ibland går man vilse. En humanistisk arkitektur för kontemplation och kultur, samtal och dialog, en social folkrörelsearkitektur och en tidig ekoarkitektur att inspireras av idag.

Under dagen kommer en utställning om John Åkerlund och Sigtunastiftelsens arkitektur att presenteras. Det kommer även att bli föredrag som kretsar kring temat – mer information kommer. Välkommen att besöka Sigtunastiftelsens Bibliotek och arkiv!

Boka gärna övernattning på Sigtunastiftelsens hotell i samband med Arkivens dag. Boka hotellrum här

Nya litterära röster – Litteraturkväll med författarskolan på Biskops-Arnö

Lyssna in nutidens unga litterära röster! Vad händer inom den unga nordiska litteraturen just nu? Traditionsenligt bjuder Sigtunastiftelsen in till en första uppläsningskväll med Biskops-Arnös författarskola, årskurs ett. Författarskolan ger plats åt angelägna berättelser utifrån vitt skilda perspektiv. En brokig skara röster med den gemensamma nämnaren att språket och litteraturen är en nödvändighet och oundgänglig uttrycksform.

Sedan 1960-talet är Biskops-Arnö Nordens Folkhögskola en ledande mötesplats för författare, kritiker och litteraturforskare från hela Norden. Många av de senaste decenniernas tongivande författare har gått på skolan. På Sigtunastiftelsen har författare skrivit och mötts kring litteraturen sedan 1920-talet.

Samverkan med Biskops-Arnö Nordens folkhögskola.

 

 

 

Sigtunastiftelsen tilldelas Sigtuna Hembygdsförenings kulturpris

Sigtunastiftelsen är både stolta och glada över att vi i år har tilldelats Sigtuna Hembygdsförenings kulturpris. Priset togs emot av Sigtunastiftelsens kultur och bibliotekschef Anders Claesson i samband med Sigtuna stads
traditionella nationaldagsfirande.

Så här löd den fina motiveringen:
Sigtunastiftelsen har under mer än ett sekel varit platsen för gränsöverskridande dialog kring samtidens och framtidens stora mänskliga frågor. Sigtunastiftelsens betydelse för Sigtuna stads utveckling kan svårligen överskattas. Priset togs emot av Sigtunastiftelsens kultur och bibliotekschef Anders Claesson i samband med Sigtuna stads traditionella nationaldagsfirande.

 

Sagostund i biblioteket

I sommar erbjuder vi sagostund i biblioteket vid 6 tillfällen under juni och juli, en mysig sommaraktivitet för hela familjen. Sagostunden inleds med fika från klockan 10.00 och därefter högläsning 10.30 – 11.00.

Fri entré!

Sommarens datum:

Tisdag 24 juni 10.00
Torsdag 26 juni 10.00

Tisdag 1 juli 10.00
Torsdag 3 juli 10.00

Tisdag 8 juli 10.00
Torsdag 10 juli 10.00

För större barngrupper maila gärna i förväg till bibliotek@sigtunastiftelsen.se så vi kan välkomna er på bästa sätt.

Sagostunden är ett samarbete mellan Sigtunastiftelsen och Handelsbanken för att främja barns och ungas läsande

Kom och upplev Sigtunastiftelsen!

Den 11 maj bjuder vi in till öppet hus på Sigtunastiftelsen!

En fest för alla mat-och kulturälskare! Dessutom firar vi att vårt vackra bibliotek fyller 90 år!

Vi bjuder alla besökare på kaffe, jubileumstårta och 3 smakbiljetter.

Vi tänder grillarna och bjuder på smakprov från våra populära grillkvällar och i Rosengården är våra mat- och dryckesleverantörer på plats.
Missa inte att prova vår egna Rosen-gin! Bagare Krister ställer ut sina bröd och bakverk, både som smakprov och till försäljning.

I biblioteket visar vi en utställning och bjuder på kaffe och jubileumstårta.

Få en guidad historisk visning genom Sigtunastiftelsens fantastiska byggnader och kika sedan in i de unikt inredda hotellrummen eller njut av utsikten från Tornrummet. Våra fest-och konferenslokaler är öppna och visas upp av våra kunniga medarbetare.

Historiska visningar 12.30, 13.30 (samling i kapellet)

Sigtunastiftelsens bibliotek utökar sina öppettider

Sigtunastiftelsen har Sveriges största privata bibliotek och arkiv, en unik K-märkt plats för litteratur, kultur och forskning. Från och med september utökar vi våra öppettider och håller kvällsöppet på måndagar fram till klockan 19.00. Vi har också valt att hålla öppet under lunchtid för att öka tillgängligheten för våra besökare.

Biblioteket erbjuder skönlitteratur, facklitteratur, specialsamlingar och tidskrifter. Du kan också söka, reservera och låna litteratur via den gemensamma kommunkatalogen eller fjärrlåna kurslitteratur.

Välkommen!

Öppettider biblioteket
Måndag  10 – 19
Onsdag   10 – 17
Torsdag  10 – 17

bibliotek@sigtunastiftelsen.se

Öppettider arkivet efter överenskommelse
Måndag 10 – 16
Onsdag 10 – 16
Fredag 10 – 16

klipparkiv@sigtunastiftelsen.se

Bilden är ett en målning av Petter Gabrielsson som ingick i Vårsalongen på Liljevalchs 2021.

Mona Henning tilldelas Abrahams Barns Pris 2022

Abrahams Barns Pris delas ut årligen av Abrahams Barn och Sigtunastiftelsen. Prisutdelningen sker i samband med ”Abrahams Barns Dag” lördag den 26 mars kl 14.00 på Sigtunastiftelsen. Charlotte Frycklund, nätpräst i Svenska kyrkan och författare föreläser under rubriken ”Kvinnor från det första testamentet”.

Mona Henning startade förlaget Dar Al-Muna 1984 för att ge ut svenska barnböcker på arabiska och var därmed den första att göra detta i Sverige. Den jordanskfödda förläggaren har nu i snart 40 år gett ut mer än 200 titlar där utbudet utökats med svensk ungdoms- och vuxenlitteratur som översätts till främst arabiska, men även till andra språk. Det började med att Mona Henning, insåg att arabiskspråkiga länder ofta saknar barnboksutgivning som inte har ett pedagogiskt eller religiöst innehåll. De första böckerna som översattes blev därför Gunilla Bergströms Alfons Åberg. Utgivningen når idag både arabisktalande i Sverige och utomlands. Mona Henning har oförtröttligt verkat för att lyfta barnbokens status. I Sverige och arabvärlden deltar hon i bokmässor, besöker skolor och bibliotek och är en stark förkämpe för vikten av att stimulera barns läsning.

– Den narrativa pedagogiken är en av hörnstenarna i Abrahams Barns verksamhet där tonvikten ligger på att synliggöra vårt samhälles betydelsebärande berättelser, som vi bland annat finner i (barn)litteraturen. Genom berättelser skapas identifikation som stärker empatin och dessutom bidrar läsning till språkutveckling, som ger individen möjlighet till en aktiv roll i samhället. Abrahams Barn vill därför lyfta förebilder som Mona Henning, eftersom hon, liksom Abrahams Barn önskar delta i byggandet av ett mer inkluderande samhälle”, säger Elisabet Mattizon Armgard, programsekreterare för Abrahams Barn.

Sigtunastiftelsen och Abrahams Barn
Sigtunastiftelsen vill genom sin verksamhet skapa rum för dialog och gränsöverskridande möten i en miljö och ett sammanhang som utmanar till reflektion kring hela människan. Abrahams Barn är ett verksamhetsområde inom Sigtunastiftelsen, som arbetar med konfliktförebyggande pedagogiska program för skolans alla stadier. Abrahams Barns tre huvudområden omfattar religionskunskap och kulturmöten, språkutveckling samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Den narrativa pedagogiken står i centrum. Grunden är berättelsen och berättandet. www.abrahamsbarn.se

För ytterligare pressinformation: Sofia af Geijerstam, kommunikationschef vid Sigtunastiftelsen 073 593 55 68; sofia.af.geijerstam@sigtunastiftelsen.se
www.sigtunastiftelsen.se

Anmäl dig till prisutdelningen Sigtunastiftelsen lördag 26 mars 14.00

 

Sibiriens ängel Elsa var en av Sigtunastiftelsens första författare

I år är det hundra år sedan Elsa Brändström, även kallad Sibiriens ängel, kom till Sigtunastiftelsen för att skriva sin bok Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920, en skildring av hennes upplevelser av Sibiriens fångläger under första världskriget. Idag på Internationella kvinnodagen är det intressant att konstatera att hon faktiskt var en av de första i en lång rad av författare som valde att komma till Sigtunastiftelsen för att hitta tid och ro för sitt skrivande.

Elsa Brändström-Ulich, (1888–1948) föddes i St. Petersburg, där hennes far var militärattaché vid svenska ambassaden. Familjen flyttade kort därefter tillbaka till Sverige. Elsa fick sin skolgång i Linköping och studerade sedan till lärarinna i Stockholm. När familjen senare flyttade tillbaka till Sankt Petersburg, där fadern fått tjänst som svenskt sändebud, flyttade Elsa med.

Efter att första världskriget brutit ut genomgick Elsa en kort utbildning till krigssjuksköterska. Därefter arbetade hon först på ett krigssjukhus i hemstaden och sedan på de tåg som transporterade krigsskadade fångar mellan Ryssland och Tyskland. Hon kom senare att arbeta för Röda korset, med tjänstgöring vid fånglägren i Sibirien. Med risk för sitt eget liv och sin hälsa lade hon ned ett stort engagemang för de krigsskadade fångar som hon mötte. Hon ingav fångarna hopp och när allt hopp var ute ingav hon dem ändå lugn genom löfte att ta hand om deras barn om de inte själva skulle återvända. De gav henne tillnamnet Sibiriens ängel.

I år är det 100 år sedan Elsa Brändström kom till Sigtunastiftelsen för att samla sina upplevelser från kriget i en bok. Hon återvände senare till Stiftelsen som föreläsare. Ett dedicerat exemplar av boken, Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920, finns bevarat i Sigtunastiftelsen bibliotek. Elsas bok utmärker sig från andra samtida, och mer subjektiva, krigsskildringar genom att Elsa gav röst åt de utsatta människor hon hade mött under sin tid som krigssjuksköterska.

”Man såg många små bara fötter trampa den kalla snön, många små blåfrusna darrande varelser på varje station, där tåget stannade, ropa efter mor. Var hon fanns, visste ingen, men vad hon kände visste alla de mödrar, som själva sökte sina barn och blott kunde stilla sin oro genom att trycka de främmande ensamma barnen, som gräto omkring dem, till sitt bröst.”  (Brändström 1921, s. 88)

Intäkterna från boken och från en föreläsningsserie som Elsa höll i USA gav henne medel till att dels starta ett vilohem för tidigare krigsfångar, dels ett barnhem för barnen till de krigsfångar som aldrig kom tillbaka från lägret i Sibirien – precis som hon tidigare hade lovat deras fäder. Elsa fortsatte sitt humanitära arbete i USA, dit hon på 30-talet flyttade med sin familj. I kölvattnet efter andra världskrigets hjälpte hon flyktingar från Tyskland och Skandinavien att få amerikanska uppehållstillstånd.

För sina arbetsinsatser under första världskriget tilldelades Elsa Brändström flera utmärkelser, bl.a. Serafimermedaljen, Svenska Röda Korsets guldmedalj, Florence Nightingale-medaljen, samt Illis Quorum. Hon kom även att utses till hedersdoktor vid ett flertal lärosäten i Europa, däribland Uppsala universitet. Upprepade gånger ska Elsa också ha var påtänkt för Nobels fredspris. Det hann dock aldrig bli aktuellt. Den 4 mars 1948 avled Elsa Brändström av bröstcancer, strax innan sin 60-årsdag. Hennes grav återfinns på Norra begravningsplatsen i Solna.

Elsa Brändström och Manfred Björkquist i Rosengården 1921. Då hon arbetade på sin bok ”Bland fångar och fria”.

Digitala källor (samtliga hämtade 2021-03-07):

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17118

https://www.skbl.se/sv/artikel/ElsaBrandstrom

https://sv.wikipedia.org/wiki/Elsa_Br%C3%A4ndstr%C3%B6m

Tryckt källa:

Brändström, Elsa. Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920 Stockholm: P.A. Norstedt & Söner, 1921, s. 88