Nya litterära röster

Lyssna in nutidens unga litterära röster! Vad händer i den unga nordiska litteraturen just nu? Traditionsenligt bjuder vi in till en uppläsningskväll med nyskrivna texter av  Biskops-Arnös författarskola årskurs 1. Författarskolan ger plats åt angelägna berättelser, utifrån vitt skilda perspektiv, en brokig skara röster med den gemensamma nämnaren att språket och litteraturen är deras nödvändighet och oundgängliga uttrycksform. Sedan 1960-talet är Biskops-Arnö Nordens Folkhögskola en ledande mötesplats för författare, kritiker, litteraturforskare från hela Norden och många av de senaste decenniernas tongivande författare har gått där. På Sigtunastiftelsen har sedan 1920-talet författare skrivit och mötts kring litteraturen.

Fri entré

I samverkan med Biskops-Arnö Nordens folkhögskola

Visning av Abrahams Barns Julkrubba

Abrahams Barns Julkrubba är unik; den berättar om Jesu födelse enligt de texter som finns att läsa i både Bibeln och Koranen. Julkrubban visas för grupper från skola och förskola, i syfte att erbjuda barn, ungdomar – och vuxna – ett tankeväckande och gränsöverskridande möte.
En visning är gratis och tar ca 30 minuter. För vuxengrupper skräddarsys visningen utifrån intresse och behov

Kontakta elisabet.mattizon-armgard@sigtunastiftelsen.se för bokning och mer information.

Existentiellt litteratursamtal

Vi bjuder in till s.k. shared reading med texter av årets författarstipendiater som utgångspunkt – en mikroläsecirkel med existentiell, kontemplativ läsning. Vi läser korta litteraturutdrag högt tillsammans och samtalar kring de tankar och upplevelser som de väcker. Cirkeln är öppen för alla och deltagarna får texterna på plats. Den korta texten gör att man kommer den nära och tillsammans kan undersöka ordval och innebörder. Man kan läsa om och göra uppehåll på textställen för att de är speciellt ägnade att inspirera samtalet. Även andra korta, korsbefruktande, texter kan läsas.

Denna fredag läser vi texter av Emilia Millares

Bibliotekets café är öppet.
2/9 Texter av Kerstin Norborg
7/10 Texter av Emilia Millares
28/10 Texter av Emi Gunér
2/12 Texter av Magnus Västerbro

Existentiellt litteratursamtal – Shared reading

Vi bjuder in till s.k. shared reading med texter av årets författarstipendiater som utgångspunkt – en mikroläsecirkel med existentiell, kontemplativ läsning. Vi läser korta litteraturutdrag högt tillsammans och samtalar kring de tankar och upplevelser som de väcker. Cirkeln är öppen för alla och deltagarna får texterna på plats. Den korta texten gör att man kommer den nära och tillsammans kan undersöka ordval och innebörder. Man kan läsa om och göra uppehåll på textställen för att de är speciellt ägnade att inspirera samtalet. Även andra korta, korsbefruktande, texter kan läsas.

Denna fredag läser vi texter av Magnus Västerbro

Bibliotekets café är öppet.
2/9 Texter av Kerstin Norborg
7/10 Texter av Emilia Millares
28/10 Texter av Emi Gunér
2/12 Texter av Magnus Västerbro

Arkivens dag – Myter och mysterier

Arkivens dag firas den andra lördagen i november varje år. Utifrån ett gemensamt tema visar kulturarvsorganisationer i hela Norden axplock av vad som finns i deras samlingar. Utifrån årets tema Myter och mysterier visar Sigtunastiftelsens Bibliotek och Arkiv ett urval ur sina mystika samlingar och fördjupar med kortare föredrag. Genom programmet vill vi hedra minnet av nyligen bortgångne Svante Ögren, som bidrog till att tre mystika samlingar, Hjalmar Ekströms bibliotek och arkiv, Kurt Almqvists bibliotek och arkiv samt Hans Hofs bibliotek och arkiv, kom att få en plats på Sigtunastiftelsen. Svante Ögren bidrog också med många fördjupande kurser, seminarier och samtal.

Programmet inleds kl 13 med en kort presentation av Sigtunastiftelsens Arkiv. Sedan blir det korta föredrag och samtal om de mystika samlingarna med Lisbeth Gustafsson, journalist, författare och Mäster Eckhartsällskapets ordförande och Bo Pehrson, fd ordförande i Mäster Eckhartsällskapet, Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap på Södertörns högskola och årets Mäster Eckhart-stipendiat, samt Carl Stattin, diakon och skapare av podden Den fördolda världen.

13.00 Presentation av Sigtunastiftelsen
14.00 Föredrag

Existentiellt litteratursamtal – Shared reading

Vi bjuder in till s.k. shared reading med texter av årets författarstipendiater som utgångspunkt – en mikroläsecirkel med existentiell, kontemplativ läsning. Vi läser korta litteraturutdrag högt tillsammans och samtalar kring de tankar och upplevelser som de väcker. Cirkeln är öppen för alla och deltagarna får texterna på plats. Den korta texten gör att man kommer den nära och tillsammans kan undersöka ordval och innebörder. Man kan läsa om och göra uppehåll på textställen för att de är speciellt ägnade att inspirera samtalet. Även andra korta, korsbefruktande, texter kan läsas.

Denna fredag läser vi texter av Emi Gunér

Bibliotekets café är öppet.
2/9 Texter av Kerstin Norborg
7/10 Texter av Emilia Millares
28/10 Texter av Emi Gunér
2/12 Texter av Magnus Västerbro

Pooneh Rohi

Välkommen till ett kultursamtal med författaren Pooneh Rohi, där hon berättar om sin väg till sitt författarskap och om sitt skrivande. Pooneh Rohi är född 1982 i Iran, uppvuxen i Stockholm. 2014 debuterade hon med Araben, en kritikerrosad roman om våra val och om skulden som kommer med dem. Skulden till det nya landet och till allt man lämnat bakom sig. ”En av vårens bästa romaner”, tyckte Åsa Lindeborg, Aftonbladet, och Elin Grelsson, Expressen, skriver i sin recension av romanen Hölje 2021, att hon betraktar Araben ”som en av tiotalets starkaste debutromaner.” Pooneh Rohi har därefter skrivit radionovellen Segraren och novellen Kräftfångst och senast romanen Hölje.
Hölje är en lyrisk roman som, i likhet med en våg av litteratur de senaste åren, handlar om moderskap, kärnfamiljen och kroppen. Elin Grelsson hyllar i sin recension det bildrika språket, som hon jämför med Birgitta Trotzigs. Pooneh Rohi är även verksam som forskare inom språkvetenskap på Stockholms universitet.

I samverkan med Sigtuna folkhögskola

Mona Henning tilldelas Abrahams Barns Pris 2022

Abrahams Barns Pris delas ut årligen av Abrahams Barn och Sigtunastiftelsen. Prisutdelningen sker i samband med ”Abrahams Barns Dag” lördag den 26 mars kl 14.00 på Sigtunastiftelsen. Charlotte Frycklund, nätpräst i Svenska kyrkan och författare föreläser under rubriken ”Kvinnor från det första testamentet”.

Mona Henning startade förlaget Dar Al-Muna 1984 för att ge ut svenska barnböcker på arabiska och var därmed den första att göra detta i Sverige. Den jordanskfödda förläggaren har nu i snart 40 år gett ut mer än 200 titlar där utbudet utökats med svensk ungdoms- och vuxenlitteratur som översätts till främst arabiska, men även till andra språk. Det började med att Mona Henning, insåg att arabiskspråkiga länder ofta saknar barnboksutgivning som inte har ett pedagogiskt eller religiöst innehåll. De första böckerna som översattes blev därför Gunilla Bergströms Alfons Åberg. Utgivningen når idag både arabisktalande i Sverige och utomlands. Mona Henning har oförtröttligt verkat för att lyfta barnbokens status. I Sverige och arabvärlden deltar hon i bokmässor, besöker skolor och bibliotek och är en stark förkämpe för vikten av att stimulera barns läsning.

– Den narrativa pedagogiken är en av hörnstenarna i Abrahams Barns verksamhet där tonvikten ligger på att synliggöra vårt samhälles betydelsebärande berättelser, som vi bland annat finner i (barn)litteraturen. Genom berättelser skapas identifikation som stärker empatin och dessutom bidrar läsning till språkutveckling, som ger individen möjlighet till en aktiv roll i samhället. Abrahams Barn vill därför lyfta förebilder som Mona Henning, eftersom hon, liksom Abrahams Barn önskar delta i byggandet av ett mer inkluderande samhälle”, säger Elisabet Mattizon Armgard, programsekreterare för Abrahams Barn.

Sigtunastiftelsen och Abrahams Barn
Sigtunastiftelsen vill genom sin verksamhet skapa rum för dialog och gränsöverskridande möten i en miljö och ett sammanhang som utmanar till reflektion kring hela människan. Abrahams Barn är ett verksamhetsområde inom Sigtunastiftelsen, som arbetar med konfliktförebyggande pedagogiska program för skolans alla stadier. Abrahams Barns tre huvudområden omfattar religionskunskap och kulturmöten, språkutveckling samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Den narrativa pedagogiken står i centrum. Grunden är berättelsen och berättandet. www.abrahamsbarn.se

För ytterligare pressinformation: Sofia af Geijerstam, kommunikationschef vid Sigtunastiftelsen 073 593 55 68; sofia.af.geijerstam@sigtunastiftelsen.se
www.sigtunastiftelsen.se

Anmäl dig till prisutdelningen Sigtunastiftelsen lördag 26 mars 14.00

 

Sigtunastiftelsens författarstipendiater 2022

Sigtunastiftelsen författarstipendier 2022 har tilldelats Emi Gunér, Emilia Millares, Kerstin Norborg och Magnus Västerbro. Stipendiet innebär fyra veckors vistelse på Sigtunastiftelsen. Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937.

Emi Gunér

Emi Gunér (1971-) är barnboksförfattare, översättare, skribent, copywriter och bor i Stockholm tillsammans med man och tre barn. Efter gymnasiet gick hon på college i USA och tog examen i Östasienkunskap och Datagrafik. Tillbaka i Sverige började hon skriva för ungdomstidskriften Darling. Därefter har hon arbetat som copywriter, översättare och skribent och barnboksförfattare. Hon har haft flera bloggar och bloggat om museer i Sverige och världen, skrivit krönikor i Metro och varit medarbetare i tidskriften Mama. Som copywriter har hon samarbetat med fotografen Peter Alendahl i två böcker: Boken om Svalbard (som fick Guldägget 2000) och Luften är fylld av drakar (2002). Hon har även översatt Bea Uusmas bok The man who went to the far side of the moon: the story of Apollo 11 astronaut Michael Collins (2003).

Om sitt barnboksförfattarskap skriver Emi Gunér att hon ”skriver böcker som syftar till att starta samtal mellan barn och deras medläsare. De rör sig kring universella ämnen som varje människa oavsett ålder möter i sitt liv: sorg, kärlek, girighet, rymden, död, avundsjuka, lögn och sanning, vänskap och konflikter.”

Emi Gunérs barnboksdebut, Ett väldigt bra litet djur, utsågs till 2014 års bok i Bokbryggan, ett prisbelönt läsprojekt i Karlstad som syftar till att öka barns intresse för böcker.

Emi Guners rosade och mycket lästa barnboksserie om Nina (6-9 år), har kommit ut i sex böcker på Rabén & Sjögren (2015-2021) och är illustrerade av Loka Kanarp. Böckerna med lärarhandledning används i många förskole- och lågstadieklasser som högläsningsbok och som en del av värdegrundsarbetet. Emi Gunér skriver själv om Nina-böckerna: Det finns många spännande åldrar men för mig hör åren mellan 4 och 8 till de absolut mest spännande. Det är en ålder när den unga människan är både stor och liten. En ålder när självförtroendet är starkt en sekund och som bortblåst nästa. Gränsen mellan fantasi och verklighet är suddig medan känslorna är väldigt stora och starka och påverkar alla i familjen. Man vill vara helt själv i ena sekunden för att sedan vilja krypa upp i famnen nästa. Det är också en ålder när många bemästrar livsviktiga talanger som kan kännas läskiga och svåra – att lära sig cykla, simma och börja nosa på alfabetet. Man är plötsligt äldst på dagis eller förskolan. Och sedan, i förskoleklass plötsligt yngst igen. Man ställs inför livets stora frågor – universum, tiden, döden, sjukdom, kärlek, djur, avundsjuka, och syskonbråk.

Hennas nya barnbokserie om Paola Person Peroni (6–9 år), har kommit ut i tre böcker på Natur & Kultur (2020-) och är illustrerade av Maja Säfström. De handlar om en flicka med ett ovanligt stort intresse för ord och böcker. Om den första boken Paola – allas vän (2020) skriver Bibliotekstjänst: Välskriven bok som lyfter fram hur viktigt det är att vara sig själv och inte falla för omgivningens tryck. En eloge till Maja Säfström vars många kluriga och charmiga svartvita illustrationer lyfter fram bokens många känslolägen – alltifrån humor till allvar. Barnbokhyllan@ skriver: ”Få har örat mot marken där barn går och gör research för sin läsekrets så bra som Emi Gunér. Det har hon visat i Nina-böckerna men också i den här boken.”

På hemsidan Barnens bibliotek intervjuas Emi Gunér om sitt skrivande: Varför blev du författare? – Jag har alltid velat bli det, men först trodde jag inte det skulle gå. Så jag provade en massa andra grejer istället. Men jag har alltid gillat att skriva och har jobbat som skribent, copywriter och översättare i 20 år. Och så plötsligt fick jag en chans att skriva en bok och då tog jag den.

 

Emilia Millares

Emilia Millares (1981-) är författare, skribent och copywriter och bor i Stockholm tillsammans med man och fyra barn. Emilia Millares skriver att ”på dagarna arbetar jag som skribent och copywriter, resten av tiden skriver jag på egna projekt och läser så mycket jag bara hinner.” Hon har ”skrivit så länge hon kan minnas” och har publicerat flera noveller och prosalyriska texter, bland annat i Ponton, Vi Mänskor och i antologin Mellanrum (2005). I augusti 2020 vann hon tidskriften Skrivas tävling Skriv ett liv och fick ett fem dagars vistelsestipendium på Sigtunastiftelsen, som hon använde för att skriva färdigt debutromanen.

Emilia Millares debuterade 2021 med den uppmärksammade romanen Bära frukt på bokförlaget Polaris: ”Alma längtar efter barn, ser bebisar och gravidmagar överallt. När hon träffar Caesar slår det gnistor direkt. Det är en fysisk känsla, en längtan efter att lägga en hand på hans arm, en kind mot hans hals, andas hans doft i sina näsborrar. Men Caesar vill inte ha barn. De fortsätter att träffas ändå, dricker drinkar, åker på roadtrips och sover tillsammans nästan jämt. Men tiden går och Alma ser varje förbrukad p-pillerkarta som ett manifest över alla bortslösade dagar, alla förbrukade ägg. När hon trots Caesars motstånd till sist blir gravid blir det inte som hon tänkt. Hon får ingen ultraljudsbild att lägga upp på Instagram. I stället får hon veta att barnet har ett halvt hjärta.” (Förlagets presentation). Emilia Millares skrev på Bära frukt även på folkhögskolan Färnebos skrivarkurs Romanskrivarlinjen, en författarledd distanskurs, och hon skriver själv om boken ”Det är en roman om barnlängtan och lögner, kärlek och sorg och omöjliga beslut. Om liv och död och allt det vardagliga däremellan. Jag började skriva när jag var mammaledig och längtade efter att skriva något som var helt eget, där jag fick styra själv över språket och berättelsen. Då började den här berättelsen växa fram.” Emilia skriver vidare: ”– Jag har inget särskilt budskap med boken, jag hoppas bara att läsaren ska bli berörd – både känslomässigt och litterärt. Och kanske att man ska få med sig en känsla av att ingenting är svart eller vitt, att det finns många olika sätt att se på det som händer i berättelsen, precis som i resten av världen.”

Romanen uppmärksammades av kritikerna: ”Roman som känns som en pil rakt in i föräldrahjärtat.” Borås Tidning; ”Med fint sinne för nyanser ger Emilia Millares denna realistiska och psykologiska nutidsroman ett existentiellt djup.” Bibliotekstjänst; ”Som ett stryptag kring alla inre organ.” Svenska Dagbladet.

Emilia Millares har påbörjat sin andra roman och om sitt skrivande skriver hon: ”Skrivandet är för mig den största lyckan, stundtals ett tillstånd av rus, total koncentration och upphöjdhet, samtidigt som det är ett slitsamt arbete att sköta vid sidan av familjeliv och förvärvsarbete.”

 

 

Kerstin Norborg

Kerstin Norborg (1961-), författare, journalist och musiker, kommer från Lund och bor sedan länge i Stockholm. Lund är en plats som förekommer mycket i det hon skriver. Det var också en plats, en akademisk värld som hon kände behov av att lämna. Femton år blev det till en början på Västkusten. Här gick hon journalistutbildningen, arbetade på olika lokalradiostationer och Göteborgs-Posten. Det var under denna period hon kände sig ”låst” av det journalistiska språket. Istället sökte hon sig till musiklinjen på folkhögskolan i Ljungskile och gick också två år på Musikhögskolan i Göteborg. Tanken var att bli fiolpedagog, men hon fick jobb som teatermusiker under två år på Borås stadsteater. Efter det hittade hon tillbaka till orden och sökte sig till skrivarlinjen på Biskops-Arnö. Här kom merparten av materialet till hennes första bok till. Hon fick sin första novell publicerad i Ny dag 1986. Ett antal år senare, närmare bestämt 1993, publicerades dikter av henne i Ordfront Magasin. Via poesin etablerade hon sig så småningom också som både novell- och romanförfattare. Kerstin Norborg har också under många år arbetat som skrivarkurslärare, bl.a. på Ölands folkhögskola, Viks folkhögskola och Nordiska folkhögskolan i Kungälv. (Alex författarlexikon). Hon har som föreläsare återvänt till Lund på Creative Writing Program på Lunds universitet och har skrivit litteraturkritik för bland annat. Sydsvenskan. Kerstin Norberg har bidragit i ett antal antologier, bland annat Strukturer, arvet, prästen, avförtrollning: texter ur tidskriften Evangelium 2012-2013 och Under tidens yta : en annorlunda svensk poesihistoria (2014), Jonas Ellerström (red.).

Kerstin Norborg debuterade 1994 med diktsamlingen Vakenlandet på Norstedts som följdes av prosadiktsamlingen Så fort jag går ut: prosadikter (1998). Hon sedan dess publicerat poesi, noveller och romaner. Debutromanen Min faders hus (2001) blev en stor kritiker- och läsarframgång och nominerades till Augustpriset och renderade henne även Sveriges Radios Romanpris 2002 och Gleerups skönlitterära pris 2002. Augustprisets jurymotivering: ”Den schartauanske västkustpräst som står i centrum i Kerstin Norborgs roman Min faders hus lever i ett hus byggt av skuld, ånger och syndabekännelser men får uppleva hur verkligheten fräter sönder byggstenarna. Personligt, inträngande och med originella infallsvinklar skildrar denna sällsynt mogna debutroman en människa, som befinner sig i djup själslig nöd utan att själv riktigt förstå det.” Bokens tema språkförlust låg nära det självupplevda och musiken och det skönlitterära språket blev en personlig väg. Nästa bok var en novellsamling, Missed abortion (2005) och 2009 kom hennes andra roman Kommer aldrig att få veta om hon hör. Boken handlar ”om längtan efter att få ingå i en berättelse, en helhet, och hur bristen på detta präglar en kvinnas hela liv.”

Kerstin Norborgs senaste roman heter Marie Louise (2015) och handlar om Carl Fredrik Hills syster: ”Hon är tre år yngre än han och i ungdomen delar de intresset för måleriet, men när Carl beger sig till Stockholm och sedan också Paris för att måla, blir hon kvar hos familjen i Lund. Först efter broderns psykiska sammanbrott får Marie-Louise tillåtelse att resa till Paris för att hämta hem sin bror. Paradoxalt nog blir detta Marie-Louises första riktiga möjlighet att ge sig ut, komma bort från det instängda huset på Skomakargatan.
I Paris möter hon Wilhelm, Carls vän och kollega, och mötet med honom och den brusande staden kommer att prägla resten av hennes liv. Det gör också de tavlor med blommande fruktträd som hon hittar i Carls övergivna ateljé. Marie-Louise både skräms och lockas av dem, de utstrålar något hon själv längtar till och förvägras i sitt eget liv. Men förebådar de också det sammanbrott och den sjukdom han sedan ska leva instängd i resten av sitt liv? Kring berättelsen om dessa få veckor i Paris med Wilhelm och de plågsamma besöken hos Carl på sjukhuset i Passy, väver Kerstin Norborg in minnen från Marie-Louises barndom och senare liv som hustru och mor i en borgerlig miljö i Stockholm.”
(Förlagets presentation).

Romanen uppmärksammades av kritikerna:”Från Kerstin Norborgs tidigare verk känns den sceniska, längtansfulla men samtidigt precisa stilen igen. Med Marie-Louises fint samlade reflektioner vårdar hon mästarförmågan att skriva upplyftande om vemod.”

2017 tilldelades Kerstin Norborg Samfundet De Nios litterära pris: De Nios Vinterpris.

På Sigtunastiftelsens vistelsestipendium önskar Kerstin Norberg ägna sig åt ett nytt romanprojekt.

 

 

Magnus Västerbro

Magnus Västerbro (1971-), författare och journalist med inriktning på historia, kommer från Malmberget. Efter uppväxt i Luleå flyttade han till Umeå för att studera på Umeå universitet. Han har sedan utbildat sig till journalist vid journalisthögskolan i Göteborg, samt läst allmän historia, idéhistoria och litteraturvetenskap, framför allt vid Stockholms universitet. Magnus Västerbro har arbetat som journalist på ett antal olika medier, bland annat Tidningarnas Telegrambyrå, TT, och Dagens Nyheter. Som frilansskribent har han medverkat i reportagemagasinet Filter samt de historiska tidskrifterna Allt om historia och Populär historia. Sedan januari 2019 skriver han om historia i Dagens Nyheter. (Wikipedia)

Magnus Västerbro har gett ut sex fackböcker inom populärhistoria. Han debuterade 2015 med 101 historiska händelser: en annorlunda världshistoria. ”Intressant, roligt och upplysande i en skön mix av det välkända och det mindre kända, storpolitik och vardagshändelser. Storslaget” Filter.

Den andra boken kom 2016 och har titeln Pestens år: döden i Stockholm 1710: ”Pestens år är en fängslande berättelse om döden och staden. Hur farsoten slog till bara ett år efter det stora nederlaget vid Poltava. Hur den skräckinjagande epidemin spred sig bland Stockholms gator och gränder, för att därefter ta sig vidare ut i landet. Vetenskapsjournalisten Magnus Västerbro skildrar hur Stockholms invånare ställdes inför en katastrof av ofattbara proportioner. Hur reagerade de enskilda människorna? Vilket ansvar tog myndigheterna? Och hur bidrog pesten till den svenska stormaktens undergång? (Förlagets presentation).

2017 skrev han barnboken Pest och kolera: Historiens värsta farsoter tillsammans med sin fru Nina Västerbro, med illustrationer av Johan Egerkrans.

Magnus Västerbros fjärde bok Svälten: hungeråren som formade Sverige (2018), tilldelades Augustpriset 2018 i den facklitterära kategorin och utsågs också till ”Årets bok om svensk historia” 2018, efter en omröstning bland Nättidningen Svensk Historias läsare:  ”Missväxten under åren 1867–69 är en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia, och dess effekter förstärktes av politiska felbeslut och misstag. Hungersnöden bidrog till stora sociala spänningar och blev startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika. Genom enskilda människors livsöden berättar Svälten en skakande historia om ett avlägset Sverige, men samtidigt ett som var här alldeles nyss.” (Förlagets presentation).

”Makalös i sin bredd, sitt djup och sin detaljrikedom…” Uppsala Nya Tidning

2019 utgavs Magnus Västerbros femte bok Vålnadernas historia: Spöken, skeptiker och drömmen om den odödliga själen. Det här är ett underhållande och spännande populärvetenskapligt verk av högsta klass om ett ämne som intresserat, fascinerat och skrämt människor i alla tider” Bibliotekstjänst.

Magnus Västerbros senaste bok Tyrannens tid: om Sverige under Karl XII (2021) nominerades till Augustpriset i den facklitterära kategorin: ”Magnus Västerbro berättar om det svenska folkets lidande under krigarkungens alltmer tyranniska styre. Med utgångspunkt i enskilda människoöden och med hjälp av den senaste historiska forskningen skildras de dramatiska åren 1700–1721, tiden då stormakten gick under. Det är en skakande berättelse om förtryck och misär, men också om motstånd och hopp.” (Förlagets presentation).

År 2021 tilldelades Magnus Västerbro Lotten von Kræmers pris av Samfundet De Nio.

Magnus Västerbro har flera gånger haft egna arbetsperioder på Sigtunastiftelsen och ska på vistelsestipendiet göra research och skriva sin nästa bok.

 

Invigning av Manfred & Ruth Björkquists bibliotek och arkiv

Välkommen till invigningen av Manfred och Ruth Björkquists bibliotek och arkiv.

Fri entré och vi bjuder på kaffe och kaka i Rosengårdssalen. Biblioteket öppnar kl 13, då utställning över Ruth Björkquist och bildspel kan ses. Invigningsprogram med föredrag startar kl 14.

Det blir föredrag och samtal kring Manfred och Ruth Björkquist och Sigtunastiftelsens kristna humanistiska vision och bildningsmiljöer utifrån bibliotekets litteratur och en utställning med unikt material från Ruth Björkquists arkiv.

Medverkande: Birgitta Meurling, professor i etnologi, Uppsala universitet och docent i folkloristik, Åbo akademi, som bland annat skrivit om prästfrurollen och det kristna kvinnoidealet ; Henrik Bohlin, professor i idéhistoria, Södertörns högskola, som bland annat skrivit boken Medborgerlig bildning (2018) ; Torbjörn Aronsson, docent i kyrkohistoria, Uppsala universitet och fil.dr. i statsvetenskap, Lunds universitet, som bland annat skrev sin avhandling om Den unge Manfred Björkquist och har bidragit i antologin Manfred Björkquist : visionär och kyrkoledare (2008).

Manfred och Ruths bibliotek och delar av deras arkiv kom till Sigtunastiftelsen våren 2019. Biblioteket och arkivet togs om hand från Manfred och Ruths sista bostad på Sigtunastiftelsen av sonen Erland efter Manfreds död 1985 och har sedan dess stått i Erland och Birgitta Björkquists villa i Vallentuna. Biblioteket och arkivet erbjöds av Birgitta Björkquist och förmedlades av barnen Cari, Jonas och Niclas. Biblioteket speglar framförallt Manfred Björkquists (1884-1985) bildningsgång från sin fil.lic. i pedagogik, filosofi och semitiska språk 1909 på Uppsala universitet, via studier i Jena och ett långt både intellektuellt och praktiskt liv på Sigtunastiftelsen och som biskop i Stockholms stift mitt i 1900-talets dramatiska samhällsutveckling.
Den nya arkivdelen från Vallentuna kompletterar det befintliga arkivet och innehåller inte minst viktiga delar av Ruth Björkquists (1894- 1973) arkiv, som speglar hennes liv som lärare och värd på Sigtunastiftelsen och under Manfred Björkquists biskopstid samt som biografiförfattare.