Teologiska dagar om Edith Stein

Välkommen till fyra fördjupande och inspirerande dagar om den heliga Edith Stein som är en av 1900-talets mest fascinerande gestalter. Som filosof, judisk konvertit, karmelitnunna och martyr levde hon i skärningspunkten mellan tro, förnuft och lidande. Hon dödades i nazisternas koncentrationsläger i Auschwitz 1942 och blev därigenom ett vittne om kärlekens kraft i ondskans tid. Edith Stein, också känd som Teresa Benedicta av Korset, är en av Europas skyddshelgon och förblir en profetisk röst i vår tid och en brobyggare mellan judendom och kristendom, mellan kontemplation och intellektuell reflektion.

Under dagarna får vi ta del av föreläsningar och samtal med framstående teologer, författare och karmeliter: kardinal Anders Arborelius OCD, Stockholms katolska stift, biskop Karin Johannesson, Uppsala stift, pater Christof Betschart OCD, dekan vid Teresianum i Rom, pater Clemens av Sankt Gabriel OCD, från karmelitklostret i Tågarp, Magdalene Thomassen, lektor vid VID vitenskapelige høgskole i Norge, Anita Goldman, författare, kulturskribent och kännare av judisk-andlig tradition. Det blir en ekumenisk och fördjupande gemenskap i Edith Steins anda, där stillhet, teologi och samtal får samverka.

Skrivarkurs: Att skriva sin själ

Att hitta ett språk för det innersta är nödvändigt och lockande för många, men processen väcker ofta frågor: Hur ska jag våga öppna mitt innersta för läsare jag inte känner? Vem ska läsa det jag skriver och varför? Hur gör jag rent tekniskt för att nå fram till det jag vill uttrycka?

Under ett par dagar i retreatmiljö får du handledning i skrivandet av Maria Küchen, författare och skribent och Kerstin Dillmar, kaplan på Sigtunastiftelsen och författare.

Öppet hus på Sigtunastiftelsen

Välkommen till öppet hus på Sigtunastiftelsen. Vi bjuder på smakprov från kök och bageri, ger guidade visningar och håller öppet i bibliotek och arkiv.

Symposium – Vad är sanning

Forskare, författare och samhällsdebattörer diskuterar sanningsbegreppet i de auktoritära idéernas tid.

Medverkande: Göran Rosenberg, Erika Bjerström, Charlotte Wagnsson, Liza Alexandra-Zorina, Fredrik Svanberg, Henrik Bohlin, Ted Hesselbom, Helle Klein och Sofia Kinberg med flera.

Kultursamtal: Shanti Roney

Möt en av våra främsta skådespelare, Shanti Roney, som berättar om sin väg till skådespelaryrket och om sitt konstnärskap idag. Han har medverkat i ett 60-tal film- och tv-produktioner, bl.a. Vägen ut, Tillsammans, Tusenbröder och Nymphomaniac, samt har arbetat med filmregissörer som Lars von Trier, Jan Troell, Tomas Vinterberg och Lucas Moodysson.

Shanti Roney växte upp med sin syskon i ett kollektiv inom den alternativa vänstern på 1970-talet utanför Farstorp, utbildade sig på Teaterhögskolan i Göteborg och tillhör idag Dramatens fasta ensemble. Han har arbetat på teatrar som Kulturhuset Stadsteatern, Göteborgs stadsteater, Det Kongelige Teater i Köpenhamn, Betty Nansen teatret i Köpenhamn och Nationalteatern i Oslo. På Dramaten har Shanti Roney medverkat i föreställningar som Personkrets 3:1 av Lars Norén, Linje lusta i regi av Stefan Larsson, Häxjakten i regi av Alexander Mørk-Eidem och var hösten 2025 aktuell som Claudius i Hamlet i regi av Mattias Andersson.

Bokbar: Poeten Jenny Wrangborg & musikern Tony Naima

Jenny Wrangborg är prisad poet och krönikör. Hennes nya diktsamling Det oss som saknar ett vi belyser klasskillnaderna i våra kärleksrelationer och är en befriande uppgörelse med svunnen kärlek. När pojkvännen påminner diktjaget om att bära ut soporna under en födelsedagsmiddag börjar ojämlikheten bli synlig. Hon debuterade 2010 med diktsamlingen Kallskänken som fick ett stort genomslag, både hos publik och kritiker. Få samtida diktsamlingar har fått ett sådant ”brukarvärde” som Kallskänken och dikterna har blivit tonsatta av både blåsorkestrar, punkband och körer. 2014 kom diktsamlingen Vad ska vi göra med varandra och hösten 2025 kom hennes första diktsamling på 10 år, Det oss som saknar ett vi.

Under kvällen blir det uppläsning, författarsamtal samt livemusik av musikern och låtskrivaren Tony Naima som spelar sina tolkningar av dikter från boken. Tony Naima är från Härnösand och hans musik är rotad i americana och folk. Sedan debuten 2004 med Imprints har han spelat i olika konstellationer, bland annat i det legendariska bandet Bruse och i Ådalsbandet.

Mystik salong: Lisbeth Gustafsson om Emilia Fogelklou

 I den mystika salongen möts vi, lyssnar på föredrag och uppläsningar, samtalar, reflekterar och kontemplerar tillsammans i en vacker och lugn litterär miljö. I en tid av kriser, polarisering och accelererade hastigheter, behövs offentliga rum för dialog, långsam reflektion och inre lyssnande.

Vi möts klockan 18 för meditativ stillhet, recitation av texter och ett fördjupande föredrag. Omkring kl. 19 blir det paus med Bibblan bar som erbjuder dryck och snacks. Därefter följer ett öppet samtal.

Denna kväll berättar Lisbeth Gustafsson om teologen och författaren Emilia Fogelklous verklighetserfarenhet och gärning. Emilia Fogelklou var en kristen mystiker, pedagog, teolog, religionshistoriker och författare. Hon blev den första kvinnliga teol. kand. i Sverige 1909 och den första kvinnliga teologie hedersdoktor 1941. 1922 gifte hon sig med kulturgeografen Arnold Norlind, som gick bort redan 1929. Hon gav ut kärleksbiografi-klassikern Arnold 1944. Hon tillhörde Fogelstadsgruppen, var pedagog på Birkagården och Viggbyholm och var en hel del på Sigtunastiftelsen. Emilia Fogelklou kom som kväkare att bli en visionär pionjär inom flera områden som religionshistoria, pedagogik, kvinnlig rösträtt, fredsarbete, psykoterapi, religionssociologi m.m.

Lisbeth Gustafsson är journalist, författare, hedersdoktor i teologi vid Uppsala universitet. Hon har följt den andliga utvecklingen i Sverige i decennier och bland annat varit Svenska kyrkans nationella kultursekreterare och biträdande förbundsdirektor på Bilda. Idag leder hon retreater och är senior konsult inom kommunikation av livsfrågor och tro samt är ordförande i Mäster Eckhartsällskapet. Hon är en återkommande röst i Sveriges Radios Tankar för dagen. 

Existentiellt litteratursamtal

Biblioteket bjuder in till existentiell, kontemplativ läsning och samtal i liten grupp – en form av mikrobokcirkel. Formen för träffarna är fritt inspirerad av så kallad shared reading, en metod för högläsning och gemensam reflektion. Var och en får tid och plats att reflektera och ställa frågor utifrån sina känslor, tankar och associationer. Alla är välkomna och texterna delas ut på plats. Inga förberedelser krävs och varje tillfälle är fristående.

Under våren rör vi oss i gränslandet mellan existens, litteratur och andlighet, mot bakgrund av samtidens växande kriser, både med teman och författare relaterade till Sigtunastiftelsen. Vad innebär det att vara människa idag och vilken är vår roll? I en värld där allt tycks gå fortare och fortare saktar vi ned och söker djupare svar inom oss själva, med utgångspunkt i litteraturen. Under meditativa former läser vi utdrag ur texter på aktuella teman inom området. Poesi och skönlitteratur vävs samman med andlig litteratur, i ett försök att närma sig vår tids existentiella utmaningar från ett helhetsperspektiv.

Abrahams Barns Dag

Välkommen till Abrahams Barns Dag på Sigtunastiftelsen, ett program som tar vid efter The Global Village Lecture som under många år hölls på Riddarhuset. Denna dag gästas vi av Linde Lindkvist, docent i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och utredare vid Institutet för mänskliga rättigheter som föreläser under rubriken Rätten att tro, tvivla och tänka själv – om barns rättigheter i en orolig tid.

Under denna dag utdelas också  Abrahams Barns Pris 2026 till personer eller organisationer som är förebilder när det gäller att aktivt verka för ett öppet och mångkulturellt samhälle. Pristagare meddelas senare.

Fri entré!

Anmälan senast fredag 6 mars till elisabet.mattizon-armgard@sigtunastiftelsen.se; 08-592 589 98

Symposium: Samskapa och ge rum åt livet i destruktionens tid

1962 skrev Rachel Carson boken Silent Spring, en varningsklocka som aktiverade en ny miljömedvetenhet. Tänk om vi kunde skapa en nästa årstid i jordens historia, både kultivera nytt liv och låta ge rum för liv i alla dess former; kultur, natur, kreativitet och ande.

I dagens samhälle har vi stort fokus på den artificiella världen. Vi frågar oss: Vilken är den fulla potentialen i artificiell intelligens? Alltsedan 2020 finns mer artificiellt skapad än levande materia på jorden. Men det finns en annan värld; den levande världen. Den fungerar väsensskilt annorlunda än den artificiella, och när vi lär oss samarbeta med den blir en annan framtid möjlig.

I början av 1900-talet, när bl.a. Sigtunastiftelsen skapades, fanns fortfarande en stor tro på människans möjligheter att kultivera och förändra, både sig själv, kulturen, tekniken och samhället, och den vilda naturen var en källa för konst, kultur och ande. Från 1960-talet och fram till början på 2000-talet fanns fortfarande denna tro på att skapa och förändra, men med nya allvarligare förtecken efter två världskrig, kärnvapen och miljöförstöring. Idag, när dystopier och AI i allt högra grad påverkar våra tankemönster, kultur, teknik och samhälle, måste vi tillåta oss att fråga oss: Vilken är den inneboende potentialen i den levande världen; hos människan, i den mer än mänskliga livskraften, i livets skönhet och värdighet? Vilka är människans möjligheter att skapa och kultivera liksom låta ge rum för ett gott liv?

Hur har det sett ut i historien, hur ser det andliga nutidsläget ut och vad tänks och görs idag för att en sådan verklighet skulle kunna fungera rent praktiskt? Vilken teknik, kultur och vilka samhällsidéer, platser och projekt skapas och tänks idag som bidrar till liv?