Joel Halldorf får Bibelpriset 2021

Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsen har idag tillkännagivit att Joel Halldorf tilldelas Bibelpriset 2021 med följande motivering: ”Med sin unika förmåga att belysa såväl kyrkohistoria och teologi som populärkultur har Joel Halldorf som skribent breddat samhälls- och kulturdebatten i Sverige. Alltid dagsaktuell och påläst har han, för en bred allmänhet, kunnat göra tydligt att den kristna kulturhistorien, intimt sammanflätad med Bibeln, är en viktig underström om man vill förstå vårt samhälle.”

Det var en glad och hedrad Joel Halldorf som tog emot beskedet när Bibelsällskapets generalsekreterare Anders Göranzon ringde och berättade att han skulle få Bibelpriset. Även om Joel Halldorf blev glatt överraskad av utmärkelsen, kanske han inte blev helt förvånad.

– Jag skriver ju inte regelrätta bibelkommentarer eller predikospalter, men Bibeln är invävd i nästan alla mina texter. Det är den tråd som binder dem samman, och jag är väldigt tacksam och glad över att Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsen har sett det.

Joel Halldorf har en bred repertoar och kan tituleras teolog, skribent, författare och professor i kyrkohistoria. Han är anställd vid Enskilda Högskolan Stockholm där han undervisar blivande präster och pastorer och leder ett forskarseminarium som heter ”Kyrka i samtid”. Joel Halldorf har gett ut ett flertal böcker, och på Expressens kultursidor, och i andra tidningar, är han känd som krönikör och debattör.

Bibeln som resonansplatta

Joel Halldorf är född 1980 i Linköping och uppvuxen i en pingstförsamling. I dag är han en ekumeniskt engagerad kristen. Bibelpriset ser han som en uppmuntran att fortsätta att arbeta med Bibeln som en självklar resonansplatta för sitt skrivande.

– När man skriver sitter man oftast för sig själv, men samtidigt bygger skrivandet alltid på dialog: ett pågående samtal med andra texter, som man prövar och studsar sina egna ord mot. För mig är Bibeln den främsta sådana dialogpartnern. Den är en daglig vägledning i allt jag gör, berättar Joel Halldorf.

Utöver Joel Halldorfs vanliga arbetsuppgifter, som mest består av att läsa och skriva enligt honom själv, är han engagerad i en förening som heter Valv och som har som mål att ”normalisera det andliga samtalet i världens mest sekulariserade land”.

– Det är ett väldigt inspirerande projekt! Annars skriver jag mycket om vikten av gemenskap, särskilt små gemenskaper. Det här är något som jag försöker öva på även i min vardag: att vara med och bidra till – och glädjas över! – de små gemenskaper jag är en del av där vi finns. Grannar, fotbollsklubben, församlingen, bygemenskapen, släkt, vänner och så vidare, berättar Joel Halldorf.

Det är lätt att bli nyfiken på hur en van bibelläsare som Joel Halldorf skulle peppa någon som aldrig läst Bibeln tidigare, men skulle vilja göra ett försök.

Har du något råd att ge nybörjaren på vägen in i bibeltexterna?

– Dyk in i berättelserna, lev med och låt dig fascineras över att detta är texter som har burit människor i tusentals år. Första Mosebok kapitel 12 är en utmärkt plats att börja på: Den släkthistoria om löper från Abraham, via Isak, Jakob och fram till Josef i Egypten hör till Bibelns litterära pärlor, säger Joel Halldorf.

Prisutdelningen äger rum i Uppsala måndagen den 8 november kl 14 i samband med att Bibelsällskapets huvudmannaråd sammanträder. Joel Halldorf kommer att hålla ett föredrag om Bibelns betydelse i samhällsdebatten i Pingstkyrkans lokaler, S:t Persgatan 9 i Uppsala.

Prisceremoni och föredrag spelas in och går att se och lyssna till i efterhand både i Bibelsällskapets Youtube-kanal och på Bibelsällskapets Facebook-sida.

Bibelpriset instiftades 2004 med anledning av den världsvida bibelsällskapsrörelsens 200-årsjubileum. Priset utdelas årligen till en person ”verksam inom kultur, forskning, samhällsdebatt eller andaktsliv som i sin gärning bidragit till att göra Bibeln känd och använd”. Priset delas ut i samverkan mellan Svenska Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsen. Stipendiet är avsett för skapande verksamhet med anknytning till Bibeln.

Priset består av ett originalkonstverk med anknytning till en bibeltext samt en jubileumsbibel med Rembrandtillustrationer. Pristagaren får också ett stipendium i form av en veckas helpension vid Sigtunastiftelsen i den miljö som är Sigtunastiftelsens signum. Tanken är att det får vara en skaparvecka med anknytning till Bibeln.

 

Tidigare pristagare är Kerstin Ekman (2004), Anders Piltz (2005), Ylva Eggehorn (2006), Christer Åsberg (2007), Mikael Hansson (2008), Sven-David Sandström (2010), Michel Östlund (2011), Åsa Larsson (2012), Kristian Lundberg (2013), Niklas Rådström (2014), Ylva Q Arkvik (2015), Tomas Sjödin (2016), Bengt Johansson (2017) Maria Küchen (2018), Linda Alexandersson (2019) och LarsOlov Eriksson (2020).

Fotograf: Zandra Erikshed 

För närmare information kring bibelpriset och prisceremonin kontakta:

Generalsekreterare Anders Göranzon, anders.goranzon@bibeln.se , 018-18 63 33

 

Bengt Jangfelt – De okända bröderna Nobel

Om världshistorien tagit en annan vändning hade Ludvig och Robert Nobels framgångar i Ryssland förmodligen gjort dem lika berömda idag som sin bror. De hade redan stora manufakturer i St Petersburg när de fick sitt verkliga genombrott i den ryska oljeruschen på 1870-talet. Genom hart arbete, gott affärssinne och teknisk briljans blev de inte bara fäder till den ryska oljeindustrin utan även oljepionjärer av globalt snitt. Deras bolag Bratya Nobel var större än dagens Gazprom och utgjorde under 30 år Rockerfellers Standard Oils huvudrival på jordklotet. I den ryska historieskrivningen retuscherades de utländska borgarna Nobel bort av kommunisterna så att ryggraden i den ryska ekonomin byggts av landets proletariat. I väst hamnade allt rampljus på Alfred och hans pris. Nu får de ryska Nobel sin upprättelse. Sveriges ledande skildrare av allt ryskt, Bengt Jangfeldt har i sin bok Immanuel Nobel & Söner lyft fram de okända bröderna Nobel i strålkastarljuset. Deras framgångar bidrog säkert till att locka svenskar till en storstad som på den tiden kändes närmare Sverige än idag. Det är bara 70 mil från Stockholm till St Petersburg, där engagemanget i den svenska kolonin bland annat tog sig uttryck i uppförandet av en ny svensk kyrka.

Bengt Jangfelt har tidigare har tidigare belönats med Augustpriset för fackböckerna Svenska vägar till S:t Petersburg (1998) och Med livet som insats samt Berättelsen om Vladimir Majakovskij och hans krets (2007).

Medverkar i programmet gör även Carola Nordbäck, docent i kyrkohistoria och Gunilla Gunner, docent i kyrkohistoria.

Lunch erbjuds från 12.30 och kan förbokas i samband med anmälan. Pris: 150 kr

Kulturhelg 4 – 5 december

Välkommen till Kulturhelg på Sigtunastiftelsen, en helg där du kan njuta av inspirerande kultur, härliga måltider och en unik atmosfär. Denna gång gästas vi av Sara Parkman samt författaren Tomas Sjödin. I erbjudandet ingår kulturprogram med konsert och författarmöte, ankomstkaffe, julbord, frukost, förmiddagskaffe, lunch och logi.

Enkelrum: 1995 kr
Del i dubbelrum: 1795 kr

Mer om Sara Parkman

Sara Parkman är folkmusiker, kompositör, tredje generationens prästbarn och violinist. 2016 släpptes det kritikerrosade debutalbumet Sara Parkmans skog där musiken beskrivs som ett lapptäcke av poesi, grusvägar, 80-talssyntar, skogsdrömmar och flödande fioler. Sara har samarbetat med artister som Fever Ray, Bob hund och Silvana Imam och skrivit och turnerat med Riksteaterns hyllade föreställningar Nationalparken och Fäboland. Under hösten 2018 framförde Sara och Samantha Ohlanders sin föreställning Matriarkerna och sommarpratade i P1 samma år.

Nu är Sara Parkman aktuell med sitt andra soloalbum Vesper, ett album som tar avstamp i helighet och tradition, i sakrala rum och sköra böner. Men Vesper är lika mycket en opolerad käftsmäll och ett upprop mot konservativ antispiritualism och neoliberalismens individuella new age-kapitalism. Det är träiga polskor på fioler, hallelujakörer, distade orglar, skam och högmod, vredesmod och ångestvrål.

 

Mer om Tomas Sjödin

Tomas Sjödin, f 1959, kommer från Kramfors men bor idag i Säve utanför Göteborg tillsammans med sin fru Lotta. Som författare, pastor, föreläsare och krönikör har han kommit att bli ett populärt och
uppskattat namn. Ett tydligt exempel på detta är att han har sommarpratat i Sveriges Radio två gånger. Dessutom har radiolyssnarna röstat fram honom som Vinterpratare inte mindre än sex gånger. Han har skrivit ett tiotal böcker. Sjödins skrivande, såväl böcker som krönikor i diverse tidningar och tidskrifter, är ofta självbiografiskt och har en tonvikt på vardagen. Som en röd tråd genom de självbiografiska böckerna finns livet med, och förlusten av de båda sönerna med fortskridande hjärnsjukdomar. Nu är Tomas Sjödin aktuell med boken Ljudet av tystnad som är en direkt uppföljare av hans storsäljare Det händer när du vilar. Med utgångspunkt i en ensam resa genom Wyoming, USA skildrar han upptäckten av en tystnad som i vår värld är direkt utrotningshotad, och sätter ord på den förändring det innebar att införa en stunds medveten tystnad i en annars ganska pratsam vardag. Boken är en vindlade berättelse som tar läsaren genom storm och stiltje, oro och frid, gryningar och nattlig svärta, djupa skogar och det avskilda hörnet i hemmet. Ljudet av tystnad är en djupt personlig berättelse om konsten att värna det inre livets helhet i fragmentiserad tid. Möt Tomas Sjödin i ett samtal med Sigtunastiftelsens programchef Dan-Erik Sahlberg.

 

Möten med W.G Sebald

Den 25 februari 2000 ställde Susan Sontag följande fråga i Times Literary Supplement: ”Är litterär storhet fortfarande möjlig? Hur ser ett storartat litterärt projekt ut idag, då de litterära ambitionerna ständigt minskar med en samtidig dominans av det flacka, det ytliga, det meningslöst grymma som normativa romanämnen?”
Hennes svar var W.G. Sebalds verk. Den tysk-brittiske författaren W.G. Sebalds (1944 – 2001) böcker har beskrivits som säregna hybrider av självbiografi, reseskildring, essä och fiktion. Han började skriva skönlitteratur sent i livet, men blev snabbt mycket omtalad. Fram till sin alltför tidiga död var han ständigt omtalad som en given Nobelpriskandidat. Till Sebalds mest kända böcker räknas Utvandrade, Saturnus ringar, En engelsk vallfart samt Austerlitz.

År 2018 grundades Sebaldsällskapet, vars uttalade mål är att sprida kännedomen om Sebalds viktiga författarskap. I samarbete med Sigtunastiftelsen arrangerar nu Sebaldsällskapet sitt mest ambitiösa evenemang någonsin med föredrag och samtal kring W.G. Sebald – med inbjudna gäster från Sverige och andra länder.

Medverkande: Agneta Pleijel, Staffan Scheja, Astrid Seeberger, Mats Almegård, Magnus Bergh, Axel Englund, Madeleine Gustafsson, Gunnar D. Hansson, Anders Olsson, Magnus Roosman, Ulrika Wallenström och Gunilla Palmstierna-Weiss m fl. I samverkan med Sebaldsällskapet

Entré och kaffe 150 kr
100 kr för medlemmar i Sebaldsällskapet

Program

Tomas Sjödin

Tomas Sjödin, f 1959, kommer från Kramfors men bor idag i Säve utanför Göteborg tillsammans med sin fru Lotta. Som författare, pastor, föreläsare och krönikör har han kommit att bli ett populärt och
uppskattat namn. Ett tydligt exempel på detta är att han har sommarpratat i Sveriges Radio två gånger. Dessutom har radiolyssnarna röstat fram honom som Vinterpratare inte mindre än sex gånger. Han har skrivit ett tiotal böcker. Sjödins skrivande, såväl böcker som krönikor i diverse tidningar och tidskrifter, är ofta självbiografiskt och har en tonvikt på vardagen. Som en röd tråd genom de självbiografiska böckerna finns livet med, och förlusten av de båda sönerna med fortskridande hjärnsjukdomar. Nu är Tomas Sjödin aktuell med boken Ljudet av tystnad som är en direkt uppföljare av hans storsäljare Det händer när du vilar. Med utgångspunkt i en ensam resa genom Wyoming, USA skildrar han upptäckten av en tystnad som i vår värld är direkt utrotningshotad, och sätter ord på den förändring det innebar att införa en stunds medveten tystnad i en annars ganska pratsam vardag. Boken är en vindlade berättelse som tar läsaren genom storm och stiltje, oro och frid, gryningar och nattlig svärta, djupa skogar och det avskilda hörnet i hemmet. Ljudet av tystnad är en djupt personlig berättelse om konsten att värna det inre livets helhet i fragmentiserad tid. Möt Tomas Sjödin i ett samtal med Sigtunastiftelsens programchef Dan-Erik Sahlberg.

Helgens erbjudanden

Författarmöte 80 kr
Författarmöte och lunch 265 kr 
Kulturhelg med helpension*: Del i dubbelrum 1 795 kr, enkelrum 1 995 kr

*I Kulturhelgpaketet ingår biljetter till lördagens konsert med Sara Parkman & Hampus Norén och söndagens författarmötet med Tomas Sjödin samt övernattning lördag – söndag, ankomstkaffe, trerätters middag, hotellfrukost, förmiddagskaffe och lunch.

Bokrelease – Fri vilja och mänskligt ansvar

Frågan om vi människor har en fri vilja och ett ansvar för våra handlingar kan tyckas befängd. Vi har ju alla en mycket påtaglig upplevelse av att det är vi själva som till stor del bestämmer vad vi gör och vad vi säger. Samtidigt vet vi naturligtvis att det är mycket som påverkar oss: genetiska förutsättningar, primär och sekundär socialisation, situationen och de känslor den ger upphov till liksom mycket annat. Inom modern neurofysiologi finns också studier som av många tolkas som att vår hjärna bestämmer vad vi ska göra innan vi själva är medvetna om det. Är vi kanske i själva verket betingade till att handla som vi gör? Vad händer då med det personliga ansvaret?

Alf Linderman och Hans Liljenström är redaktörer för en antologi kring dessa frågor, en antologi som under hösten utkommer på bokförlaget Fri tanke. Mer information om programmets innehåll och medverkande kommer under hösten.

Lunch för 150 kr kan förbokas i samband med anmälan.

I samverkan med Agora for Biosystems och Fri tanke

Så anpassar Sigtunastiftelsen verksamheten efter gällande regler

Din trygghet är vår första prioritet och vi följer Folkhälsomyndighetens regler och rekommendationer med största noggrannhet. För att undvika smittspridning av covid-19 uppmanar vi även dig som gäst att endast besöka oss om du känner dig fullt frisk. Om du har några frågor eller funderingar inför ditt besök är du alltid välkommen att höra av dig. 08 592 589 00 eller info@sigtunastiftelsen.se

Hotell
Under rådande omständigheter har vi skärpt våra städrutiner i samtliga lokaler. Vi uppmanar våra gäster att hålla avstånd och vi har handsprit tillgänglig i alla gemensamma utrymmen.

Mer information om vårt hotell

Kontakt: 08 592 589 00 eller info@sigtunastiftelsen.se

Restaurang

Matsalen är möblerad med väl tilltagna avstånd mellan borden och vi välkomnar upp till 8 personer i varje sällskap.  Under rådande omständigheter ber vi dig att alltid boka bord före ankomst så att vi kan välkomna er på bästa sätt.

Mer information om vår restaurang

Bordsbokning: 08 592 589 00 eller info@sigtunastiftelsen.se

Konferenser
Konferenser och kurser räknas som ”slutet sällskap” vilket gör att vi kan välkomna grupper på fler än 8 personer. Sigtunastiftelsen har många rymliga lokaler där vi anpassar möbleringen så gruppen ges möjlighet att hålla trygga avstånd till varandra. Vår största lokal Stora salen rymmer 80 personer med corona-anpassad möblering. Under måltider gäller alltid regeln för restaurang med max 8 personer vid varje bord.

Mer information om vår konferensverksamhet

Konferensbokning: bokningen@sigtunastiftelsen.se eller 08 592 589 19

Kulturevenemang
Platser till höstens kulturprogram släpps den 16 augusti. För programändringar hänvisar vi till respektive evenemang i vårt kalendarium.

Till kalendariet

För frågor och ytterligare information kontakta program@sigtunastiftelsen.se eller ring
08 592 589 85 måndag – torsdag 9.00 – 14.00 eller fredag 9.00 – 12.00

Retreater
Mer information om våra retreater

För frågor och ytterligare information mejla program@sigtunastiftelsen.se eller ring
08 592 589 85 måndag – torsdag 9.00 – 14.00 eller fredag 9.00 – 12.00

Andakt och meditationer
Sigtunastiftelsen välkomnar till middagsbön i kapellet vardagar 12.00 – 12.10.
Vår morgonmeditation i Kryptan är öppen torsdagar 8.00 – 8.20 från och med den 2 september.

Bibliotek & arkiv
Biblioteket har  öppet onsdagar och torsdagar 10.00 – 17.00
Arkivet har öppet enligt överenskommelse.

Mer information om bibliotek och arkiv

Kontakt till biblioteket: bibliotek@sigtunastiftelsen.se eller 08 592 589 06
Kontakt till arkivet: klipparkiv@sigtunastiftelsen.se eller 08 592 589 09

Sibiriens ängel Elsa var en av Sigtunastiftelsens första författare

I år är det hundra år sedan Elsa Brändström, även kallad Sibiriens ängel, kom till Sigtunastiftelsen för att skriva sin bok Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920, en skildring av hennes upplevelser av Sibiriens fångläger under första världskriget. Idag på Internationella kvinnodagen är det intressant att konstatera att hon faktiskt var en av de första i en lång rad av författare som valde att komma till Sigtunastiftelsen för att hitta tid och ro för sitt skrivande.

Elsa Brändström-Ulich, (1888–1948) föddes i St. Petersburg, där hennes far var militärattaché vid svenska ambassaden. Familjen flyttade kort därefter tillbaka till Sverige. Elsa fick sin skolgång i Linköping och studerade sedan till lärarinna i Stockholm. När familjen senare flyttade tillbaka till Sankt Petersburg, där fadern fått tjänst som svenskt sändebud, flyttade Elsa med.

Efter att första världskriget brutit ut genomgick Elsa en kort utbildning till krigssjuksköterska. Därefter arbetade hon först på ett krigssjukhus i hemstaden och sedan på de tåg som transporterade krigsskadade fångar mellan Ryssland och Tyskland. Hon kom senare att arbeta för Röda korset, med tjänstgöring vid fånglägren i Sibirien. Med risk för sitt eget liv och sin hälsa lade hon ned ett stort engagemang för de krigsskadade fångar som hon mötte. Hon ingav fångarna hopp och när allt hopp var ute ingav hon dem ändå lugn genom löfte att ta hand om deras barn om de inte själva skulle återvända. De gav henne tillnamnet Sibiriens ängel.

I år är det 100 år sedan Elsa Brändström kom till Sigtunastiftelsen för att samla sina upplevelser från kriget i en bok. Hon återvände senare till Stiftelsen som föreläsare. Ett dedicerat exemplar av boken, Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920, finns bevarat i Sigtunastiftelsen bibliotek. Elsas bok utmärker sig från andra samtida, och mer subjektiva, krigsskildringar genom att Elsa gav röst åt de utsatta människor hon hade mött under sin tid som krigssjuksköterska.

”Man såg många små bara fötter trampa den kalla snön, många små blåfrusna darrande varelser på varje station, där tåget stannade, ropa efter mor. Var hon fanns, visste ingen, men vad hon kände visste alla de mödrar, som själva sökte sina barn och blott kunde stilla sin oro genom att trycka de främmande ensamma barnen, som gräto omkring dem, till sitt bröst.”  (Brändström 1921, s. 88)

Intäkterna från boken och från en föreläsningsserie som Elsa höll i USA gav henne medel till att dels starta ett vilohem för tidigare krigsfångar, dels ett barnhem för barnen till de krigsfångar som aldrig kom tillbaka från lägret i Sibirien – precis som hon tidigare hade lovat deras fäder. Elsa fortsatte sitt humanitära arbete i USA, dit hon på 30-talet flyttade med sin familj. I kölvattnet efter andra världskrigets hjälpte hon flyktingar från Tyskland och Skandinavien att få amerikanska uppehållstillstånd.

För sina arbetsinsatser under första världskriget tilldelades Elsa Brändström flera utmärkelser, bl.a. Serafimermedaljen, Svenska Röda Korsets guldmedalj, Florence Nightingale-medaljen, samt Illis Quorum. Hon kom även att utses till hedersdoktor vid ett flertal lärosäten i Europa, däribland Uppsala universitet. Upprepade gånger ska Elsa också ha var påtänkt för Nobels fredspris. Det hann dock aldrig bli aktuellt. Den 4 mars 1948 avled Elsa Brändström av bröstcancer, strax innan sin 60-årsdag. Hennes grav återfinns på Norra begravningsplatsen i Solna.

Elsa Brändström och Manfred Björkquist i Rosengården 1921. Då hon arbetade på sin bok ”Bland fångar och fria”.

Digitala källor (samtliga hämtade 2021-03-07):

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17118

https://www.skbl.se/sv/artikel/ElsaBrandstrom

https://sv.wikipedia.org/wiki/Elsa_Br%C3%A4ndstr%C3%B6m

Tryckt källa:

Brändström, Elsa. Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920 Stockholm: P.A. Norstedt & Söner, 1921, s. 88

Sigtunastiftelsens författarstipendiater 2021

Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937. I år har vi glädjen att välkomna Jennie Dielemans, Henrika Ringbom, Donia Saleh och Wera von Essen. Stipendiet innebär fyra veckors fri vistelse på Sigtunastiftelsen.

 

Jennie Dielemans

Jennie Dielemans (1972-) är författare, manusförfattare, moderator och journalist och har sedan länge även arbetat med folkbildning och samhällelig mobilisering. Hon skriver om sig själv: “Å ena sidan har jag jobbat med väldigt olika saker: skrivit romaner och faktaböcker, utbildat mig till manusförfattare, varit reporter och krönikör, arbetat som researcher och programledare på teve, drivit skrivarverkstäder, jobbat som projektledare i ideell sektor, startat medborgardrivna mötesplatser i olika förorter… Men egentligen håller jag alltid på med samma frågor.”

Jennie Dielemans har skrivit fem böcker, såväl fakta och reportage som skönlitteratur. Hennes debutbok Motstånd (2001), som hon skrev tillsammans med Fredrik Quistbergh, är en reportagebok som tar upp strategier för att göra motstånd och förändra samhället. Boken består av en samling porträtt av unga människor i Sverige idag som delar en stark tro på att man kan förändra samhället, Här berättar antirasister, militanta feminister, djurrättsaktivister och tjejen som startade Sveriges första ungdomsparti för första gången sina egna historier.

Romanen Tackar som frågar (2006) rosades av kritiken och röstades fram till Årets Stockholm läser-bok 2008. Boken skildrar fem familjer från en förort utanför Stockholm, som försöker få livet att gå ihop, men Jennie Dielemans själv vill inte kalla boken för en roman, utan beskriver hon den som ”små historier” och karakteriserar verket som ”lite roligt. Och sorgligt.”: ”Dielemans vet vad hon talar om, hon känner sina gestalter och deras miljöer och hanterar dem med en okomplicerad och djupt sympatisk respekt … Tackar som frågar är en Fisksätraversion av Altman-klassikern Short Cuts.” (Skånska Dagbladet.)

Välkommen till paradiset (2008) är en kritisk reportagebok om den globala turistindustrin som fick ett positivt mottagande och skapade livlig debatt: ”Våra drömmars resmål är en orörd plats, långt borta från vardagens stress. I Välkommen till Paradiset följer Jennie Dielemans de moderna turistströmmarna – från massturismens födelse på Gran Canaria till dagens chartersuccé Thailand. Tillsammans med fotografen Shahab Salehi har hon träffat miljöadvokater i Mexiko, turistarbetare i Dominikanska Republikens slumområden och de burmesiska flyktingar som bygger hotellen i Thailand. De slår följe med backpackers som letar efter ett krig i Vietnam, hänger med Phukets sexturister och hamnar på ett mänskligt zoo.” (Förlagets bokpresentation).

Jennie Dielemans var initiativtagare till och projektledare för Nya Mötesplatser 2014 – 2018, en satsning av Folkets Hus och Parker, där man stöttar uppstarten av medborgardrivna mötesplatser i socioekonomiska utsatta områden runtom i Sverige och skrev 2017 handboken Nyckeln – en handbok i att starta och driva mötesplatser för organisationen Folkets Hus och Parker. Boken försöker besvara de frågor som dyker upp när människor går samman för att starta en medborgardriven mötesplats i sin ort, eller driver en redan befintlig.

Hennes senaste bok Det sista solot (2020), är en roman om hur vi lever våra liv – och hur vi dör – vad är en värdig död? ”En försommarkväll i slutet av 1960-talet kliver den holländske jazztrummisen Sjon Kastelein ur en turnébuss mitt i Stockholm. Han blir förtjust. I staden, den möjliga framtiden, och i Eva, som han träffar samma kväll. Kärleken är stor och tillsammans vill de skapa ett liv, där det är ljuvligt lätt att andas. Sjon friar och Eva blir gravid. Problemet är att Sjon redan har en fru. Och ett barn som just har fötts. Barnen ska bli fler, äktenskapen likaså. Vi följer i spåren av Sjon genom ett Sverige i förändring. Bergsjön, Husby och Hornstull. Jazz och hiphop. Kärlek och svek.” (Förlagets bokpresentation). Romanen är ett eget projekt, men är även ett samarbete med musikern Ane Brun, som i ljudboksversionen bidragit med ett par nya låtar.

”Det sista solot erbjuder det där som litteraturen ibland gör, att få vistas i en annan, främmande värld för en stund. … allra mest imponerad blir jag av den berättartekniska utvecklingen i Det sista solot, av hur den går från det högljudda pladdret till att successivt bli lågmält problematiserande – som om Jennie Dielemans bit för bit demonterade ett altare.” (Svenska Dagbladet)

Jennie Dielemans önskar att på Sigtunastiftelsen få möjlighet att skriva på ett filmmanus för en familjefilm av regissören Maria Blom och sin nästa vuxenroman.

 

Henrika Ringbom

Henrika Ringbom (1962-), är uppväxt i Helsingfors och är en finlandssvensk författare, översättare och journalist. Hon tog en fil. kand. och var sedan under 80-talet verksam som journalist vid tidningen Ny Tid och redaktör för kulturtidskriften Klo 1986-87, som blev ett språkrör för en ung finlandssvensk författargeneration, innan hon 1988 debuterade med sin första diktsamling Båge.

Henrika Ringbom har i eget namn utgivit fem diktsamlingar, två romaner, en poetisk essä och en poetik samt varit redaktör för flera samlingar av finlandssvensk poesi. Hon medverkar även i flera antologier som poet och översättare, bland annat den nya, uppmärksammade antologin Berör och förstör. Dikter för unga, red. Athena Farrokhzad och Kristoffer Folkhammar (2019), och i antologin Men det var hennes kläder – nedslag i den samtida svenskspråkiga kvinnolitteraturen (2002). Hon har även medverkat i brevväxlingen: Poesi med andra ord. En brevväxling om lyrik tillsammans med Agneta Enckell och Peter Mickwitz (2003).

Det är som finlandssvensk poet samt översättare och introduktör av framförallt av finsk poesi Henrika Ringbom är uppmärksammad. Efter sin debut med Båge 1988, har hon gett ut diktsamlingarna Det jag har (1990), Det finns ingen annanstans (1994), Den vita vinthunden (2001), Öar i ett hav som strömmar (2013), vilken nominerades till Runebergspriset 2013, samt senast En röst finns bara när någon hör den (2020): ”Hon är en språkligt avancerad poet som ur ett senmodernistiskt perspektiv skapar visuella bilder av inre och yttre landskap.” (Uppslagsverket Finland.)

Hon har också gett ut två romaner: Martina Dagers längtan (1998) och Sonjas berättelse (2005), en prosadiktsamling Händelser: ur Nya Pressen 1968-1974 : prosadikter (2009), inspirerade av hennes unga läsning av kvällstidningen Nya pressen, samt en uppmärksammad poetisk essä eller reseskildring; Elden leende. Berättelse om en resa till Japan (2016), vilken nominerades till Runebergspriset 2016.

”Henrika Ringboms diktsamling Båge (1988) var en angelägen och fokuserad debut som kännetecknades av en stor omsorg om och förtjusning i själva språket. Sedan dess har hon i diktsamlingar, romaner och essäer med sinnlig intelligens utvecklat sitt författarskap mot en allt större klarhet och kraft. Stor inspiration har hon hämtat ur den japanska konsten och litteraturen. Som hennes centrala tema framstår tiden och hur den förändrar oss:

Jag lämnar en plats

mer än en tid, kommer ut

transformerad röd

en groda med ädelstenar

kring min högra handled”

(Schildts & Söderströms författarpresentation.)

Som översättare har Henrika Ringbom översatt både barn- och ungdomsböcker och framförallt finsk poesi till svenska: t.ex. barn- och ungdomsböckerna Ella och utpressaren av Timo Parvela och Granfrönas uppbrott av Erkki K. Kalela och poesi av bland andra Olli-Pekka Tennila, Henrikka Tavi, Mirkka Revola, Markku Paasonen, Saila Susiluotos. 2015 fick hon priset Årets översättning av Sveriges Författarförbund för sin översättning av Henrikka Tavis Hoppet.

Hon har prisats för sitt författarskap av Längmanska kulturfonden 1999 och flerfaldigt prisats av Svenska litteratursällskapet i Finland sedan 1991. Hon har två gånger nominerats till ett av Finlands främsta litterära priser Runebergspriset: Diktsamlingen Öar i ett hav som strömmar blev nominerad 2013 och den poetiska essän Elden leende. Berättelse om en resa till Japan 2016. 2017 fick hon Samfundet de nios Karl Vennberg-pris.

Henrika Ringbom önskar på Sigtunastiftelsen skriva på en ny essäsamling; om att skriva och översätta samt läsningar av enskilda författarskap, samt två självbiografiska texter om sina farföräldrar.

 

Donia Saleh

Donia Saleh (1996-) är uppväxt i Uppsala, men har de sista fem åren varit bosatt i Göteborg och arbetat med litteratur. Hon har gått masterprogrammet i litterär gestaltning vid Akademin Valand och läser nu statsvetenskap med inriktning på psykologi på Göteborgs Universitet.

Donia Saleh debuterade 2020 med romanen Ya Leila. Kritikerna hyllade romanen och den har precis nominerats till både Borås tidnings debutantpris 2021 och Katapultpriset, Sveriges Författarförbunds debutantpris.

Ya Leila handlar om hur kamper verkar som varor i en kapitalistisk tid, om kärleken mellan två vänner och om ofrivilligt rätade ryggrader till följd av arv, till följd av vår samtid. Leila och Amila är som ett huvud med två kroppar, de är i den djupaste symbiosen och samtidigt i den mest klaustrofobiska evigheten. De försöker vara odödliga och stänga ute parasiterna. Men hur skakas symbiosen när Leila faller för Glitterfittornas symbolpolitiska frestelser och drömmarna om vita väggar och tunna gardiner som fläktar. Hur hanterar man begäret att bli skrubbad bort från sig själv? (Förlagets bokpresentation.)

I en intervju i Göteborgsposten, menar skribenten Fanny Wijk att Donia Saleh i romanen vill syna den vita medelklassfeminismen. Men recensenter har läst den som en skildring av kulturellt utanförskap. ”– Det gör lite ont hur de läst in sina egna fördomar i mitt verk, säger Donia Saleh.” /—/ ”Vad tror du det beror på? – Att kritikerkåren är väldigt homogen och att de flesta som har recenserat boken är vit medelklass. Det handlar om viljan att kategorisera människor, om att deras egna stereotypa tolkningar kommer först: ”Här har vi en ung tjej som rasifieras, då måste boken utspela sig i orten.”

Donia Saleh lyfter i intervjun fram fler tematiska nycklar till romanen: ”– Mycket handlar om skam och skuld, att känna att man borde stå upp för sig själv, veta vem man är och tydligt säga nej samtidigt som man helt förlorar sig själv till den andra världen.” /—/ ”– Ordet “systerskap” är så himla urvattnat. Det går inte att prata om det om man inte pratar om kollektivet, vilket inte finns i deras gäng. Leila och Amila pratar inte om att de ingår i ett systerskap, men har en stark gemenskap med sina familjer exempelvis, där det på riktigt handlar om att ställa upp för varandra.” (Göteborgsposten.)

Donia Saleh önskar att på Sigtunastiftelsen få möjlighet att skriva på sin andra roman med arbetstiteln ”Röd Galla”.

 

Wera von Essen

Wera von Essen (1986-) är författare och översättare och uppväxt och boende i Stockholm och har bland annat läst litteraturvetenskap.

Som romanförfattare debuterade Wera von Essen 2018 med den mycket uppmärksammade romanen En debutants dagbok, som ansågs vara en generationsroman för åttiotalisterna och belönades med Borås Tidnings debutantpris – med motiveringen ”För en nonchalant och stilsäker berättelse som med dagbokens logik utforskar villkor och gränser för skapande.”.

”Helgen sade mig följande: att jag måste bli helt besatt. Jag måste kapa allt. Jag måste ta mitt eget drama på allra största allvar. Ingenting får vara viktigare än mitt eget drama. Efter att jag hade svimmat i Traneberg ringde Stig och frågade vad blodfullmåne betyder. Han har förstått vad jag är för något. Vi var tysta en lång stund i telefonen. Östermalmarnas ansikten tycktes grimasera i dag, elegant och avmätt. Mitt självtvivel är för starkt. Det trycker på, hårt hårt, kräver att bli övervunnet. Det fungerar inte längre, jag måste börja skriva dagbok igen. Annars kommer jag att, som man säger, »tappa det«.” (Förlagets bokpresentation)

Boken hyllades av kritikerna:

Att läsa Wera von Essens En debutants dagbok är att smälta samman med det intellektuella, andliga, utfattiga, ayahuascadrickande, deprimerade och smärtsamt klarsynta dagboksjaget. Betyg 5 av 5!” (Dagens Nyheter)

”Är det en idéroman om skapandet? En utvecklingsroman om att hitta sin röst? En framtida klassiker? Åttiotalisternas stora generationsroman?” (Borås Tidning)

Wera von Essens andra roman Våld och nära samtal (2020), har också fått stor uppmärksamhet: ”Det finns en behärskad kraft i det suggestiva och rytmiskt synkoperade språket … ett sällsynt intressant författarskap i vardande.” (Aftonbladet)

”I sin sorg över kontaktlösheten i världen tar hon fyrans buss genom staden. I den finns älskare som slår på rätt sätt, psykoanalys, hotelljobb, kyrka. Där finns en växande tro och en längtan efter att ge sig själv fullkomligt. Wera von Essen har skrivit en suggestiv roman om smärta och andlig kamp, om perversionens förhållande till det heliga och om relationer i en tid där kärleken tycks lysa med sin frånvaro.” (Förlagets bokpresenatation.)

I romanen gestaltas en ung kvinna och hennes andliga resa mot katolicismen i ett samtida Stockholm, som kastas och vacklar mellan sexuellt begär, passion och kyskhet, tvång och frihet, styrka och svaghet, tro och tvivel, synd och nåd och tar upp katolicismens både erotiska och underkastande aspekter, Guds gränslösa kärlek och det mörker vi alla bär inom oss. (Signumpodden)

Wera von Essen säger själv om sitt skrivande: ”Jag har alltid skrivit och läst och alltid haft svårt att förstå skillnaden mellan liv och litteratur och verklighet. Jaget och jagets gränser. Och jag har alltid uppfunnit narrativ. Jag tog ofta livet av karaktärer. Det var en utdrivningsprocess. Jag skrev om det som i inte fick hända. Det gav ett vittne också. Jag tänker att litteraturen är en hemlig lycka. Den blir till i mellanrum och på platser där den inte ska finnas. Jag tror att jag i dagboken (Wera von Essens debut ”En debutants dagbok”, Modernista förlag) ville skriva om tillstånd som inte får finnas. Dagboken var terapeutisk men också jättefarlig. Den åt ju mitt liv. Den tog över. Det är väl en del av att skriva, att förstå de krafterna. Jag hade velat skriva så länge och plötsligt gick det.” (Readligion)

Som översättare har Wera von Essen översatt två böcker från portugisiska: Kroppsligheten av J. P. Cuenca (2016) och Brev i urval av Clarice Lispector (2020). Hon har även skrivit om Noveller av Jane Mansfield (2019) och medverkar i antologin Nymfen vaknar och hjärtat är svart (Texter ur Pralin magasin 2020).

 

Kulturhelg 30 – 31 oktober

Välkommen till Kulturhelg på Sigtunastiftelsen, en helg där du kan njuta av inspirerande kultur, härliga måltider och en unik atmosfär. Denna gång gästas vi av musikerna Anders Paulsson & Svante Henryson samt författaren Ola Larsmo. I erbjudandet ingår kulturprogram med konsert och författarmöte, ankomstkaffe, fyrarättersmiddag, frukost, förmiddagskaffe, lunch och logi.

Enkelrum: 1995 kr
Del i dubbelrum: 1795 kr

Mer om Anders Paulsson och Svante Henryson

Anders Paulsson har gjort världskarriär med sin sopransaxofon och är idag en flitigt anlitad solist över hela världen. Efter Adolf Fredriks musikklasser studerade han vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, vid Conservatoire National de Bordeaux och som Fulbrighstipendiat vid Manhattan School of Music i New York City, USA. Sedan debuten 1992 i Carnegie hall, New York, har han som solist genomfört hundratals konserter i 25 länder och uruppfört solokonserter och kammarmusik av mer än 50 tonsättare. Sommaren 2014, i samband med 20-årsjubiléet av demokratins införande i Sydafrika, framträdde han som solist med sin komposition Celebration Suite tillsammans med Miagi Youth Orchestra i Berlin och Amsterdam. Som kompositör belönades han tillsammans med Johan Söderquist med Guldklappan för bästa filmmusik 1994. Som jazzmusiker har han samarbetat med många av våra främsta musiker, bl a Red Michell, Jan Allan och Alice Babs. 2012 tilldelades han för sina framstående konstnärliga insatser som sopransaxofonist den Kungliga guldmedaljen Litteris et Artibus.

Svante Henryson växte upp i Umeå, där han började sin musikerbana som el- och kontrabasist inom rock och jazz. Efter studierna vid Musikaliska Akademien i Prag blev han rekordung solobasist i Oslo Filharmonien.

Därefter följde ett musikaliskt lappkast och han flyttade till USA för att bli basist i ett världsberömt hårdrocksband. Under de många och långa världsturnéerna lärde han sig ytterligare ett instrument: cello där hans unika spelstil är gränssprängande i både klanger, teknik och inte minst genremässigt. Svante Henryson är även en prisbelönt tonsättare. Han är ledamot av Musikaliska Akademien och konstnärlig ledare för Umeå Kammarmusikfestival. 2014 fick han Sveriges Radios Jazzkatten – Åretsmusiker, och belönades 2015 med Nordiska Rådets Musikpris.

Mer om Ola Larsmo

Ola Larsmo, född 1957, växte upp i Västervik men är numera bosatt i Uppsala. Han debuterade 1983 med kortromanen Vindmakaren och har sedan dess – förutom romaner – givit ut ett urval av sina essäer i Odysséer och novellsamlingen Stumheten.

Hans senare verk präglas av historiska miljöer med dokumentära inslag, däribland hans hyllade bok Swede Hollow. Nu är Ola Larsmo aktuell med Översten, berättelsen om Knut Oscar Broady, en svensk emigrant vars livsöde placerade honom mitt i ett stort antal avgörande ögonblick i såväl svensk som amerikansk historia. Knut Oscar Broady föddes som utfattig pojke i Uppsala, hörde till den första vågen av utvandrare och han förlorade allt under resan till det nya landet. På väg mot sin undergång i New York mötte han Gud och fick en kallelse: att slåss mot slaveriet. Detta ledde Knut Oscar Broady ut på inbördeskrigets slagfält, däribland Gettysburg. Han tycks vara överallt under de dramatiska år som formar såväl Lincolns USA som folkrörelsernas Sverige. Möt Ola Larsmo i ett samtal med Sigtunastiftelsens programchef Dan-Erik Sahlberg.