Bokklubbshelg med författarsamtal
Välkomna till Sigtunastiftelsen för en exklusiv helg med din bokklubb eller läsande vänner.
Helgen kommer kretsa kring boken ”Kunde jag följa dig bort” av Sigtunaförfattaren Marie Lok Björk.
Den hyllade boken utspelar sig delvis i Sigtuna och på Sigtunastiftelsen. Ni kommer få följa karaktärernas fotspår och samtala med författaren under författarmötet i Sigtunastiftelsen vackra bibliotek.
Välkomna med eller utan bokklubb!
Program:
Lördagen den 14 november
14.00 Afternoon Tea
15.00 Guidad visning av Sigtunastiftelsen
15.45 Incheckning på hotellet
16.30 Bubbel och författarsamtal med Marie Lok Björk i Sigtunastiftelsens bibliotek
18.15 Egentid
19.00 Trerätters middag i restaurangen (dryck tillkommer)
Söndagen den 15 november
7.30 – 10.00
10.00 utcheck
10.15 Litterär promenad genom Sigtuna ( tillsammans eller individuellt)
11.15 Fika på Sigtunastiftelsen ( kan tas med till hemresan om så önskas)
Avresa
2495kr per person (dryck till middagen tillkommer)
BOKA HÄR
Författarsamtal Tomas Bannerhed
Möt författaren Tomas Bannerhed i ett samtal om sin senaste, kritikerrosade roman Den oduglige. Sågverksarbetaren Einar i Ängen, eller Tos-Einar som han kallas i byn, är en bortkommen enstöring som aldrig flyttat hemifrån. Han är lätt att göra sig lustig över. Han har svårt med ögonkontakt, vill inte vara till besvär och går helst för sig själv. Men så plötsligt en dag ändras allt och Einar fattar ett avgörande beslut. Folk i bygden blir snart alltmer engagerade i att försöka förstå vad som har hänt. Han som gjort så föga intryck blir snart den som alla pratar om. ”Det är en storartad bok.” ”Förutom att vara en av våra säkraste och mest egensinniga stilister är han dessutom dramaturgiskt skicklig – han förstår värdet av intrig, spänning och något man inte kan kalla annat än mystik.” Sydsvenskan
I sin tredje roman Den oduglige återvänder Tomas Bannerhed till barndomens Småland och tecknar ett gripande porträtt av ensamhet och samhörighet, av längtan efter kärlek, ömhet och att bli sedd för den man är. Den oduglige är en syskonbok till debuten Korparna som såldes i över 100 000 exemplar och som har filmatiserats och tilldelats både Augustpriset och Borås Tidnings debutantpris.
Bokbar med Elin Grelsson
Möt författaren Elin Grelsson i ett samtal om hennes nya roman Vi behöver inte vara rädda (våren 2026). Vi behöver inte vara rädda är en dokumentärroman om Lotte och Stefan Zweig. England 1939. Den judiska flyktingen Lotte Altmann har precis gift sig med den världsberömda författaren Stefan Zweig. Efter att i flera år ha varit hans sekreterare och älskarinna ska hon äntligen starta sitt liv tillsammans med honom. Men samtidigt drar mörkret in över Europa. Kriget bryter ut, förföljelsen av judar kommer allt närmare och den kosmopolitiska drömmen om en fri värld blir alltmer avlägsen. Romanen följer Lotte genom de första krigsåren, från Storbritannien till USA och vidare till Brasilien, där parets gemensamma resa får sitt tragiska slut. En roman om exil och om att leva i en tid av kaos, men också om kärlek och vilka vi blir inför varandra när allt håller på att gå förlorat.
Elin Grelsson (1983-) är författare, kulturskribent i bl.a. Aftonbladet och ETC, bloggare och radiopratare. Hon nominerades 2001 till Lilla Augustpriset för essän En demokrati till salu och gav 2007 ut bloggboken Always keepin’ it real, en samling av hennes blogginlägg från åren 2006–2007. Hon är även författare till de kritikerrosade böckerna Inget ska växa över mig (2023), Hundarna på huvudgatan (2016) och debuten Du hasar av trygghet (2011). Hon är även biträdande rektor på Konst & Kulturakademien.
Författarsamtal Gudrun Persson
Rysslandskännaren Gudrun Persson samtalar om dagens Ryssland, det säkerhetspolitiska läget och sin aktuella bok Russian Military Thought – the Evolution of Strategy Since the Crimean War. Gudrun Persson är docent vid institutionen för slaviska och baltiska språk vid Stockholms universitet. Hon doktorerade i statsvetenskap vid London School of Economics and Political Science och är inriktad på rysk historia och politik, såväl som militär strategi. Du möter henne i ett samtal med Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein.
Författarsamtal Birgitta Ohlsson
I Birgitta Ohlsson nya bok Hon jag en gång var (2026) utkämpar hon ett existentiellt tvåfrontskrig: mot cancern i den egna kroppen och mot demokratins sönderfall globalt. De senaste åren har hon bott i Washington DC och sett sitt älskade USA bli alltmer auktoritärt för var dag som går. Öppet, förtvivlat och ärligt skildrar hon kampen för att leva när allt faller sönder, både i livet och i världen. Boken inleds den 6 januari 2021 då Trumps supportrar stormar kongressen. Den intensiva arbetsperiod som följer gör att Birgitta missar sitt mammografibesök. När sommaren kommer upptäcker hon själv en stel svullnad i bröstet och armhålan. Cellgiftsbehandlingen mot den aggressiva cancertumören påbörjas omedelbart. – Den enda överlevnadsstrategi jag behärskar är att arbeta. Så det var det jag gjorde, säger Birgitta Ohlsson. Från en amerikansk sjukhussäng fortsätter hon sitt arbete med att stötta världens demokratier. I boken skildrar hon sina iakttagelser av hur det politiska samtalet gradvis förskjuts i en alltmer auktoritär riktning.
Birgitta Ohlsson (1975-) är tidigare liberal riksdagsledamot och Sveriges EU- och demokratiminister. De senaste åren har hon bott i Washington DC och arbetat med att främja den globala demokratin på National Democratic Institute. Den 18 mars 2026 meddelade Birgitta Ohlsson att hon ställer upp som riksdagskandidat för Centerpartiet. Hon har tidigare givit ut böckerna Duktiga flickors revansch (2017) och, tillsammans med Stina Wollter, Lev som du vill: tio svenska kvinnor visar vägen (2020).
Författarmöte Elin Cullhed
Möt författaren Elin Cullhed, som berättar om sitt författarskap och om sin senaste, kritikerrosade roman Eurydikes natt. Elin Cullhed debuterade 2016 med en roman för unga vuxna, Gudarna, som hyllades av kritiker och läsare. För sin roman Eufori tilldelades hon Augustpriset 2021 i den skönlitterära klassen. Eufori har sedan utkommit i 26 länder och nominerades 2022 till det italienska litteraturpriset Premio Strega Europeo och till Prix Médicis Étranger i Frankrike. Även den kritikerrosade senaste romanen, Eurydikes natt (2025), har en kvinnlig huvudperson och berättelsen kretsar kring två personer i övre tonåren, Karin och Alfred, som går i samma gymnasieklass, men möts på allvar natten då Karin blir utsatt för ett sexuellt övergrepp av Alfreds närmaste vän. Chocken och förälskelsen tävlar om deras uppmärksamhet, de dras till och stöts bort från varandra. Samtidigt ska de snart gå ut i livet som egna individer. Hur ska deras kärlek kunna vara ny när världen är så gammal och ödet är starkare än kärleken själv? ”I likhet med de allra största skriver Cullhed gestalter vars gåtfullhet bara växer ju mer hon avslöjar dem, så även i nya, mörkt skimrande kärleksromanen som inspirerats av myten om Orfeus och Eurydike.” Dagens Nyheter. Idag arbetar Elin Cullhed, författare, kulturjournalist och lärare, deltid på Sigtunastiftelsens bibliotek, samtidigt som hon skriver.
Samverkan Sigtuna folkhögskola
Bokbar Gunnar Ardelius
Möt författaren Gunnar Ardelius i ett samtal om hans nya roman En dag av törst (våren 2026). André är ämnad för stora saker inom juridiken, men han är också dödligt förälskad i berusningen och skjuter sin akademiska karriär i sank innan den ens har börjat. Istället får han anställning som utredare på en grå myndighet för arbetsmarknadsfrågor, utan att ana att han samtidigt odlas som informatör för en hemlig organisation skapad av socialdemokratin för att spionera på vänsterelement. ”En dag av törst” är en fiktionaliserad skildring av den skandal som briserar 1973 under beteckningen IB-affären, men framför allt är det en berättelse om vännerna André, Kaj och Magdalena. De drömmer om ett bättre samhälle, men deras triangeldrama utvecklas snart till ett politiskt och personligt svek, i en tid där ingenting är vad det ser ut att vara. ”En fullträff” Göteborgs-Posten. ”Otäckt relevant roman om alkoholism och spioneri” Svenska Dagbladet.
Gunnar Ardelius debuterade 2006 med ungdomsboken Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket, som nominerades till Augustpriset och fick utmärkelsen Slangbellan. Denna har följts av ytterligare prisade böcker för såväl ungdomar som vuxna. Senast utkom Ingenmansland – om män, relationer och den stora tomheten. Han har varit ordförande i Sveriges Författarförbund 2012-2018 och är sedan 2022 generalsekreterare för Sveriges museer.
Det skrivande livet: Wera von Essen, Elin Cullhed, Per Magnus Johansson
Välkommen till samtalskväll ”Det skrivande livet” – samtal mellan Wera von Essen, Elin Cullhed och Per Magnus Johansson
Vad innebär det egentligen att skriva? Skrivandet sker oftast i ensamhet, men strävar efter att upprätta kontakt och kommunikation med läsaren. Hur ser förhållandet mellan liv och litteratur ut? Vad krävs, själsligt och praktiskt, för att bli en skrivande människa? I ett panelsamtal möts tre framstående författare för att reflektera kring skrivandets villkor, dess vedermödor och glädjeämnen. Samtalet leds av John Sjögren, kulturskribent, författare och redaktör på tidskriften Signum.
Medverkande:
Elin Cullhed, författare, senast romanen Eurydikes natt.
Wera von Essen, författare, senast romanen En emigrants dagbok.
Per Magnus Johansson, psykoanalytiker, docent i idéhistoria, chefredaktör för tidskriften Arche och författare, aktuell med boken Om skrivande.
Välkomna!
Samverkan med tidskriften Signum
Sibiriens ängel Elsa var en av Sigtunastiftelsens första författare
I år är det hundra år sedan Elsa Brändström, även kallad Sibiriens ängel, kom till Sigtunastiftelsen för att skriva sin bok Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920, en skildring av hennes upplevelser av Sibiriens fångläger under första världskriget. Idag på Internationella kvinnodagen är det intressant att konstatera att hon faktiskt var en av de första i en lång rad av författare som valde att komma till Sigtunastiftelsen för att hitta tid och ro för sitt skrivande.
Elsa Brändström-Ulich, (1888–1948) föddes i St. Petersburg, där hennes far var militärattaché vid svenska ambassaden. Familjen flyttade kort därefter tillbaka till Sverige. Elsa fick sin skolgång i Linköping och studerade sedan till lärarinna i Stockholm. När familjen senare flyttade tillbaka till Sankt Petersburg, där fadern fått tjänst som svenskt sändebud, flyttade Elsa med.
Efter att första världskriget brutit ut genomgick Elsa en kort utbildning till krigssjuksköterska. Därefter arbetade hon först på ett krigssjukhus i hemstaden och sedan på de tåg som transporterade krigsskadade fångar mellan Ryssland och Tyskland. Hon kom senare att arbeta för Röda korset, med tjänstgöring vid fånglägren i Sibirien. Med risk för sitt eget liv och sin hälsa lade hon ned ett stort engagemang för de krigsskadade fångar som hon mötte. Hon ingav fångarna hopp och när allt hopp var ute ingav hon dem ändå lugn genom löfte att ta hand om deras barn om de inte själva skulle återvända. De gav henne tillnamnet Sibiriens ängel.
I år är det 100 år sedan Elsa Brändström kom till Sigtunastiftelsen för att samla sina upplevelser från kriget i en bok. Hon återvände senare till Stiftelsen som föreläsare. Ett dedicerat exemplar av boken, Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920, finns bevarat i Sigtunastiftelsen bibliotek. Elsas bok utmärker sig från andra samtida, och mer subjektiva, krigsskildringar genom att Elsa gav röst åt de utsatta människor hon hade mött under sin tid som krigssjuksköterska.
”Man såg många små bara fötter trampa den kalla snön, många små blåfrusna darrande varelser på varje station, där tåget stannade, ropa efter mor. Var hon fanns, visste ingen, men vad hon kände visste alla de mödrar, som själva sökte sina barn och blott kunde stilla sin oro genom att trycka de främmande ensamma barnen, som gräto omkring dem, till sitt bröst.” (Brändström 1921, s. 88)
Intäkterna från boken och från en föreläsningsserie som Elsa höll i USA gav henne medel till att dels starta ett vilohem för tidigare krigsfångar, dels ett barnhem för barnen till de krigsfångar som aldrig kom tillbaka från lägret i Sibirien – precis som hon tidigare hade lovat deras fäder. Elsa fortsatte sitt humanitära arbete i USA, dit hon på 30-talet flyttade med sin familj. I kölvattnet efter andra världskrigets hjälpte hon flyktingar från Tyskland och Skandinavien att få amerikanska uppehållstillstånd.
För sina arbetsinsatser under första världskriget tilldelades Elsa Brändström flera utmärkelser, bl.a. Serafimermedaljen, Svenska Röda Korsets guldmedalj, Florence Nightingale-medaljen, samt Illis Quorum. Hon kom även att utses till hedersdoktor vid ett flertal lärosäten i Europa, däribland Uppsala universitet. Upprepade gånger ska Elsa också ha var påtänkt för Nobels fredspris. Det hann dock aldrig bli aktuellt. Den 4 mars 1948 avled Elsa Brändström av bröstcancer, strax innan sin 60-årsdag. Hennes grav återfinns på Norra begravningsplatsen i Solna.
Elsa Brändström och Manfred Björkquist i Rosengården 1921. Då hon arbetade på sin bok ”Bland fångar och fria”.
Digitala källor (samtliga hämtade 2021-03-07):
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17118
https://www.skbl.se/sv/artikel/ElsaBrandstrom
https://sv.wikipedia.org/wiki/Elsa_Br%C3%A4ndstr%C3%B6m
Tryckt källa:
Brändström, Elsa. Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920 Stockholm: P.A. Norstedt & Söner, 1921, s. 88
