Diktomani – nytt datum 3:e februari

Programmet har flyttats fram till den 3 februari!

Diktomani är en mani att skriva dikter. Det är något som bara måste skrivas. Om man inte får skriva så dör verserna inombords, då blir diktarens silentium, ordets egen nekropol.

”Diktsamlingen är en kärleksförklaring till det skrivna ordet. Titeln Diktomani är ett uppfunnet ord av Ambrossi själv, som symboliserar det ständiga behovet av att läsa och skriva. Alfonso Ambrossi bjuder först in till en prolog där just enkelheten och vikten av att ransonera med det symboliska språket poängteras. Här iscensätts också samhällets tillkortakommanden i en kärleksfull hyllning till Karin Boye. De båda avsnitten Existentiella och Romantiska visar prov på Ambrossis förmåga, att gestalta det skuggspel som kan uppstå när livet drabbar en. Men där förnimmelsen av ljus alltjämt gör sig påmint. Under läsningen av Diktomani, finner jag, att det i varje betraktelse ryms ett universum.”
Ur Maritza Linds recension.

Skådespelerskan Ingela Karlsson, som läst in ljudboken, läser ur diktsamlingen och det blir ett samtal mellan författaren Alfonso Ambrossi och bibliotekschef Anders Claesson

Kulturhelg 11 – 12 mars

Välkommen till vårens första kulturhelg på Sigtunastiftelsen, en helg där du får njuta av musik, författarsamtal, härliga måltider och en rofylld atmosfär. I samband med kulturhelgen finns också möjlighet att ta del av Annika Eriksdotters konstutställning ”Förgät mig ej, ett sekel senare”. Vernissage av lördag 13.00 – 16.00.
Under lördagskvällen gästas vi av Sofie Livebrant som tillsammans med sina medmusikanter Hal Parrfitt Murray och Lisa Långbacka bjuder på en konsert med utgångspunkt i det kritikerrosade albumet Weep the time away. Söndagen bjuder på ett spännande författarsamtal med Maja Hagerman, författare, journalist och outtröttlig folkbildare.

I paketet ingår övernattning kulturprogram, eftermiddagskaffe, trerättersmiddag, fukost, förmiddagskaffe och lunch.

Del i dubbelrum: 2495 kr
Enkelrum: 2295 kr

 

Mer om Sofie Livebrant

Välkommen till en kväll där Sofie Livebrant tillsammans med Hal Parfitt-Murray och Lisa Långbacka framför sånger från det kritikerrosade albumet Weep The Time Away (2021), med tonsättningar av Emily Brontës poesi. Emily, världskänd för sin bok Wuthering Heights, bröt mot alla tidens regler för hur en kvinna skulle föra sig och är en av den kreativa kvinnorörelsens förgrundsgestalter. En 1800-talsvärld full av passion, sorg, död och hedlandskap. Men även en och annan sång från Lighthouse Stories kan nog nästla sig in då vi har en erfaren, saltstänkt trio, som spelat på fyrar runt Nordsjön. Välkommen till en afton full av genialisk musikalitet, egensinniga dikter med de vackraste melodier. Sofie Livebrant, sång, gitarr och piano, Hal Parfitt-Murray, fiol, sång och mandolin, Lisa Långbacka, accordeon och sång.

 

Mer om Maja Hagerman

Maja Hagerman, född 1960, är författare, vetenskapsjournalist och outtröttlig folkbildare. Under många år har hon i radio, tv och tidningar berättat om nya rön inom humanistisk forskning, om allt från mentalitetshistoria till arkeologi. 2016 utkom hon med den Augustnominerade boken Käraste Herman: Rasbiologen Herman Lundborgs gåta. Dessförinnan kom den kritikerhyllade och banbrytande boken Försvunnen värld. Hennes debutbok I spåren av kungens män vann Augustpriset 1996. Hösten 2011 utsågs Maja Hagerman till hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten, Uppsala universitet. Hon har en unik förmåga att se den udda detaljen och stanna kvar vid den när andra rusar vidare. Hon vrider och vänder på händelser och fenomen i historien och frågar sig om vi verkligen sett allt. Är det inte något vi glömt eller missat?
Nu är Maja Hagerman aktuell med boken Minnesbrunnen – Om helgon, skallmätare och hotet mot demokratin, där hon i fem texter belyser teman som glömska, spårtydning och minnets återkomst. Det kan handla om det medeltida helgonet S:t Botvid, om antropologen Gustaf Retzius märkliga resa på den finska landsbygden, om trädgårdsväxternas och fotografins historia och arvet efter arbetarrörelsen. De historiska nedslagen blir också en språngbräda ut i samtiden och framtiden. De visar hur vårt sätt att minnas, av flera olika skäl, nu håller på att förändras. ”Det pågår en kamp om minnen just nu. Vi lever med ett försåtligt men reellt hot, där kulturarv riskerar att kidnappas för politiska syften. Så det gäller att vara på sin vakt. Se till att berättelserna om de minnen vi delar förblir så komplexa och mångbottnade som de faktiskt är”, menar hon. Möt Maja Hagerman i ett samtal med Sigtunastiftelsens programchef Dan-Erik Sahlberg

Mats Söderlund

Mats Söderlund, född 1965 och uppvuxen i Skellefteå, debuterade 1992 med diktsamlingen Det står en pöbel på min trapp och belönades med Katapultpriset som årets bästa debutant. Han brukar beskrivas som en av samtidens mest särpräglade naturlyriker. Mats Söderlunds senaste böcker är en kritikerhyllad fantasytrilogi för unga vuxna: Ättlingarna. Ättlingarna består av tre böcker – Hotet, Kampen, Flykten – som utspelar sig i en nära men odefinierad framtid. Klimatförändringarna har drivit miljontals människor på flykt och det råder stor brist på vatten. Ättlingarna handlar om tre syskon som upptäcker att de tillhör ett folkslag som har förmågor utöver det vanliga. De dras in i en uråldrig konflikt som kan betyda mänsklighetens undergång, eller räddning. ”Hotet är nog det mest genomarbetade och ambitiösa ungdomsromanbygge jag läst på väldigt, väldigt länge” recenserade Dagens Nyheter. Mats Söderlund är i början av 2023 aktuell med både Härlig är jorden, en personlig kärleksförklaring till den hotade fjällvärlden, och en ny diktsamling, Eskatos, en poetisk sorgesång över en snart förlorad värld.
I samverkan med SSHL

Författarmöte Niklas Ekdahl

Niklas Ekdahl är född 1961 och uppvuxen i Kisa. Flera år i den militära säkerhetstjänsten och FN, en lång journalistkarriär, bl a som politisk redaktör på Dagens Nyheter och programledare i tv, har sedan dess tagit honom världen över. År 2009 lämnade han sitt uppdrag som politisk redaktör för Dagens Nyheter och övergick till eget företagande som fri skribent, författare, programledare, föreläsare och moderator. Hösten 2012 försökte han ta sitt liv i sviterna efter en allvarlig hjärnskakning, men undkom, vilket han berättade om i den hyllade memoarboken Hur jag dog från 2016. Nu är Niklas Ekdahl aktuell med uppföljaren Hur vi levde – den gudomliga komedin om Sverige, där han vänder blicken från sig själv, mot samhället. Nutidens Sverige målas ofta i mörka färger, samtidigt visar statistiken att vi aldrig haft det bättre. Så vad är problemet? Hur vi levde beskrivs som ”en skallröntgen på fosterlandet, och en kärleksförklaring till Sverige som det är”. Med hjälp av forskning, anekdoter och historia tonas här fram en ny bild av världens bästa och sämsta nation.
Möt Niklas Ekdahl i ett samtal med Sigtunastiftelsens programchef Dan-Erik Sahlberg

I den digitala gränssituationen

Ett samtal om existentiella medier och vår tids frågor mellan Amanda Lagerkvist och Susanne Wigorts Yngvesson modererat av Kerstin Dillmar. Existentiella mediestudier ställer frågor kring vad det innebär att vara människa i den digitala åldern. Som grundare av detta unga ’fält,’ har Amanda Lagerkvist satt fokus på hur vår mänskliga och digitala sårbarhet samspelar i livets gränssituationer. I sin nya bok Existential Media: A Media Theory of the Limit Situation (OUP, 2022) introducerar hon sin läsning av Karl Jaspers filosofi för att teoretisera medierna i vår tid. Detta boksamtal mellan Amanda Lagerkvist och Susanne Wigorts Yngvesson tar avstamp i en rad frågor som boken diskuterar: Vilka uttryck tar sig människors existentiella sökande i sorgearbete online? Vilka existentiella frågor ställer själva medieteknologierna oss inför? Hur omförhandlas de existentiella grundvillkoren när AI nu införlivas i människors livsvärldar? Och vilken etik måste vi forma och praktisera för att möta utvecklingen i den digitala gränssituationen?
Medverkande: Amanda Lagerkvist är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för informatik och media, Uppsala universitet och forskar om biometrisk AI som existentiella medier och samspelet mellan datafiering och normer kring det mänskliga i ett funktionsvariationsperspektiv. Susanne Wigorts Yngvesson är professor i etik vid Enskilda högskolan i Stockholm och forskar om etiska, filosofiska och teologiska aspekter av medieetik och övervakning och om rättighetsorienterade frågor om religions- och samvetsfrihet. Kerstin Dillmar är kaplan på Sigtunastiftelsen, präst i Uppsala domkyrka och författare

Eftersits och mingel vid restaurangens bar i Rosengårdssalen

Kulturhelg 23 – 24 april

Välkommen till kulturhelg på Sigtunastiftelsen, en helg där du får njuta av musik, författarsamtal, härliga måltider och en rofylld atmosfär. Under helgen finns också möjlighet att ta del Marcus Wallströms konstutställning, vernissage lördag 13.00 – 16.00. Senare under lördagskvällen gästas vi av jazzmusikern Carl Bagge  som spelar tillsammans med Jonas Kullhammar ( saxofon), Martin Höper, (kontrabas) och Adam Ross, (trummor). Söndagen bjuder på ett spännande författarsamtal med Niklas Ekdahl, författare och journalist.

I paketet ingår övernattning kulturprogram, eftermiddagskaffe, trerättersmiddag, frukost, förmiddagskaffe och lunch.

Del i dubbelrum: 2495 kr
Enkelrum: 2295 kr

Mer om Carl Bagge
Pianisten Carl Bagge är en av svensk jazz flitigaste musiker och arrangörer. Han är utbildad på Musikhögskolan i Stockholm och har spelat med några av landets främsta artister inom olika stilar, såsom Robyn, Rigmor Gustafsson och Jonas Kullhammar för att nämna några. Våren 2022 släppte Carl sin första soloskiva Visitor, som är ett resultat av mångåriga funderingar över ett eget projekt och som till slut blommade ut i nyskriven musik. Några av albumets låtar är tillägnade direkt till musiker eller kompositörer som gjort stort intryck på honom, såsom den brasilianske Hermeto Pascoal, Arthur Honegger som var en tonsättare under tidigt 1900-tal, trumpetaren Roy Hargrove, pianisten Kenny Kirkland, för att nämna några. Andra kompositioner är fritt tillägnade någon plats eller ett skede i livet. Till Sigtunastiftelsen kommer Carl Bagge denna kväll tillsammans med Jonas Kullhammar, saxofon, Martin Höper, kontrabas och Adam Ross, trummor.

Mer om Niklas Ekdahl
Niklas Ekdahl är född 1961 och uppvuxen i Kisa. Flera år i den militära säkerhetstjänsten och FN, en lång journalistkarriär, bl a som politisk redaktör på Dagens Nyheter och programledare i tv, har sedan dess tagit honom världen över. År 2009 lämnade han sitt uppdrag som politisk redaktör för Dagens Nyheter och övergick till eget företagande som fri skribent, författare, programledare, föreläsare och moderator. Hösten 2012 försökte han ta sitt liv i sviterna efter en allvarlig hjärnskakning, men undkom, vilket han berättade om i den hyllade memoarboken Hur jag
dog från 2016. Nu är Niklas Ekdahl aktuell med uppföljaren Hur vi levde – den gudomliga komedin om Sverige, där han vänder blicken från sig själv, mot samhället. Nutidens Sverige målas ofta i mörka färger, samtidigt visar statistiken att vi aldrig haft det bättre. Så vad är problemet? Hur vi levde beskrivs som ”en skallröntgen på fosterlandet, och en kärleksförklaring till Sverige som det är”. Med hjälp av forskning, anekdoter och historia tonas här fram en ny bild av världens bästa och sämsta nation. Möt Niklas Ekdahl i ett samtal med Sigtunastiftelsens programchef Dan-Erik Sahlberg.

Maja Hagerman

Maja Hagerman, född 1960, är författare, vetenskapsjournalist och outtröttlig folkbildare. Under många år har hon i radio, tv och tidningar berättat om nya rön inom humanistisk forskning, om allt från mentalitetshistoria till arkeologi. 2016 utkom hon med den Augustnominerade boken Käraste Herman: Rasbiologen Herman Lundborgs gåta. Dessförinnan kom den kritikerhyllade och banbrytande boken Försvunnen värld. Hennes debutbok I spåren av kungens män vann Augustpriset 1996.

Hösten 2011 utsågs Maja Hagerman till hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten, Uppsala universitet. Hon har en unik förmåga att se den udda detaljen och stanna kvar vid den när andra rusar vidare. Hon vrider och
vänder på händelser och fenomen i historien och frågar sig om vi verkligen sett allt. Är det inte något vi glömt eller missat? Nu är Maja Hagerman aktuell med boken Minnesbrunnen – Om helgon, skallmätare och hotet mot demokratin, där hon i fem texter belyser teman som glömska, spårtydning och minnets återkomst. Det kan handla om det medeltida helgonet S:t Botvid, om antropologen Gustaf Retzius märkliga resa på den finska landsbygden, om trädgårdsväxternas och fotografins historia och arvet efter arbetarrörelsen. De historiska nedslagen blir också en språngbräda ut i samtiden och framtiden. De visar hur vårt sätt att minnas, av flera olika skäl, nu håller på att förändras. ”Det pågår en kamp om minnen just nu. Vi lever med ett försåtligt men reellt hot, där kulturarv riskerar att kidnappas för politiska syften. Så det gäller att vara på sin vakt. Se till att berättelserna om de minnen vi delar förblir så komplexa och mångbottnade som de faktiskt är”, menar hon. Möt Maja Hagerman i ett samtal med Sigtunastiftelsens programchef Dan-Erik Sahlberg.

Entré: 100 kr
Entré & lunch: 270 kr

Kulturhelgspaket lördag – söndag: Del i dubbelrum 2295 kr. Enkelrum 2495 kr

( I paketet ingår entré till lördagens konsert med Sofie Livebrant, entré till söndagens författarmöte med MajaHagerman, eftermiddagskaffe, trerättersmiddag, frukost, förmiddagskaffe, lunch och logi.)

Existentiell litteraturfestival 2023 i Uppsala

Existentiell litteraturfestival är en festival där vi genom litteraturen ges möjlighet att reflektera kring våra livsfrågor. Tillsammans med aktuella författare lyfter vi frågor om döden, livet och meningen med alltihop, möts i tro och otro, människa till människa, i mellanrummet mellan plats och tid.
Existentiell litteraturfestival hålls vartannat år och arrangeras i år för tredje gången. Utöver själva festivaldagen lördagen den 26 augusti hålls även ett symposium för de inbjudna författarna på Sigtunastiftelsen, samt en litterär gudstjänst i Uppsala domkyrka söndagen den 27 augusti.
Mer information släpps under våren på www.existentiellitteraturfestival.se

Varmt välkommen till Existentiell litteraturfestival!

I samverkan med Uppsala domkyrka

Vid den heliga källan – Ayiasma

Gunnar och Ingrid Ekelöf gör en resa till Turkiet, där mötet med en uråldrig helig källa och en svartnad Gudsmoderikon utlöste en intensiv skaparperiod, som resulterade i tre diktsamlingar – Akritcykeln – vilka utgör höjdpunkten i Gunnar Ekelöfs författarskap. Vad utlöste denna starka litterära inspiration? Vilken roll spelade platsen; källanoch ikonen, jungfrun och modersgudinnan, i gränsstaden Istanbul och i gränslandet Turkiet? Vilka litterära strategier använder Gunnar Ekelöf för att ge poetisk gestalt åt sin inre vision? – ”Jag har haft en
uppenbarelse som jag endast mycket ofullständigt har kunnat återge…”
Utifrån en ny fotodonation till Gunnar Ekelöfrummet och Hemarkivet med Gunnar Ekelöfs egna diabilder från Turkietresan, föreläser litteraturprofessor Helena Bodin, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. I sin forskning har hon bland annat ägnat sig åt Gunnar Ekelöf och den moderna svenska litteraturens relation till Bysantinsk kultur och ikonestetik samt åt världslitteraturer i gränslandet mellan språk, folk, nationer och konstarter med fokus på Konstantinopel.
I samverkan med Gunnar Ekelöf-sällskapet

Sigtunastiftelsens författarstipendiater 2022

Sigtunastiftelsen författarstipendier 2022 har tilldelats Emi Gunér, Emilia Millares, Kerstin Norborg och Magnus Västerbro. Stipendiet innebär fyra veckors vistelse på Sigtunastiftelsen. Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937.

Emi Gunér

Emi Gunér (1971-) är barnboksförfattare, översättare, skribent, copywriter och bor i Stockholm tillsammans med man och tre barn. Efter gymnasiet gick hon på college i USA och tog examen i Östasienkunskap och Datagrafik. Tillbaka i Sverige började hon skriva för ungdomstidskriften Darling. Därefter har hon arbetat som copywriter, översättare och skribent och barnboksförfattare. Hon har haft flera bloggar och bloggat om museer i Sverige och världen, skrivit krönikor i Metro och varit medarbetare i tidskriften Mama. Som copywriter har hon samarbetat med fotografen Peter Alendahl i två böcker: Boken om Svalbard (som fick Guldägget 2000) och Luften är fylld av drakar (2002). Hon har även översatt Bea Uusmas bok The man who went to the far side of the moon: the story of Apollo 11 astronaut Michael Collins (2003).

Om sitt barnboksförfattarskap skriver Emi Gunér att hon ”skriver böcker som syftar till att starta samtal mellan barn och deras medläsare. De rör sig kring universella ämnen som varje människa oavsett ålder möter i sitt liv: sorg, kärlek, girighet, rymden, död, avundsjuka, lögn och sanning, vänskap och konflikter.”

Emi Gunérs barnboksdebut, Ett väldigt bra litet djur, utsågs till 2014 års bok i Bokbryggan, ett prisbelönt läsprojekt i Karlstad som syftar till att öka barns intresse för böcker.

Emi Guners rosade och mycket lästa barnboksserie om Nina (6-9 år), har kommit ut i sex böcker på Rabén & Sjögren (2015-2021) och är illustrerade av Loka Kanarp. Böckerna med lärarhandledning används i många förskole- och lågstadieklasser som högläsningsbok och som en del av värdegrundsarbetet. Emi Gunér skriver själv om Nina-böckerna: Det finns många spännande åldrar men för mig hör åren mellan 4 och 8 till de absolut mest spännande. Det är en ålder när den unga människan är både stor och liten. En ålder när självförtroendet är starkt en sekund och som bortblåst nästa. Gränsen mellan fantasi och verklighet är suddig medan känslorna är väldigt stora och starka och påverkar alla i familjen. Man vill vara helt själv i ena sekunden för att sedan vilja krypa upp i famnen nästa. Det är också en ålder när många bemästrar livsviktiga talanger som kan kännas läskiga och svåra – att lära sig cykla, simma och börja nosa på alfabetet. Man är plötsligt äldst på dagis eller förskolan. Och sedan, i förskoleklass plötsligt yngst igen. Man ställs inför livets stora frågor – universum, tiden, döden, sjukdom, kärlek, djur, avundsjuka, och syskonbråk.

Hennas nya barnbokserie om Paola Person Peroni (6–9 år), har kommit ut i tre böcker på Natur & Kultur (2020-) och är illustrerade av Maja Säfström. De handlar om en flicka med ett ovanligt stort intresse för ord och böcker. Om den första boken Paola – allas vän (2020) skriver Bibliotekstjänst: Välskriven bok som lyfter fram hur viktigt det är att vara sig själv och inte falla för omgivningens tryck. En eloge till Maja Säfström vars många kluriga och charmiga svartvita illustrationer lyfter fram bokens många känslolägen – alltifrån humor till allvar. Barnbokhyllan@ skriver: ”Få har örat mot marken där barn går och gör research för sin läsekrets så bra som Emi Gunér. Det har hon visat i Nina-böckerna men också i den här boken.”

På hemsidan Barnens bibliotek intervjuas Emi Gunér om sitt skrivande: Varför blev du författare? – Jag har alltid velat bli det, men först trodde jag inte det skulle gå. Så jag provade en massa andra grejer istället. Men jag har alltid gillat att skriva och har jobbat som skribent, copywriter och översättare i 20 år. Och så plötsligt fick jag en chans att skriva en bok och då tog jag den.

 

Emilia Millares

Emilia Millares (1981-) är författare, skribent och copywriter och bor i Stockholm tillsammans med man och fyra barn. Emilia Millares skriver att ”på dagarna arbetar jag som skribent och copywriter, resten av tiden skriver jag på egna projekt och läser så mycket jag bara hinner.” Hon har ”skrivit så länge hon kan minnas” och har publicerat flera noveller och prosalyriska texter, bland annat i Ponton, Vi Mänskor och i antologin Mellanrum (2005). I augusti 2020 vann hon tidskriften Skrivas tävling Skriv ett liv och fick ett fem dagars vistelsestipendium på Sigtunastiftelsen, som hon använde för att skriva färdigt debutromanen.

Emilia Millares debuterade 2021 med den uppmärksammade romanen Bära frukt på bokförlaget Polaris: ”Alma längtar efter barn, ser bebisar och gravidmagar överallt. När hon träffar Caesar slår det gnistor direkt. Det är en fysisk känsla, en längtan efter att lägga en hand på hans arm, en kind mot hans hals, andas hans doft i sina näsborrar. Men Caesar vill inte ha barn. De fortsätter att träffas ändå, dricker drinkar, åker på roadtrips och sover tillsammans nästan jämt. Men tiden går och Alma ser varje förbrukad p-pillerkarta som ett manifest över alla bortslösade dagar, alla förbrukade ägg. När hon trots Caesars motstånd till sist blir gravid blir det inte som hon tänkt. Hon får ingen ultraljudsbild att lägga upp på Instagram. I stället får hon veta att barnet har ett halvt hjärta.” (Förlagets presentation). Emilia Millares skrev på Bära frukt även på folkhögskolan Färnebos skrivarkurs Romanskrivarlinjen, en författarledd distanskurs, och hon skriver själv om boken ”Det är en roman om barnlängtan och lögner, kärlek och sorg och omöjliga beslut. Om liv och död och allt det vardagliga däremellan. Jag började skriva när jag var mammaledig och längtade efter att skriva något som var helt eget, där jag fick styra själv över språket och berättelsen. Då började den här berättelsen växa fram.” Emilia skriver vidare: ”– Jag har inget särskilt budskap med boken, jag hoppas bara att läsaren ska bli berörd – både känslomässigt och litterärt. Och kanske att man ska få med sig en känsla av att ingenting är svart eller vitt, att det finns många olika sätt att se på det som händer i berättelsen, precis som i resten av världen.”

Romanen uppmärksammades av kritikerna: ”Roman som känns som en pil rakt in i föräldrahjärtat.” Borås Tidning; ”Med fint sinne för nyanser ger Emilia Millares denna realistiska och psykologiska nutidsroman ett existentiellt djup.” Bibliotekstjänst; ”Som ett stryptag kring alla inre organ.” Svenska Dagbladet.

Emilia Millares har påbörjat sin andra roman och om sitt skrivande skriver hon: ”Skrivandet är för mig den största lyckan, stundtals ett tillstånd av rus, total koncentration och upphöjdhet, samtidigt som det är ett slitsamt arbete att sköta vid sidan av familjeliv och förvärvsarbete.”

 

 

Kerstin Norborg

Kerstin Norborg (1961-), författare, journalist och musiker, kommer från Lund och bor sedan länge i Stockholm. Lund är en plats som förekommer mycket i det hon skriver. Det var också en plats, en akademisk värld som hon kände behov av att lämna. Femton år blev det till en början på Västkusten. Här gick hon journalistutbildningen, arbetade på olika lokalradiostationer och Göteborgs-Posten. Det var under denna period hon kände sig ”låst” av det journalistiska språket. Istället sökte hon sig till musiklinjen på folkhögskolan i Ljungskile och gick också två år på Musikhögskolan i Göteborg. Tanken var att bli fiolpedagog, men hon fick jobb som teatermusiker under två år på Borås stadsteater. Efter det hittade hon tillbaka till orden och sökte sig till skrivarlinjen på Biskops-Arnö. Här kom merparten av materialet till hennes första bok till. Hon fick sin första novell publicerad i Ny dag 1986. Ett antal år senare, närmare bestämt 1993, publicerades dikter av henne i Ordfront Magasin. Via poesin etablerade hon sig så småningom också som både novell- och romanförfattare. Kerstin Norborg har också under många år arbetat som skrivarkurslärare, bl.a. på Ölands folkhögskola, Viks folkhögskola och Nordiska folkhögskolan i Kungälv. (Alex författarlexikon). Hon har som föreläsare återvänt till Lund på Creative Writing Program på Lunds universitet och har skrivit litteraturkritik för bland annat. Sydsvenskan. Kerstin Norberg har bidragit i ett antal antologier, bland annat Strukturer, arvet, prästen, avförtrollning: texter ur tidskriften Evangelium 2012-2013 och Under tidens yta : en annorlunda svensk poesihistoria (2014), Jonas Ellerström (red.).

Kerstin Norborg debuterade 1994 med diktsamlingen Vakenlandet på Norstedts som följdes av prosadiktsamlingen Så fort jag går ut: prosadikter (1998). Hon sedan dess publicerat poesi, noveller och romaner. Debutromanen Min faders hus (2001) blev en stor kritiker- och läsarframgång och nominerades till Augustpriset och renderade henne även Sveriges Radios Romanpris 2002 och Gleerups skönlitterära pris 2002. Augustprisets jurymotivering: ”Den schartauanske västkustpräst som står i centrum i Kerstin Norborgs roman Min faders hus lever i ett hus byggt av skuld, ånger och syndabekännelser men får uppleva hur verkligheten fräter sönder byggstenarna. Personligt, inträngande och med originella infallsvinklar skildrar denna sällsynt mogna debutroman en människa, som befinner sig i djup själslig nöd utan att själv riktigt förstå det.” Bokens tema språkförlust låg nära det självupplevda och musiken och det skönlitterära språket blev en personlig väg. Nästa bok var en novellsamling, Missed abortion (2005) och 2009 kom hennes andra roman Kommer aldrig att få veta om hon hör. Boken handlar ”om längtan efter att få ingå i en berättelse, en helhet, och hur bristen på detta präglar en kvinnas hela liv.”

Kerstin Norborgs senaste roman heter Marie Louise (2015) och handlar om Carl Fredrik Hills syster: ”Hon är tre år yngre än han och i ungdomen delar de intresset för måleriet, men när Carl beger sig till Stockholm och sedan också Paris för att måla, blir hon kvar hos familjen i Lund. Först efter broderns psykiska sammanbrott får Marie-Louise tillåtelse att resa till Paris för att hämta hem sin bror. Paradoxalt nog blir detta Marie-Louises första riktiga möjlighet att ge sig ut, komma bort från det instängda huset på Skomakargatan.
I Paris möter hon Wilhelm, Carls vän och kollega, och mötet med honom och den brusande staden kommer att prägla resten av hennes liv. Det gör också de tavlor med blommande fruktträd som hon hittar i Carls övergivna ateljé. Marie-Louise både skräms och lockas av dem, de utstrålar något hon själv längtar till och förvägras i sitt eget liv. Men förebådar de också det sammanbrott och den sjukdom han sedan ska leva instängd i resten av sitt liv? Kring berättelsen om dessa få veckor i Paris med Wilhelm och de plågsamma besöken hos Carl på sjukhuset i Passy, väver Kerstin Norborg in minnen från Marie-Louises barndom och senare liv som hustru och mor i en borgerlig miljö i Stockholm.”
(Förlagets presentation).

Romanen uppmärksammades av kritikerna:”Från Kerstin Norborgs tidigare verk känns den sceniska, längtansfulla men samtidigt precisa stilen igen. Med Marie-Louises fint samlade reflektioner vårdar hon mästarförmågan att skriva upplyftande om vemod.”

2017 tilldelades Kerstin Norborg Samfundet De Nios litterära pris: De Nios Vinterpris.

På Sigtunastiftelsens vistelsestipendium önskar Kerstin Norberg ägna sig åt ett nytt romanprojekt.

 

 

Magnus Västerbro

Magnus Västerbro (1971-), författare och journalist med inriktning på historia, kommer från Malmberget. Efter uppväxt i Luleå flyttade han till Umeå för att studera på Umeå universitet. Han har sedan utbildat sig till journalist vid journalisthögskolan i Göteborg, samt läst allmän historia, idéhistoria och litteraturvetenskap, framför allt vid Stockholms universitet. Magnus Västerbro har arbetat som journalist på ett antal olika medier, bland annat Tidningarnas Telegrambyrå, TT, och Dagens Nyheter. Som frilansskribent har han medverkat i reportagemagasinet Filter samt de historiska tidskrifterna Allt om historia och Populär historia. Sedan januari 2019 skriver han om historia i Dagens Nyheter. (Wikipedia)

Magnus Västerbro har gett ut sex fackböcker inom populärhistoria. Han debuterade 2015 med 101 historiska händelser: en annorlunda världshistoria. ”Intressant, roligt och upplysande i en skön mix av det välkända och det mindre kända, storpolitik och vardagshändelser. Storslaget” Filter.

Den andra boken kom 2016 och har titeln Pestens år: döden i Stockholm 1710: ”Pestens år är en fängslande berättelse om döden och staden. Hur farsoten slog till bara ett år efter det stora nederlaget vid Poltava. Hur den skräckinjagande epidemin spred sig bland Stockholms gator och gränder, för att därefter ta sig vidare ut i landet. Vetenskapsjournalisten Magnus Västerbro skildrar hur Stockholms invånare ställdes inför en katastrof av ofattbara proportioner. Hur reagerade de enskilda människorna? Vilket ansvar tog myndigheterna? Och hur bidrog pesten till den svenska stormaktens undergång? (Förlagets presentation).

2017 skrev han barnboken Pest och kolera: Historiens värsta farsoter tillsammans med sin fru Nina Västerbro, med illustrationer av Johan Egerkrans.

Magnus Västerbros fjärde bok Svälten: hungeråren som formade Sverige (2018), tilldelades Augustpriset 2018 i den facklitterära kategorin och utsågs också till ”Årets bok om svensk historia” 2018, efter en omröstning bland Nättidningen Svensk Historias läsare:  ”Missväxten under åren 1867–69 är en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia, och dess effekter förstärktes av politiska felbeslut och misstag. Hungersnöden bidrog till stora sociala spänningar och blev startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika. Genom enskilda människors livsöden berättar Svälten en skakande historia om ett avlägset Sverige, men samtidigt ett som var här alldeles nyss.” (Förlagets presentation).

”Makalös i sin bredd, sitt djup och sin detaljrikedom…” Uppsala Nya Tidning

2019 utgavs Magnus Västerbros femte bok Vålnadernas historia: Spöken, skeptiker och drömmen om den odödliga själen. Det här är ett underhållande och spännande populärvetenskapligt verk av högsta klass om ett ämne som intresserat, fascinerat och skrämt människor i alla tider” Bibliotekstjänst.

Magnus Västerbros senaste bok Tyrannens tid: om Sverige under Karl XII (2021) nominerades till Augustpriset i den facklitterära kategorin: ”Magnus Västerbro berättar om det svenska folkets lidande under krigarkungens alltmer tyranniska styre. Med utgångspunkt i enskilda människoöden och med hjälp av den senaste historiska forskningen skildras de dramatiska åren 1700–1721, tiden då stormakten gick under. Det är en skakande berättelse om förtryck och misär, men också om motstånd och hopp.” (Förlagets presentation).

År 2021 tilldelades Magnus Västerbro Lotten von Kræmers pris av Samfundet De Nio.

Magnus Västerbro har flera gånger haft egna arbetsperioder på Sigtunastiftelsen och ska på vistelsestipendiet göra research och skriva sin nästa bok.