Möten med W.G Sebald

Bokningen till detta program öppnar så snart det är möjligt utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer för publika evenemang.

Den 25 februari 2000 ställde Susan Sontag följande fråga i Times Literary Supplement: ”Är litterär storhet fortfarande möjlig? Hur ser ett storartat litterärt projekt ut idag, då de litterära ambitionerna ständigt minskar med en samtidig dominans av det flacka, det ytliga, det meningslöst grymma som normativa romanämnen?”
Hennes svar var W.G. Sebalds verk. Den tysk-brittiske författaren W.G. Sebalds (1944 – 2001) böcker har beskrivits som säregna hybrider av självbiografi, reseskildring, essä och fiktion. Han började skriva skönlitteratur sent i livet, men blev snabbt mycket omtalad. Fram till sin alltför tidiga död var han ständigt omtalad som en given Nobelpriskandidat. Till Sebalds mest kända böcker räknas Utvandrade, Saturnus ringar, En engelsk vallfart samt Austerlitz. År 2018 grundades Sebaldsällskapet, vars uttalade mål är att sprida kännedomen om Sebalds viktiga författarskap. I samarbete med Sigtunastiftelsen arrangerar nu Sebaldsällskapet sitt mest ambitiösa evenemang någonsin med föredrag och samtal kring W.G. Sebald – med inbjudna gäster från Sverige och andra länder.

Medverkande: Aris Fioretos, Stina Ekblad, Staffan Scheja, Astrid Seeberger, Mats Almegård, Magnus Bergh, Axel Englund, Madeleine Gustafsson, Gunnar D. Hansson, Agneta Pleijel, Magnus Roosman, Ulrika Wallenström och Gunilla Palmstierna-Weiss m fl. I samverkan med Sebaldsällskapet

Entré och kaffe 150 kr
100 kr för medlemmar i Sebaldsällskapet

Ola Larsmo

Bokningen till detta program öppnar så snart det är möjligt utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer för publika evenemang.

Ola Larsmo, född 1957, växte upp i Västervik men är numera bosatt i Uppsala. Han debuterade 1983 med kortromanen Vindmakaren och har sedan dess – förutom romaner – givit ut ett urval av sina essäer i Odysséer och novellsamlingen Stumheten.

Hans senare verk präglas av historiska miljöer med dokumentära inslag, däribland hans hyllade bok Swede Hollow. Nu är Ola Larsmo aktuell med Översten, berättelsen om Knut Oscar Broady, en svensk emigrant vars livsöde placerade honom mitt i ett stort antal avgörande ögonblick i såväl svensk som amerikansk historia. Knut Oscar Broady föddes som utfattig pojke i Uppsala, horde till den första vågen av utvandrare och han förlorade allt under resan till det nya landet. På väg mot sin undergång i New York mötte han Gud och fick en kallelse: att slåss mot slaveriet. Detta ledde Knut Oscar Broady ut på inbördeskrigets slagfält, däribland Gettysburg. Han tycks vara överallt under de dramatiska år som formar såväl Lincolns USA som folkrörelsernas Sverige. Möt Ola Larsmo i ett samtal med Sigtunastiftelsens programchef Dan-Erik Sahlberg.

Helgens erbjudanden

Författarmöte 75 kr
Författarmöte och lunch 265 kr
Kulturhelgspaket med helpension*: Del i dubbelrum 1 795 kr, enkelrum 1 995 kr

*I kulturhelgspaketet ingår biljetter till lördagens konsert med Sara Parkman, söndagens författarmöte med Ola Larsmo, hotellövernattning lördag – söndag samt ankomstkaffe, trerätters middag, frukost, förmiddagskaffe och lunch.

 

Arash Sanari

Bokningen öppnar så snart det är möjligt utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer för publika evenemang.

Välkommen till ett författarmöte med Augustprisnominerade författaren och läkaren Arash Sanari. Arash Sanari, som kom från Iran till Sverige som femåring, är aktuell med sin uppmärksammade debutbok Sverigevänner: Historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn, en väldigt rolig och gripande skildring av hur det är att komma till ett helt nytt land och försöka anpassa sig. Boken nominerades till Augustpriset 2020 för Årets bästa fackbok: ”Med både finess och värme, humor och svärta, berättar Arash Sanari en bitterljuv historia om hur hans familj från Iran försöker anpassa sig till Sverige och, många gånger, obegripliga, svenska seder och bruk.”

I samverkan med Sigtuna folkhögskola

Tomas Sjödin

Bokningen till detta program öppnar så snart det är möjligt utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer för publika evenemang.

Tomas Sjödin, f 1959, kommer från Kramfors men bor idag i Säve utanför Göteborg tillsammans med sin fru Lotta. Som författare, pastor, föreläsare och krönikör har han kommit att bli ett populärt och
uppskattat namn. Ett tydligt exempel på detta är att han har sommarpratat i Sveriges Radio två gånger. Dessutom har radiolyssnarna röstat fram honom som Vinterpratare inte mindre än sex gånger. Han har skrivit ett tiotal böcker. Sjödins skrivande, såväl böcker som krönikor i diverse tidningar och tidskrifter, är ofta självbiografiskt och har en tonvikt på vardagen. Som en röd tråd genom de självbiografiska böckerna finns livet med, och förlusten av de båda sönerna med fortskridande hjärnsjukdomar. Nu är Tomas Sjödin aktuell med boken Ljudet av tystnad som är en direkt uppföljare av hans storsäljare Det händer när du vilar. Med utgångspunkt i en ensam resa genom Wyoming, USA skildrar han upptäckten av en tystnad som i vår värld är direkt utrotningshotad, och sätter ord på den förändring det innebar att införa en stunds medveten tystnad i en annars ganska pratsam vardag. Boken är en vindlade berättelse som tar läsaren genom storm och stiltje, oro och frid, gryningar och nattlig svärta, djupa skogar och det avskilda hörnet i hemmet. Ljudet av tystnad är en djupt personlig berättelse om konsten att värna det inre livets helhet i fragmentiserad tid. Möt Tomas Sjödin i ett samtal med Sigtunastiftelsens programchef Dan-Erik Sahlberg.

Helgens erbjudanden

Författarmöte 75 kr
Författarmöte och lunch 265 kr 
Kulturhelg med helpension*: Del i dubbelrum 1 795 kr, enkelrum 1 995 kr

*I Kulturhelgpaketet ingår biljetter till lördagens konsert med Anders Paulsson & Svante Henryson och söndagens författarmötet med Tomas Sjödin samt övernattning lördag – söndag, ankomstkaffe, trerätters middag, hotellfrukost, förmiddagskaffe och lunch.

Björn Wiman & Mikael Kurkiala

Bokningen till detta program öppnar så snart det är möjligt utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer för publika evenemang.

Liminalitet är ett socialt och psykologiskt undantagstillstånd, oftast förknippat med livskriser och initiationsriter, som präglas av osäkerhet, ångest, nyskapande och nytänkande. Liminalitet är ett mellanrum där livet står och väger mellan hotet om utplåning och löftet om något nytt.
De kriser vi nu lever i och under – inte minst klimatkrisen och den pandemi som tvingat världen att bromsa in – ställer oss inför en rad nya frågor. Befinner vi oss på en tröskel som leder in i ett nytt rum? Och är det i så fall ett hotfullt rum eller ett som vi kan inreda till ett hem? Eller är kriserna blott temporära, om än olyckliga, avbrott på den tillväxtens väg som vi slagit in på sedan sekler tillbaka och får allt svårare att föreställa oss ett alternativ till?
Vill vi tillbaka till ”det normala” eller väcker de globala kriserna en djupare längtan hos oss efter ett mer autentiskt liv? Vad, om något, innebär den fördjupade insikten om livets och ekosystemens bräcklighet? Vilken människosyn växer fram i pandemins skugga? Och går den globala uppvärmningen hand i hand med en tilltagande nedkylning av våra själar?
Mikael Kurkiala, docent i kulturantropologi, föreläsare och författare samtalar med Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter.

Sigtunastiftelsens författarsamtal under bokmässan 2020

I år blev det som vi alla vet ingen vanlig bokmässa i Göteborg. Mässvimlet byttes mot en digital variant, där författare fick möta sin publik via skärmen. Sigtunastiftelsen var precis som tidigare år medarrangör vid scenen Se människan där vi bland annat fick möta Alex Schulman, Kjell Westö, Elisabeth Åsbrink och Agneta Pleijel.

Se Sigtunastiftelsens samtal från Bokmässan

Sigtunastiftelsens författarstipendiater 2020

Sigtunastiftelsens författarstipendier 2020 har tilldelats Cecilia Hansson, Mikael Kurkiala, Elin Svahn och Lina Wolf.  Stipendiet innebär fyra veckors fri vistelse på Sigtunastiftelsen. Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937.

Cecilia Hansson
Cecilia Hansson (1973-) är författare, journalist och översättare från tyska. Hon född och uppväxt i Luleå och bor idag i Stockholm. Cecilia Hansson är fil. mag. i tyska, fil. kand. i estetik och har gått skrivar- och dramatiklinjerna på Biskops Arnö. Jämte sitt författarskap och översättandet arbetar Cecilia Hansson som frilansjournalist och skriver sedan 2012 i Svenska Dagbladet om Centraleuropa liksom i GP och Sydsvenskan och i tidskrifter som Bokvennen, Bon och Med andra ord.

Cecilia Hansson debuterade som poet 2002 med den lyriska berättelsen Revbensdagar, morgnar och gav sedan ut diktsamlingarna Tänj min hud. En förvandling (2005) och Spegelsken (2008). Den fjärde diktsamlingen Loveprosjekt (2009) skrevs i samarbete med den norska författaren Inger Bråtveit. 2019 återutgavs hennes fyra kritikerrosade diktsamlingar i en samlingsvolym, med ett nyskrivet förord av Kristian Lundberg (ur förordet): ”Cecilia Hanssons dikt är radikal, inte minst i bejakandet av grundvärden. Hennes dikt signalerar en återgång till en av diktens funktioner, nämligen besvärjelse och åkallan. Hanssons dikt vägrar att stå i tjänst.”

I den uppmärksammade intervjuboken Hopplöst, men inte allvarligt – konst och politik i Centraleuropa (2017) möter Hansson några av Europas ledande intellektuella, från Herta Müller och Péter Nádas till Marina Abramović, Michael Haneke och många fler. De talar om villkoren för skapande, men också de större frågorna om konstens betydelse och konstnärens möjlighet att påverka samhällsdebatten. Resultatet är en bok om överlevnad, motstånd, censur och frihet i en region som är politiskt högaktuell och av stor vikt för Europas och hela världens utveckling.

2019 utkom romanen Au pair. I den går Cecilia Hansson i närkamp med ett liv tills någonting äntligen ger vika. Det handlar om förhållandet mellan misslyckande, längtan och kreativitet, om att bli sig själv och att bli konstnär.

Cecilia Hansson är även verksam som översättare från tyska. Hon har översatt diktsamlingarna Men säg nåt om natten (2011) av Nora Gomringer, till omfamningens frånvaro (2012) av Monika Rinck tillsammans med Anna Lindberg, vilken nominerades till Årets Översättning 2012, samt Sitta lugnt med ordentliga skor av Maria Seisenbacher (2019), vilken översattes tillsammans med Daniel Gustafsson.

Jämte sitt författarskap har Cecilia Hansson arbetat som reporter/programledare på Sverige Radio P2 (Klingan) och P3 (Musikjournalen och Radio Europa) 1997-2000 liksom som tysklärare och skrivarkurslärare. Hon är medlem i Svenska PEN:s valberedning, Östersjöns författar- och översättarcentrum, Sebaldsällskapet och under åren 2013-2018 var hon ledamot i styrelsen för Sveriges Författarförbund och producent/samtalsledare för dess litterära scen ”Fyren”. 2019 fick hon Natur & Kulturs särskilda stipendium samt Rumänska kulturinstitutets Sorescu-pris, vilket tilldelades för hela författarskapet: ”för hennes gränsöverskridande litterära arbete med särskild blick för den centraleuropeiska kultursfären. Cecilia Hanssons poesi och prosa, översättningar och essäistik, utmärks av stilistisk pregnans och sinnlig närvaro. Hennes texter lyckas ta sig an komplexa politiska och estetiska frågor utan att förminska eller förenkla dem. Ett ovanligt rörligt författarskap, både vaket och känsligt, som utvecklar litteraturen och vår förståelse av den.”

Mikael Kurkiala
Mikael Kurkiala (1960-) är författare, forskare och docent i kulturantropologi. Han är född i Sverige och uppväxt i Helsingfors, Borgå, Björneborg och Jakobstad i Finland och bor idag i Uppsala. Mikael Kurkiala doktorerade i kulturantropologi på Uppsala universitet med avhandlingen ”Building the nation back up” : the politics of identity on the Pine Ridge Indian Reservation (1997). Under ett och ett halvt år bedrev han fältarbete bland Crazy Horse-folket och Red Cloud-folket i Pine Ridge i South Dakota. Efter att ha varit docent i kulturantropologi på Uppsala universitet, är Mikael Kurkiala sedan 2016 forskare vid Kyrkokansliet i Uppsala, där han bland annat är han redaktör för skriftserien Tidens tecken.

Skriftserien Tidens tecken kommer en gång per år och erbjuder ett forum där aktuella samhälleliga och existentiella teman belyses ur olika perspektiv utifrån ett kristet perspektiv: Tecknens tyranni (2016) – om sociala, etiska och existentiella utmaningar som teknikutvecklingen ställer oss inför; Var du är, är vad du är (2017) – om den inre och yttre platsens existentiella dimensioner ; Nostalgins nya tidsålder (2018) – om nostalgins återkomst i en globaliserad värld ; Framtiden i samtiden (2019) – om hoppets och det utopiska tänkandets förändrade villkor i en tid där domedagsprofetiorna duggar tätt. I Tidens tecken medverkar svenska och internationella skribenter som Nicholas Carr, Ulrika Milles, Joel Halldorf, Karin Johannisson, Alf Hornborg, Anita Goldman, Göran Greider, Peter Halldorf, Jonas Idström, Negar Naseh, Svetlana Boym, Marcia sá Cavalcante Shuback, Urban Claesson, Bengt Kristensson Uggla, Vibeke Olsson Falk, Hans Ruin, Anna Bohlin, Sara Ljungqvist, Espen Hammer, Ruth Levitas m.fl.

Mikael Kurkiala har skrivit två uppmärksammade böcker – I varje trumslag jordens puls (2005) och När själen går i exil (2019) – om de existentiella frågornas plats i vår samtid, där utgångspunkten varit att det svenska sekulariserade samhället på det hela taget har varit bra på att tillgodose våra materiella behov, men avsevärt sämre på att möta våra existentiella. Han har även medverkat i ett antal antologier, såsom Jorden vi ärvde : om klimat, konsumtion och livsval (2008), tillsammans med Svante Axelsson, Lasse Berg, David Berjlund m.fl., där den gränslösa konsumtionen ifrågasätts.

I boken I varje trumslag jordens puls : om vår tids rädsla för skillnader (2005), utgår Mikael Kurkiala från sina erfarenheter av och sin forskning om lakotaindianerna. Hos de lakotas han möter är det självklart att utöva sin religion, att hedra traditionen, att framhålla sin särart. Främlingen som kommer för att studera deras kultur blir inte en av dem, men de kan stiga in i svetthyddan tillsammans med denne och dela det varma mörker där alla, avklädda och utan statussymboler, blir ikce wikasa – riktiga människor. Så måste vi också kunna växla mellan synsätten – att våga se skillnaderna i ögonen, men också utifrån ett moraliskt behov erkänna likheterna. Att upptäcka människan i barnet som dör på ett sjukhus i Bagdad och i aktiemäklaren som störtar mot marken från skyskrapan i New York. Boken är något så ovanligt som en kulturfilosofisk essä med många slående exempel om de kanske mest brännande frågorna i vår samtid.

Boken När själen går i exil : modernitet, teknologi och avsaknaden av det heliga (2019), handlar om människans behov av ett existentiellt språk för att uttrycka sin innersta identitet och längtan också i ett modernt och sekulariserat land som Sverige. Utifrån antropologiska och filosofiska perspektiv argumenterar Mikael Kurkiala för att kyrkan, med sitt rika arv av berättelser, riter och rum, kunde inta en viktig roll i den ekologiska, sociala och andliga kris som vårt samhälle befinner sig i. Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, skriver om boken: ”En av förra årets mest läsvärda böcker var den svenska antropologen Mikael Kurkialas ’När själen går i exil’, som med stark personlig insats undersöker religionens roll i vår tids existentiella och ekologiska kris. Kurkiala menar att tron är närvarande i vårt samhälle som en frånvaro, ungefär som en stulen tavla på ett museum: ”I en avsakraliserad värld är Gud närvarande som en frånvaro. Vi tittar in i tomrummet och sörjer och förundras.””

 

Elin Svahn
Elin Svahn (1986-) är översättare, forskare och lärare och bor i Stockholm. Hon disputerar under februari 2020 i översättningsvetenskap med franska som källspråk, om översättares sociala roll, på Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet, där hon också är översättningslärare. Sedan sin mastersexamen 2011 har Elin Svahn vid sidan om sin doktorand- och lärartjänst vid Stockholms universitet (2013-2020), arbetat med översättning på olika sätt. Först som anställd på en översättningsbyrå samtidigt som hon arbetade ideellt med barnboksförlaget Trasten, ett dotterförlag till Bokförlaget Tranan. Hösten 2012 gjorde hon praktik på Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning i Luxemburg.

Elin Svahn översätter huvudsakligen från franska, men även till viss del från engelska. Hon har översatt fyra romaner, en novell, en ungdomsroman, två grafiska romaner för ungdomar och sju bilderböcker.

Elin Svahn har översatt tre böcker av den kanadensiska författaren Lise Tremblay: novellsamlingen Hägern (2015), den autofiktiva romanen Huset på Saint Pauls väg (2017) och senast romanen Sagueney (2019). Lise Trembley, som kommer från Quebec, har gett ut fem böcker som belönats med ett flertal priser och översatts till en rad språk, och böckernas tematik kretsar kring aktuella frågor som rör land och stad, avfolkning, tradition och turism, könsroller, generationsskillnader och den enskildes ansvar. Det svenska mottagandet av Lise Trembleys tre översatta böcker har varit mycket positivt och hon gästade 2017 litteraturfestivalen Stockholm Literature på Moderna Museet. Elin Svahn har precis påbörjat översättandet av Lise Trembleys fjärde roman från 2017: L’habitude des bétes, som handlar om när vargar kommer till en liten by och hur byborna hanterar det.

2016 översatte Elin Svahn Fiston Mwanza Mujilas debutroman Tram 83. Mwanza Mujilas kommer från Kongo Kinshasa, men bor i Österrike. Tram 83 behandlar gruvproblematik, förhållandet mellan Västerlandet och Afrika, afrikanska litterära klichéer och med referenser till Bibeln och Négritude-rörelsen. För översättningen av Tram 83 mottog Elin Svahn 2017 Svenska humanistiska förbundets pris till en ”yngre person som utfört ett intellektuellt arbete i humanistisk anda”. Hon har även introducerat Mwanza Mujilas poesi i tidskriften Provins.

Elin Svahn har också översatt för Bokförlaget Tranans berättarserie från olika länder – Frankrike berättar : där vi står nu (2014); en novell av den franska författaren Pierre Ducrozet. Ett nytt översättarprojekt av samma författare är i planeringsstadiet – L’invention des corps (2017), en roman som handlar om en ung mexikansk programmerare som kommer till Silicon Valley för att delta i ett experiment i transhumanism. En nätverksroman som berör vår tids ödesfrågor kring AI och korruption och kopplingen mellan digitalt och biologiskt.

Ett annat aktuellt intresseområde för Elin Swahn är poesi av Kanadas ursprungsbefolkningar, som har många nya röster på Kanadas poesiscen. Hon har översatt och introducerat Natasha Kanapé Fontaine i tidskriften Provins, en ledande poet från ursprungsfolket Innu från Quebec, och planerar att översätta och introducera Katherena Vermette från ursprungsfolket Métis.

Elin Svahn har också översatt nyskapande bilderböcker för barn, som Beatrice Alemagna, Marc Martin, Isabelle Arsenault och Jenni Desmond, där översättararbetet lika mycket handlar om att se som att läsa, att med ord skapa en känsla som samspelar med bilderna.

 

Lina Wolff
Lina Wolff (1973-) är författare och översättare, fil. mag. i litteraturvetenskap, fil. kand i franska och italienska samt har en master i internationell handel från Madrid liksom utbildad tolk i Florens. Hon bor i Hörby och har tidigare varit bosatt i Italien och Spanien där hon jobbat som tolk och handelsagent.

Lina Wolff debuterade 2009 med novellsamlingen Många människor dör som du. Merparten av de tolv berättelserna utspelar sig i Spanien, några i Sverige. I novellerna berättas om människors längtan efter kärlek och deras tillkortakommanden, existenser som ägnar sig åt ”sökandet efter livsluft i det trånga utrymme som tillvaron skapat åt dem”, enligt förlagets presentation. Boken hälsades av litteraturkritikern Nils Schwartz som stilsäkra berättelser ”med en lätt humoristisk underskruv”.

Även hennes första roman Bret Easton Ellis och de andra hundarna (2012) utspelar sig i Spanien och har ett genomgående tema som liknar det i novellerna. I centrum står den döende författaren Alba Cambós och handlingen utgörs av en sammanflätning av de kärlekslängtande människor hon möter i och kring Barcelona. Romanen nominerades till Sveriges Radios Romanpris och fick Tidningen Vi:s litteraturpris med motiveringen: ”Med ett sinnligt och suggestivt språk har Lina Wolff skapat en förförisk mosaik över människans villkor och kärlekens skepnader”. Romanen är översatt till flera språk. När den utkom på engelska skrev brittiska The Guardian att den var ”ett coolt, smart och kraftfullt tillskott till den moderna, feministiska litteraturens kanon”.

2016 utkom romanen De polyglotta älskarna, vilken är en mångbottnad och absurd berättelse som bland annat är en lek med den franske författare Michel Houellebecq och ett svar på dennes kvinnoskildringar. ”I denna vindlande romanväv står mannens blick på kvinnan i centrum – men också förförelsen och förödmjukelsen, älskarnas hjärtskärande tillstånd, och drömmen om förståelse”, enligt förlagets presentation. Boken hyllades av kritikerna: ”Hon liknar absolut ingenting annat … Det här är stor romankonst.” – Yukiko Duke, SVT Gomorron. Boken belönades med bl. a. Svenska Dagbladets litteraturpris och Augustpriset för Årets svenska skönlitterära bok och har översatts till cirka 20 språk.

År 2019 utkom Lina Wolffs tredje roman Köttets tid, ”en roman om människans behov av andlighet – dock med fötterna långt nere i en ytterst oandlig verklighets gyttja. Det är också en undersökning av köttet, kött i olika stadier, skepnader och konstellationer”, enligt förlagets presentation. Även denna roman har hyllats av kritikerna: ”Den som tidigare låtit sig förföras av Lina Wolffs egensinniga romaner lär inte bli besviken på ’Köttets tid’. Personligen håller jag Wolff som en av Sveriges främsta berättare – rolig men djuplodande, hysterisk men eftertänksam, intelligent men ödmjuk. […] Lina Wolff är helt enkelt en författare som är omåttligt rolig att läsa, samtidigt som hon lyckas röra vid något som jag inte kan kalla för något mindre högtravande än de stora existentiella frågorna.” – Amanda Svensson, Sydsvenskan. Boken har som en av fyra romaner nyligen nominerats till Sveriges Radios Romanpris, lyssnarnas eget pris, som delas ut 24 april 2020.

Lina Wolffs skrivande har påverkats mycket av åren i Spanien och är i sitt författarskap influerad av spansk och sydamerikansk litteratur, bland annat av Roberto Bolaño, vilken hon översatt till svenska.

Lina Wolff är även verksam som översättare och har översatt verk av de spanskspråkiga författarna Roberto Bolaño och Samanta Schweblin. Hon har precis gjort en nyöversättning av Gabriel García Márquez roman Hundra år av ensamhet, vilken planeras ges ut i april 2020.

 

 

 

 

 

Stora namn och starka samtal under Sigtuna Litteraturfestival

Lördag 9 maj är det återigen dags för Sigtuna Litteraturfestival och redan nu står det klart att det blir ett program med många stora namn och flera starka samtal. Matilda Gustavsson, Vigdis Hjorth, Allan Linnér, Linda Skugge, Jan Guillou och Annelie Jordahl är bara några av de författare som gästar Sigtuna stad under denna dag.

– Årets program växer just nu fram och innehåller många intressanta författare och programpunkter. Att använda Sigtuna stad som litteraturfestivalens arena skapar en intimitet och närhet mellan festivalbesökarna och författarna som är svår att hitta någon annan stans. Vi vet sedan tidigare år att den unika och öppna atmosfären är mycket uppskattad bland våra besökare, säger Maria Martin, projektledare för Sigtuna Litteraturfestival på Destination Sigtuna.

Programmet i sin helhet släpps i slutet av mars och precis som tidigare år bjuder litteraturfestivalen in publiken till enskilda författarmöten och samtal mellan författare. Litteraturen som samhällskraftSkrivande och sorgDystopi och hopp i samtidslitteraturen, Litteraturen som en olycklig kärlekshistoria och Andlighetens återkomst i den unga litteraturen, är några spännande programpunkter. Sammantaget planeras för ett tjugotal författarsamtal under festivalen.

För mer information och biljettköp, www.sigtunalitteraturfestival.se.

 

Författaren Linda Alexandersson tilldelas Bibelpriset 2019

Svenska Bibelsällskapets har i samarbete med Sigtunastiftelsen tilldelat författaren Linda Alexandersson årets bibelpris. Motiveringen för Bibelpriset 2019 lyder:

”Lättillgängligt, pedagogiskt och väl förankrat i bibelforskningen, men alltid med fokus på vad Bibeln har att säga i dag, har Linda Alexandersson genom böcker och bibelkommentarer levandegjort Bibelns texter för barn, ungdomar, och vuxna – nysvenskar såväl som svenskfödda.”

– Jag blir både glad och rörd! Det är en ära att få ta emot ett sådant fint pris och en bekräftelse på att någon har sett det jag har gjort. Jag blir samtidigt ödmjuk när jag ser vilka de tidigare pristagarna är – Kerstin Ekman, Ylva Eggehorn…, säger Linda Alexandersson i en kommentar.

Linda Alexandersson, 42 år, är pastor och föreståndare i Equmeniakyrkan i Arvika. Hon har en diger bokproduktion på runt 20 titlar och är bland annat känd för boken Bibeln på 48 sidor. I våras gavs Vägen, sanningen och livet ut, en grundkurs i kristen tro. I augusti kom en femte bibelkommentar, denna gång till Matteusevangeliet. Linda vill skriva om Bibeln och tro på ett lättillgängligt sätt, det ska vara roligt och spännande att läsa.

Personligen läste hon inte en enda roman under de åtta år hon arbetade med bibelkommentarerna. All eventuell lästid ägnade hon åt att plöja bibelkommentarer och böcker om bibelforskning – inspirerande läsning tycker Linda som velat vara väl förberedd inför sitt eget skrivande. Och där har hon en tydlig ståndpunkt.

– Jag skriver framför allt böcker som jag tycker behövs och saknas!

Linda beskriver översättningsarbetet som en spännande process som format både den svenska och persiska utgåvan i ett slags korsbefruktning.

– Vi har suttit i sofforna och arbetat flera stycken hemma i mitt vardagsrum, med massor av datorer i gång. Det har varit väldigt roligt och kreativt. Vi har hela tiden kunnat bolla frågor och funderingar som har dykt upp.

Huvudöversättarna till persiska är Samira Kazemi och Hamidreza Sfereizy. Hamidreza är papperslös och befann sig under våren i Frankrike.

– Han har översatt för hand, fotograferat och skickat texten via sin mobiltelefon så att andra kunde skriva in texten i datorn, berättar Linda.

Linda Alexandersson tar emot Bibelpriset på Bibelsällskapet i Uppsala den 28 november. På kvällen är allmänheten välkommen till en kulturkväll med författarsamtal mellan Linda Alexandersson och Anders Göranzon under rubriken ”Du är min bror nu – Flyktingvågen, väckelsen och vägen vidare”. Kulturevenemanget äger rum kl 19.00 i Pingstkyrkan i Uppsala, S:t Persgatan 9. Tolkning till arabiska och persiska kommer att erbjudas.

Mer om Bibelpriset

Bibelpriset instiftades 2004 med anledning av den världsvida bibelsällskapsrörelsens 200-årsjubileum. Priset utdelas årligen till en person ”verksam inom kultur, forskning, samhällsdebatt eller andaktsliv, som i sin gärning bidragit till att göra Bibeln känd och använd”.

Tidigare pristagare är Kerstin Ekman (2004), Anders Piltz (2005), Ylva Eggehorn (2006), Christer Åsberg (2007), Mikael Hansson (2008), Sven-David Sandström (2010), Michel Östlund (2011), Åsa Larsson (2012), Kristian Lundberg (2013), Niklas Rådström (2014), Ylva Q Arkvik (2015), Tomas Sjödin (2016) , Bengt Johansson (2017) och Maria Küchen (2018).

Priset består av ett originalkonstverk med anknytning till Bibeln samt en Jubileumsbibel med Rembrandtillustrationer. Pristagaren får också ett stipendium i form av en veckas helpension vid Sigtunastiftelsen. Stipendiet är avsett för skapande verksamhet med anknytning till Bibeln. Pristagaren får dessutom utdela en ytterligare skaparvecka på Sigtunastiftelsen som uppmuntran till en person inom det egna skrået. Stipendierna delas ut i samverkan mellan Sigtunastiftelsen och Svenska Bibelsällskapet.

För närmare information om Bibelpriset och Svenska Bibelsällskapet kontakta generalsekreterare Anders Göranzon, 018-18 63 33, 079-585 99 05, anders.goranzon@bibeln.se

Pressbild, Linda Alexandersson  Foto: Martin Hugne

 

 

 

Se Sigtunastiftelsens samtal från bokmässan i Göteborg

Sigtunastiftelsen medverkar sedan flera år tillbaka vid scenen Se Människan under bokmässan i Göteborg. I är vi medarrangör till flera spännande författarsamtal som alla som har entrébiljett till bokmässan kan ta del av. Samtalen kommer även att spelas och publiceras på Sigtunastiftelsens hemsida. Vi ser fram emot att träffa er i Göteborg 26 – 29 september.

Sigtunastiftelsens program under bokmässan

Det Existentiella rummet – Kerstin Dillmar och Lars Björklund
Torsdag 26 september 13.00 – 13.20
Varför känner vi oss besvikna över livet trots att vi aldrig fått löfte om att det skulle bli annorlunda? Lars Björklund och Kerstin Dillmar samtalar med Brita Häll om sin bok Rum för livet.

I samverkan med Argument Förlag

Kampen för rättvisa – Bryan Stevenson och Alf Linderman
Torsdag 26 september 16.00 – 16.20
Bryan Stevenson har kallats för USA:s unge Nelson Mandela. Den fattiga uppväxten i den segregerade södern ledde honom till att bli advokat. Ett av hans första fall var Walter McMillian, en svart man, oskyldigt dömd till döden för mord. Bryan Stevenson samtalar med Alf Linderman om sin bok Riggad sanning.

I samverkan med Libris förlag

Är det möjligt att bryta med sina föräldrar – Leonora Christina Skov och Caroline Krook
Fredag 27 september 10.00 – 10.20
Leonora Christina Skov är aktuell med självbiografiska romanen Den som lever stilla, som tilldelats Danmarks motsvarighet till Augustpriset. Den handlar om att växa upp och försöka göra allt rätt för att bli älskad, och om att komma ut som lesbisk och förskjutas av sina föräldrar. Författaren talar med Caroline Krook.

Vem dödade bambi? – Monika Fagerholm i samtal med Dan-Erik Sahlberg
Fredag 27 september 9.30 – 9.50
Monika Fagerholm talar med Dan-Erik Sahlberg om sin roman Efter rymdimperiet, om tvillingflickorna Linn och Liv. Liv hittas död och samhället skakas av en gängvåldtäkt utförd av fyra killar från goda familjer. När en av dem vill bekänna ser vänner och föräldrar till att det hela tystas ner.

I samverkan med Albert Bonniers Förlag

 

Den andra dödssynden – Jan Guillou  i samtal med Caroline Krook
Fredag 27 september 18.30 – 18.50

Jan Guillou samtalar med Caroline Krook om den nionde delen romansviten Det stora århundradet. Nu är det åttiotal. Den tid då, enligt författaren, rikedom, självförverkligande och framgång blir de viktigaste elementen i en människas liv.

I samverkan med Piratförlaget

Eternitfasadernas land – Torbjörn Flygt i samtal med Dan-Erik Sahlberg
Lördag 28 september 11.30 – 11.50

I nya romanen Släkte har Torbjörn Flygt skrivit ett kammarspel från Sveriges baksida, från slättlandens, bilvrakens, missbrukets, småkriminalitetens och eternitfasadernas land, en sida vi helst vänder bort blicken från. Han samtalar med Dan-Erik Sahlberg.

I samverkan med Natur & Kultur

Svenska hjältinnor – Anna Nordlund, Colette van Luik och Antje Jackelén i samtal med Alf Linderman
Lördag 28 september 12.30 – 12.50

I barnboken Svenska hjältinnor skildras hundra kvinnor som på olika sätt förbättrat världen, hjälpt sina medmänniskor och uträttat andra storverk. Både historiska personer och livs levande hjältinnor. Anna Nordlund och Colette van Luik talar med Alf Linderman. Medverkar gör också ärkebiskop Antje Jackelén, en av bokens hjältinnor.

I samverkan med Bokförlaget Max Ström