Sigtunastiftelsens författarstipendiater 2024

Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937. I år har vi glädjen att välkomna Balsam Karam, Burcu Sahin, Elinor Torp och Kjell Westö. Stipendiet ger författarna tre veckors vistelse på Sigtunastiftelsen.

Mer om årets författarstipendier

Balsam Karam (1983-), författare och bibliotekarie, är född i Teheran i Iran med kurdisk härkomst och bor sedan 1990 i Sverige – numera i Skärholmen i Stockholm. Balsam Karam har gått Biskops Arnös författarskola och tagit en master i Litterär gestaltning på Göteborgs universitet. Hon arbetar nu, efter att ha arbetet som bibliotekarie i Rinkeby, som lärare och programansvarig för det konstnärliga masterprogrammet i Litterär gestaltning på Göteborgs universitet.

Balsam Karam debuterade 2018 med den kritikerhyllade och mycket uppmärksammade romanen Händelsehorisonten. Händelsehorisonten är en djupt existentiell och gripande, men också  politisk roman om centrum, förtryck, exil, solidaritet, trauma och förlust. Med en helt egen röst skriver Balsam Karam om en hopplöshet som aldrig blir uppgiven, om en ung kvinnas ihärdiga tro på en bättre värld och om att inte låta sig kuvas. Vi får följa Mildes väg från upproriskt barn till upprorsledare till fånge i ett kronologiskt uppbrutet narrativ där upprorselden får sista ordet. ”‘Händelsehorisonten’ är en häpnadsväckande, hänförande debutroman, poetiskt formulerad likt heliga skrifters verser” Arbetarbladet. ”Med ett poetiskt och förföriskt vackert språk skildrar hon systerskap och moderskap.” Internationalen.

Balsam Karams andra kritikerrosade roman Singulariteten (2021) nominerades samma år till Augustpriset med motiveringen: ”Vid centrum av ett svart hål råder singularitet, en gravitation utan slut. I en tät och lyrisk roman skriver Balsam Karam fram både förlustens oändliga tyngd och världens stora brutalitet, och ur tre olika livsöden framträder en gemensam mänsklighet. Singulariteten är ett litterärt sorgearbete präglat av språklig täthet och formmässig elegans, med blick för skönheten i livets mörka materia.”  Boken är ett sorgearbete i tre delar. En kvinna letar efter sitt barn. Hon letar längs cornichen där dottern brukade arbeta. Hon letar tills hon är vansinnig, galen av sorg. Du är på semester, med ett barn som börjat växa i magen, och ser någon falla från cornichen. Senare ska du så länge som möjligt vägra att föda ditt döda barn, så länge barnet finns kvar inuti dig kan det inte helt tas ifrån dig. Kvinnan som förlorat sitt barn minns sin mors förluster, förlusten av ett språk, ett land, en identitet. Kan man rangordna trauman? ”Karams berättelsekonst är enkel och oneurotisk, likt en allseende Gud som förstår allt och förlåter allt. I en tid där hatets och rädslans vågor reser sig högre än någonsin är hennes sonande språk ett sant balsam för själen.” Göteborgs-Posten. ”Är Balsam Karam ett av Sveriges mest begåvade, originella och relevanta författarstjärnskott? Jag tror det. Jag hoppas att hon aldrig slutar skriva.” Dagens Nyheter

Balsam Karam är sedan januari 2021 ledamot av Sveriges författarförbunds Biblioteksråd och ingår i juryn för priset Unga skriver för unga, instiftat av Tensta konsthall och Almapriset 2021. 2021 nominerades romanen Singulariteten till Augustpriset i kategorin Årets svenska skönlitterära bok och hon tilldelades Samfundet De Nios Julpris.

På Sigtunastiftelsen önskar Balsam Karam skriva på sitt nya romanprojekt.

Burcu Sahin (1993), författare, översättare, skrivlärare och kulturproducent, är född och uppvuxen i Vantör i Stockholm. Hon gick ut Biskops-Arnös skrivarlinje 2015 och har undervisat där som lärare liksom på Skrivarakademin i Stockholm. För tillfället är hon bosatt i Oslo och verksam som kulturproducent för att främja norsk-svensk kultur. Hon är sedan 2013 del av litteraturkollektivet Ce(n)sur – som består av Sarra Anaya, Emilia Fenix, Judith Kiros, Molly Lindgren, Burcu Sahin och Oliver Stridsberg. Burcu Sahin har skrivit texter till författarförbundets tidskrift Författaren, till Brand, OEI och Bang och medverkade med en text – Älskade syskon – en poetik i antologin Autor chap I (2018). Hennes poesi publicerades 2018 i rörelsen Revolution Poetrys bok, där 29 poeter med förortsanknytning medverkar och består av spoken word-lyrik.

2018 gjorde Burcu Sahin en uppmärksammad debut med diktsamlingen Broderier, för vilken hon mottog Katapultpriset för bästa skönlitterära debut: ”På ett mångbottnat och exakt språk skriver Burcu Sahin fram det komplexa i att vara någons mor och fortfarande någons dotter. Dikterna blir till en väv av händer som försörjer, saknar, flätar och minns.”. Broderier är en samling dikter som utgår från en kvinnlig tradition av handarbete: sömnad, väv och broderi. Den handlar också om relationen mellan mödrar och döttrar och erfarenheter av migration. Dikterna börjar i det detaljerade handarbetet, så som det har praktiserats av generationer kvinnor: broderi, sömnad, vävning. Tradition och minne ställs mot rörelse, migration och konflikt – men inte som enkla motsatser, utan som en växande och föränderlig väv.

Burcu Sahins andra, uppmärksammade diktsamling Blodbok kom ut 2022. Blodbok är en poetisk inventering av ett statligt rasbiologiskt instituts arkiv, men också av den egna kroppens ensamhet och kollektiva minnen. Dikterna består av textstölder från institutioner, författare, naturvetenskapen, nyhetsartiklar och sånger, för att kunna berätta om andra stölder. Historia som en början på ytterligare en historia. Burcu Sahin menar i en intervju i SvD att hon närmat sig rasbiologin genom att granska vilka konfliktlinjer som fanns i den tidens samhälle. ”– Det var ett Sverige som industrialiserades. Städer växte fram och i misären som uppstod – i fattigdomen, kriminaliteten, sammanblandningen av människor – uppstod också en vilja att ”göra rent”. Istället för att hantera de ökade klassskillnaderna blev ras en viktig fråga, och en socialpolitik som handlade om till exempel barnafödande.” ”Burcu Sahins nya diktsamling skapar en ny form av språksensuell trasig dokumentarism som ger dikterna en tyngd i vår tid. Det visar på stort poetiskt mod att inte bara peka ut ett ämne att kritisera, utan också att visa upp verktygen med vilka kritiken ska utföras.” Expressen. Expressens recensent menar att utgångspunkten är att via Rasbiologiska institutets arkiv i Uppsala ”närma sig rasismens historia, från eugenikens experimentlusta till vardagsrasismens tysta våld, med vetskapen om att arkivet varken är neutralt eller opartiskt. Sahins svar är att frigöra dikten från systematik och ordning. Hon gör så att dikten blir ett motgift mot arkivfebern, en motbok där dikten blir en egen form av vetande, ett eget arkiv, öppet med sin subjektivitet och sina godtyckliga urvalsmetoder. Med Blodbok tar Sahin därför ett steg i en ny riktning. Från den prisbelönta debuten Broderiers stilistiska enhetlighet mot en större splittring. I centrum för dikten står fortfarande benämnandets våldsamma kraft att omskapa verkligheten, men nu har fokus flyttats från familjens minnesarbete till historieskrivning.”

Burcu Sahin har skrivit förord till Ann Jäderlunds Som en gång varit äng (2019), Gloria Gerwitz Migrationer 1976-2022 (2022) och Sylvia Plaths Dikter (2022). Hon har översatt bl.a. Gloria E. Anzaldúas Tala i tungor (2024) och Tezer Özlüs Barndomens kalla nätter (2024).

På Sigtunastiftelsen önskar Burcu Sahin påbörja en ny diktsamling och en kortroman.

 

Elinor Torp (1977-), journalist och författare,. är född och uppvuxen i Kalmar och bor i Farsta i Stockholm. Hon har arbetat som journalist sedan hon var 18 år och är sedan 2021 reporter på Dagens Arbete, industriarbetarnas tidning, med särskilt fokus på arbetsmiljö. Hon har uppmärksammats för granskande reportage med fokus på brister i arbetsmiljö och arbetsrätt. Hon har beskrivit sin arbetsmetod som ”follow the people”, där hon gör mycket fältarbete för att få människor att våga öppna sig. Hon har eftersträvat långsiktiga granskningar. Som tidskriftsjournalist tilldelades hon 2009 tillsammans med två kollegor priset Guldspaden, kategori Tidskrift, för reportaget ”Återvinningsindustrin” för sin skildring av ovärdiga och i flera fall olagliga arbetsmiljöer för dem som i det till synes miljömedvetna Sverige arbetar längst ner i återvinningskedjan.

Elinor Torp har sedan 2013 skrivit och medverkat i sex uppmärksammade fackböcker, där hon i reportagebokens form granskat arbetsmiljöer och det svenska skuggsamhället på svensk arbetsmarknad. Hon debuterade i bokform med Döden på jobbet: en berättelse om det nya arbetslivet (2013), en berättelse om brott som sällan bestraffas och baksidan av ett förändrat arbetsliv. Långt ner i en kedja av företag jobbade Gustaf och Johan. Ett enda andetag avgjorde vem av dem som fick leva. Debuten följdes av Jag orkar inte mer: när jobbet skadar själen (2015), en berättelse om psykisk ohälsa på jobbet och om ett samhälle som saknar verktyg att hjälpa den som blir sjuk. Tiotusentals svenskar långtidssjukskrivs varje år på grund av mobbning i arbetslivet. Upp till 300 begår självmord. Mångdubbelt fler än de som dör i olyckor på jobbet. 2017 medverkade Elinor Torp i Lösa förbindelser: om kampen för fasta förhållanden i handeln (2017) med Jenny Wrangberg som redaktör. 2019 gav Elinor Torp ut Vi, skuggorna: ett Sverige du inte känner till. Hon beskriver hur frågan om utländsk arbetskraft i Sverige har hamnat mellan två ideologiska läger, där borgerliga partier välkomnar billig arbetskraft som en motvikt mot fackligt inflytande, medan arbetarrörelsen främst kämpar för de egna medlemmarna. Frågan om utländsk arbetskraft, som ofta saknar papper och lever helt utanför systemet, har, menar hon, inte varit prioriterad.

Elinor Torp tilldelades 2020 Pennskaftspriset för sina skildringar av arbetsvillkor i synnerhet för samhällets mest utsatta människor, de som kommit att kallas ”skuggorna” i den nya gigekonomin. De är, enligt juryn ”skickligt och respektfullt gestaltade av Elinor Torp som granskat arbetsmarknadens laglösa utnyttjande av människor och ger röst åt några av samhällets mest utsatta.” 2021 blev hon utsedd till Årets Journalist av Sveriges Tidskrifter: ”För att hon med sin journalistik gång på gång ger röst åt de röstsvaga. I ett samhälle där så mycket sägs och sprids, men där de allra svagaste sällan ges plats fortsätter hon att gräva, blottlägga och rapportera om missförhållanden – år efter år. Hon synliggör de osynliga, vårt samhälles tysta skuggor som gör jobbet vi andra inte ser eller ens märker. I de här miljöerna har arbetsmiljöjournalistiken ett särskilt ansvar. Den som tar det ansvaret på största allvar och som gör det mest och bäst är – Elinor Torp.”

2023 gav Elinor Torp ut Rent åt helvete, där hon riktar ljuset mot städbranschen. De röster som framträder är kvinnornas – de som städar på arbetsplatser och hemma hos privatpersoner runtom i Sverige. Boken skildrar en arbetarrörelse som vänt dem ryggen och en politik som möjliggjort missförhållanden, men också om de som väljer att blunda för att inte se vem som håller i skurhinken. Elinor Torp menar att dagens utsatta städerskor är dagens Maja, och syftar på Maja Ekelöf, städerskan som skrev den mycket uppmärksammade och lästa boken Rapport från en skurhink 1970.

Elinor Torp önskar på Sigtunastiftelsen skriva klart sin sjätte egna fack- och reportagebok.

Kjell Westö (1961-), författare och journalist, är född och uppvuxen i Helsingfors, där han idag bor. Han är mest känd för sina episka romaner som utspelar sig i Helsingfors, men har även skrivit noveller, poesi, essäer och krönikor. Han studerade journalistik vid Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors 1981-85 och litteratur vid Helsingfors universitet 1985-87. Före sin författarkarriär arbetade han som journalist vid tidningarna Hufvudstadsbladet och Ny Tid och publicerade reportage, dikter och noveller i unglitterära tidskrifter såsom KLO och Folkjournalen och skrev även musikkritik.

Kjell Westö debuterade som poet år 1986, Tango orange, vilken uppmärksammades och följdes av ytterligare två diktsamlingar. 1989 gav han ut sitt första prosaverk, Utslag och andra noveller, en urban och vardagsnära prosa som blev en kritikerframgång och nominerades för Finlandiapriset. Han gav prov på det som skulle bli hans starka sidor också i fortsättningen: en säker känsla för replikföring, miljöer och stämningar. Han romandebuterade 1996 med Drakarna över Helsingfors, som blev hans genombrott för både hos den finlandssvenska och den finskspråkiga publiken och den första fristående romanen i Helsingforssviten. Den behandlar samhälls- och strukturomvandlingarna från andra världskrigets slut till mitten av 1990-talet, med familjeband och generationskonflikter som centrala temata. Också staden Helsingfors och dess utveckling spelar en central roll i romanen. Romanen både dramatiserades och filmatiserades. Hans andra roman Vådan av att vara Skrake (2000) nominerades till Finlandiapriset. I romanen Lang (2002) skildrar Westö den samtida medievärlden ironiskt och satiriskt. Romanen nominerades för Finlandiapriset och Nordiska rådets litteraturpris och översattes till tretton språk. Kjell Westös fjärde roman Där vi en gång gått (2006), en kollektivroman som skildrar 1900-talets första tre årtionden via ett Helsingfors i förändring, blev en stor framgång och belönades med Finlandiapriset. Den uppfördes som pjäs på Helsingfors stadsteater och blev även film och tv-serie. Romanen blev Westös genombrott i Sverige. År 2011 publicerades Sprickor, en samling krönikor och essäer från tjugofem års tid.

Det mest karaktäristiska för Kjell Westös tidsfresker är hans sätt att låta historiska skeenden bäras upp av fragila och sårbara människor. Så också i den femte romanen Gå inte ensam ut i natten (2009) samt i den sjätte, Hägring 38 (2013), en epok- och klasskildring, som gjorde hans läsekrets än vidare. Hägring 38 nominerades till Finlandiapriset och Augustpriset och belönades med Nordiska rådets litteraturpris år 2014 med motiveringen ”Nordiska rådets litteraturpris tilldelas den finländske författaren Kjell Westö för romanen Hägring 38 som på stämningsmättad prosa levandegör ett kritiskt ögonblick i Finlands historia med bäring på vår samtid.”. Boken fick även Sveriges Radios Romanpris och samma år, 2014, mottog Westö också det svenska Aniarapriset samt Samfundet De Nios Stora pris för sitt samlade författarskap. Scenversionen av romanen Hägring 38 premiär hade premiär i september 2017 på Nationalteatern i Helsingfors. Den svavelgula himlen utkom 2017 på svenska och fick fina recensioner. Tritonus (2020) är Kjell Westös åttonde roman och den belönades med Svenska Yles litteraturpris 2020. 2022 kom han med sin senaste bok Åren. Två bröder berättar, som är hans första bok tillsammans med brodern Mårten Westö. Kjell Westös verk har översatts till mer än 20 språk.

Kjell Westö säger själv att kärnan i hans författarskap är ett aldrig sinande intresse för mysteriet Människan och en okuvlig vilja att ta reda på mer om varför vi är som vi är och agerar så som vi agerar. Han vill röra sig i både det förflutna och samtiden, han vill skildra olika sorters människor med kontrasterande livssyn och skilda livsvillkor, och han har en gång definierat orsaken till att han skriver så här: För att objudna, främmande människor dyker upp i mitt huvud och börjar tala och göra saker och vill ut därifrån.

Kjell Westö var sommarpratare i Sveriges Radios program Sommar i P1 2001 och 2014. Han var medlem i finska statens litteraturkommission 1998–2001 och medlem i Konstrådet (Finland) åren 2016–2018.

På Sigtunastiftelsen önskar Kjell Westö påbörja skrivandet av två nya romaner.

Weekendpaket kulturhelg 15 – 16 mars

Börja helgen på Sigtunastiftelsen! Vi inleder med middag och konsert på fredag kväll, fortsätter med författarmöte lördag förmiddag och avslutar dagen med vernissage, konstnärssamtal och Afternoon Tea.

Amanda Ginsburg och & Andy Fite inleder helgen med en jazzkonsert. Under lördagens författarsamtal möter du Ingrid Carlberg.  Helgen avslutas med att konstnärssamtal med Sanne Frostensson.

I kulturhelgspaketet ingår biljetter till helgens kulturprogram, trerätters middag, frukost, lunch och Afternoon Tea. 

Del i dubbel 2495kr. Boka tidigt-rabatt 2390 kr ( Gäller till och med 31/1)
Enkel 2745 kr. Boka tidigt-rabatt 2640 kr. ( Gäller till och med 31/1) 

BOKA HÄR

Konsert Andy & Mandy
Fredag 15 mars 20.00
En ung svensk stjärna och en jazzveteran från New York möts i en samling nya låtar. Tillsammans uttrycker de hopp, längtan, sympati, sensualitet, otålighet, kamp, bitter ånger och ljuv romans. Amanda Ginsburg började som Andy Fites elev för 13 år sedan. En dag hade elev blivit jämlike men de båda ville fortsätta musicera med varandra. Med åren har duon utvecklat ett sällsynt samspel som innehåller vild improvisation och en stor del humor. Andy Fite kom 1994 till Sverige från New York City. Han är en virtuos på såväl gitarr som sång och har skrivit både text och musik på över 850 låtar. Han har nu 57 egna album på Spotify, varav två med Amanda, ”The Nicest Thing in the World” som släpptes 2018. Deras andra album, ”Everybody Loves You” släpptes i maj 2023. De spelar denna kväll i kvartett med Magnus Peterson på bas och Sebastian Voegler på trummor, som gör musiken ännu fylligare och svängigare.  ”Duons intuitiva samspel bör betecknas som fenomenalt, kryddat av vilda improvisationer och muntra infall.” -Mats Hallberg för OJ-JAZZ

 

Författarmöte Ingrid Carlberg
Lördag 16 mars 11.00
Ingrid Carlberg är författare och journalist och sedan 2020 ledamot av Svenska Akademien. I hennes senast fackbok Marionetterna : En berättelse om världen som politisk teater (2023), följer hon spåren tillbaka till mellankrigstidens Berlin och Paris och den fascinerande berättelsen om pr-geniet Willi Münzenberg. På hemligt uppdrag av Lenin och Stalin styrde han en internationell propagandakoncern och etablerade den politiska marionetteater som nu har fått en renässans. Berättelsen ställer det som händer i världen idag i blixtbelysning. Vi lever i en tid då trollfabriker, falska nyheter och virala folkstormar har blivit vardag. Gränsen mellan lögn och sanning blir alltmer diffus och en obskyr propagandametod har växt till ett av de stora hoten mot vår demokrati. Ingrid Carlberg belönades 2012 med Augustpriset för sin biografi Det står ett rum här och väntar på dig om den svenske diplomaten Raoul Wallenberg. Hennes bok Nobel. Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris, berättelsen om Alfred Nobels väg till priserna, publicerades 2019. Även den nominerades till Augustpriset och belönades med Axel Hirschs pris av Svenska Akademien. För boken Pillret 2008 tilldelades hon undersökande journalisters pris Guldspaden och nominerades till Augustpriset. Hon blev medicine hedersdoktor vid Uppsala universitet 2010.

Konstnärssamtal Sanne Frostensson
Lördag 16 mars vernissage 14.00 – 16.00 med konstnärssamtal 14.30

I utställningen En kort tid visar Sanne Frostensson oljemålningar som rör sig mellan det nonfigurativa och figurativa. Målningarna kan betraktas både som rester av genomlevda processer och potentiella kontaktytor med det heliga. Hjärtat i utställningen är det skeende som den kristna påsken handlar om – döende och liv. Utställningsperioden sträcker sig från stora fastan, genom påskhelgen och in i påsktiden vilket bidrar till att belysa olika aspekter av målningarna.

I och med uppståndelsen framträder Gud på ett nytt sätt i världen – fördold och uppenbar om vartannat. Att delta i påskens mysterium har därför att göra med ens seende och blick. Inom ramen för utställningen ges betraktaren möjlighet att öva sitt seende – såväl det inre som det yttre. Söndag 7 april bjuder Sanne Frostensson tillsammans med Vilma Luostarinen (Sigtunastiftelsen) dessutom in till en kontemplativ eftermiddag under titeln Att åskåda i Sigtunastiftelsens Refugium som en förlängning av utställningen: ty det är… inlevelsen och smaken av tingen inifrån, som mättar och tillfredsställer själen (Ignatius av Loyola).

Sanne Frostensson (f. 1988) är verksam som konstnär och retreatledare i Bergen, Norge. Hon har en masterexamen i fri konst från universitetet i Bergen (2021) och en kandidatexamen med teologi som huvudområde från Newmaninstitutet i Uppsala (2019). Med projektet Stilla har hon de senaste åren haft en veckolig praktik av tystnad i en konstnärlig kontext. Att utforska närheten mellan andliga och konstnärliga praktiker på detta sätt är en röd tråd i hennes arbete.

 

Weekendpaket kulturhelg 1-2 mars – Tema: Mannen

Börja helgen på Sigtunastiftelsen! Vi inleder med middag och konsert på fredag kväll, fortsätter med författarmöte lördag förmiddag och avslutar dagen med vernissage, konstnärssamtal och Afternoon Tea.

Temat denna helg är Mannen, något som präglar hela helgens kulturprogram. Chapter 2, Nils Landgren och Johan Norberg inleder helgen med en jazzkonsert. Under lördagens författarmöte återkommer Johan Norberg i ett samtal med Joachim Berner. Helgen avslutas med att konstnären Maria Friberg visar fotografier från utställningen Nästan Där, följt av ett panelsamtal tillsammans med Gunnar Ardelius.

I kulturhelgspaketet ingår biljetter till helgens kulturprogram, trerätters middag, frukost, lunch och Afternoon Tea. 

Del i dubbel 2495kr. Boka tidigt-rabatt 2390 kr ( Gäller till och med 31/1)
Enkel 2745 kr. Boka tidigt-rabatt 2640 kr. ( Gäller till och med 31/1) 

BOKA HÄR

Konsert Chapter 2

Fredag 20.00 1 mars 20.00
Nils Landgren och Johan Norberg har en fingertoppskänsla som gjort dem till två av Sveriges mest eftersökta musiker. Tillsammans är de duon som gör varje låt till sin egen. Var för sig har de lysande karriärer. Trombonisten och sångaren Nils Landgren är med grupperna Funk Unit och 4Wheel Drive en stadig gäst på Europas konserthus och jazzklubbar. Gitarristen och producenten
Johan Norberg har ett cv som rymmer så vitt skilda namn som Jonas Knutsson, Eva Dahlgren, Cornelis Vreeswijk, Monica Zetterlund, Sven-Bertil Taube och Svante Thuresson. Här möts de två i sin gränslösa kärlek till jazzen, soulen och popen.

Författarmöte Joachim Berner & Johan Norberg
Lördag 2 mars 11.00
Joachim Berner och Johan Norberg kommer från helt olika håll i livet, men har mötts i en strävan om att förstå vår tid, sin ålder och göra det bästa av det. I boken Alla dessa dagar som kom och gick skildrar de den tredje åldern. Tiden mellan 55 och 70 år, då man inte gammal, men inte heller ung. De stora projekten med familj och arbete är avklarade för de flesta, och livet övergår i en ny fas. Det kan vara dags att koppla nya grepp på gamla tankebanor. Vad ångrar vi, vad saknar vi och vad drömmer vi om? Hur sköter man en kärleksrelation och hur tar man hand om gammal och
ny vänskap? Med åren kommer också nya perspektiv på lycka, bekräftelsebehov, skilsmässor, andlighet och inte minst hälsan. Joachim Berner har under många år varit verksam i tidningsbranschen, bland annat som chefredaktör för DN och Expressen. Han är idag aktiv som företagare och författare. Johan Norberg har en bakgrund som gitarrist, kompositör och musikproducent. Han är numera skribent och redaktör inom förlagsvärlden.

Nästan Där – Konstnärssamtal Maria Friberg
Lördag 2 mars 14.00 – 14.45
Maria Friberg är en av våra mest hyllade konstnärer. Hon arbetar främst med fotografi och video och har i sitt konstnärskap utforskat makt, maskulinitet och människans relation till naturen. Maria Friberg är aktuell med utställningen Nästan Där på Thielska galleriet. Denna eftermiddag visar hon bilder från utställningen och delar sina tankar om vad hon vill förmedla.

Panelsamtal Maria Friberg & Gunnar Ardelius
Lördag 2 mars 15.00
Författaren Gunnar Ardelius är aktuell med boken Ingenmansland: Om män relationer och den stora tomheten. Han har debatterat manlighetens utmaningar och konstaterat att tiden är inne för mannens intima bekännelser i den svenska litteraturen. Du möter honom i ett samtal med konstnären Maria Friberg, aktuell med utställningen Nästan Där. Samtalet leds av Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein.

 

Del i dubbel 2495kr. Boka tidigt-rabatt 2390 kr ( Gäller till och med 31/1) 
Enkel 2745 kr. Boka tidigt-rabatt 2640 kr. ( Gäller till och med 31/1) 

 

Joachim Berner & Johan Norberg

Joachim Berner och Johan Norberg kommer från helt olika håll i livet, men har mötts i en strävan om att förstå vår tid, sin ålder och göra det bästa av det. I boken Alla dessa dagar som kom och gick skildrar de den tredje åldern. Tiden mellan 55 och 70 år, då man inte gammal, men inte heller ung. De stora projekten med familj och arbete är avklarade för de flesta, och livet övergår i en ny fas. Det kan vara dags att koppla nya grepp på gamla tankebanor. Vad ångrar vi, vad saknar vi och vad drömmer vi om? Hur sköter man en kärleksrelation och hur tar man hand om gammal och ny vänskap? Med åren kommer också nya perspektiv på lycka, bekräftelsebehov, skilsmässor, andlighet och inte minst hälsan. Joachim Berner har under många år varit verksam i tidningsbranschen, bland annat som chefredaktör för DN och Expressen. Han är idag aktiv som företagare och författare. Johan Norberg har en bakgrund som gitarrist, kompositör och musikproducent. Han är numera skribent och redaktör inom förlagsvärlden.

Entré: 100 kr
Entré & lunch: 325 kr (Förbokas som tillägg i samband med biljettköp.)

Weekendpaket med övernattning fredag – lördag 2 390 kr

I paketet ingår övernattning med helpension ( Trerättersmiddag, frukost, lunch, afternoon tea) och biljetter till helgens kulturprogram. Konsert Chapter 2, författarsamtal Joachim Berner och Johan Norberg, samtal med Maria Friberg och Gunnar Ardelius. 

Författarmöte Marie Lok Björk

Marie Lok Björk är journalist och författare och är aktuell med den uppmärksammade romanen Jag vill riva upp himmel och jord (2023), en känsloladdad biografisk roman om Elise Ottesen Jensen, mer känd som Ottar. Elise var en kvinna som levde ett liv präglat av både ljus och mörker, men som alltid hade förmågan att vända sina sorger till en inneboende kraft. Marie Lok Björk har inspirerats av hennes öde och skrivit en innerlig roman om en av världens främsta kämpar för kvinnlig sexuell frihet. Vem var egentligen kvinnan som grundade RFSU? Vilka händelser formade henne? Och hur fann hon modet att trotsa Sveriges lagar och riskera fängelse för den kamp hon trodde på? Marie Lok Björk har tidigare givit ut den kritikerrosade romanen Att välja ett liv (2021), fackboken Handbok i jämställt föräldraskap (2021) och ungdomsromanen Jag blundar tills jag finns (2015). För sina böcker har Marie tilldelats ett flertal stipendier och priser. Hennes böcker används även som undervisningsmaterial i gymnasieskolor och på universitetet. Hon har ett starkt engagemang för feminism och jämställdhet och brinner för att göra jämställdhetsfrågan tillgänglig och inkluderande. Hon är bl.a. innehållsproducent för det feministiska priset och eventet Årets Selma.

I samverkan med Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.

Ingrid Carlberg

Ingrid Carlberg är författare och journalist och sedan 2020 ledamot av Svenska Akademien. I hennes senast fackbok Marionetterna : En berättelse om världen som politisk teater (2023), följer hon spåren tillbaka till mellankrigstidens Berlin och Paris och den fascinerande berättelsen om pr-geniet Willi Münzenberg. På hemligt uppdrag av Lenin och Stalin styrde han en internationell propagandakoncern och etablerade den politiska marionetteater som nu har fått en renässans. Berättelsen ställer det som händer i världen idag i blixtbelysning. Vi lever i en tid då trollfabriker, falska nyheter och virala folkstormar har blivit vardag. Gränsen mellan lögn och sanning blir alltmer diffus och en obskyr propagandametod har växt till ett av de stora hoten mot vår demokrati. Ingrid Carlberg belönades 2012 med Augustpriset för sin biografi Det står ett rum här och väntar på dig om den svenske diplomaten Raoul Wallenberg. Hennes bok Nobel. Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris, berättelsen om Alfred Nobels väg till priserna, publicerades 2019. Även den nominerades till Augustpriset och belönades med Axel Hirschs pris av Svenska Akademien. För boken Pillret 2008 tilldelades hon undersökande journalisters pris Guldspaden och nominerades till Augustpriset. Hon blev medicine hedersdoktor vid Uppsala universitet 2010.

Författarmöte 100 kr
Författarmöte & lunch 325 kr. ( Serveras 12.30 och förbokas i samband med biljettköp.)

Weekendpaket med övernattning fredag – lördag från 2390 kr

 

Kultursamtal Lina Wolff

”Lina Wolff liknar ingen annan i den svenska samtidslitteraturen: hon väjer varken för begärets eller inbillningens kraft.” Författaren Lina Wolff är en våra mest prisade författare de senaste decenniet och hennes senaste bok Djävulsgreppet (2022), nominerades både till Augustpriset och vann Dagens Nyheters kulturpris. Hon är debuterade 2009 med novellsamlingen Många människor dör som du och romanen Bret Easton Ellis och de andra hundarna (2012) fick bland annat Tidningen Vi:s litteraturpris och rönte framgångar i engelsk översättning. Hennes tredje bok, De polyglotta älskarna (2016) hyllades av en enig kritikerkår och belönades med  Svenska Dagbladets litteraturpris och Augustpriset. Romanen Köttets tid (2019) blev även den prisad och lovordad i pressen och tilldelad bland annat Aftonbladets litteraturpris 2019: ”Något så komplicerat som en roman om köttet och själen förmår samtidigt vara oavlåtligt underhållande.” Lina Wolff är även verksam som översättare från spanska och har nominerats till Kulturhuset Stadsteaterns Internationella litteraturpris 2020 för sin översättning av Karina Sainz Borgo. Hennes nyöversättning av Gabriel García Márquez klassiker Hundra år av ensamhet har uppmärksammats och hyllats brett.

Samverkan med Sigtuna folkhögskola

Margit Silberstein

I Margit Silbersteins nya bok Hand i hand med barnen till Treblinka, berättar hon om Janusz Korczak. Han var en polsk judisk läkare, författare och pedagog, vars tankar ligger till grund för FN:s barnkonvention. Janusz Korczak och hans gärning var ett ljus i det svartaste mörker, när miljontals människor utplånades från jordens yta. Han lämnade karriären för att leva tillsammans med föräldralösa judiska barn i hemstaden Warszawa. Korczak var en visionär och hans barnhem en egen liten självstyrande barnrepublik. Hans liv var barnen, deras död var också hans. Den femte augusti 1942 vandrade han tillsammans med nästan 200 barn på Warszawas dammiga gator, på väg till de väntande tågen till gaskamrarna i Treblinka, där döden var en snabb affär. Korczak blev flera gånger erbjuden att stanna för att rädda sitt eget liv – han avböjde varje gång. Janusz Korczak svek aldrig barnen. Margit Silberstein har arbetat som journalist sedan mitten av 70-talet och som politisk kommentator sedan 90-talet, bland annat på Sveriges Radio och på Sveriges Television.

Journalisten Margit Silberstein berättar om sin nya bok om Korczak i ett samtal med direktor Helle Klein.

Samtal fri entré!

För dig som önskar kan lunch och eftermiddagskaffe förbokas i samband med anmälan.
Lunch: 12.30 225 kr
Eftermiddagskaffe 14.30 125 kr 

Författarmöte Daniel  Boyacioglu

Daniel Boyacioglu är multiartist, både poet, estradör, skådespelare och dramatiker. Han har skrivit sju diktsamlingar, vunnit Poetry-slam SM två gånger och kom 2023 med sin nya diktsamling Daniels bok. Som estradör och skådespelare har han turnerat med Riksteatern och bl.a. spelat i I väntan på Godot på Dramaten. Han har också gjort radioteateruppsättningar, skrivit librettot till operan Triumf och tragedi för Kungliga Operan samt gjort sex musikalbum. Hans debut-CD, The very best, kan enklast beskrivas som en funkig poesiuppläsning. Här backas han upp av multimusikern Daniel Bingert och dennes jazziga hiphopgroove och har även samarbetat med jazzmusiker. Han sitter i Läsfrämjarinstitutets styrelse och fungerar ofta som inspiratör för barn och vuxna kring läsning och poesi. Daniel Boyacioglu har Cornelis Vreeswijk som en viktig förebild i sitt litterära arbete.

Författarmöte: 100 kr
Författarmöte & lunch: 325 kr

Samtal Maria Friberg & Gunnar Ardelius

14.00 – 14.45 Konstnärsmöte Maria Friberg

Maria Friberg är en av våra mest hyllade konstnärer och arbetar främst med fotografi och video. Hon slog igenom med bilder på affärsmän, utforskade makt, maskulinitet och människans relation till naturen. Genom att sätta dem i ett möte med ett annat element fördes man in på okänd mark, över en gräns där förutfattade meningar om identitet, genus och sociala hierarkier utmanas. Maria Friberg är aktuell i en utställning på Thielska galleriet, Nästan där, där hon fritt fått välja verk ur Thiels konstsamling från förra sekelskiftet, som hon speglar i ett urval av sina egna verk. Den ambivalens som Maria Friberg visar på i den traditionella mansrollen var även utmärkande för bankiren och finansmannen Ernest Thiel, en av Sveriges rikaste män i början av 1900-talet. Maria studerade vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1989–95. Hon har ställt ut separat på bl.a. Moderna Museet och Fotografiska i Sverige liksom på en mängd platser internationellt. Hennes verk är representerade i många samlingar, bl.a. på Moderna Museet i Stockholm, Kiasma i Helsingfors, Museum of Fine Arts Boston och Denver Art Museum.

Maria Friberg visar bilder på duk och kommenterar i detta program sina bilder på män med utgångspunkt från den aktuella utställningen på Thielska galleriet.

 

15.00 Vad är det med mannen? Maria Friberg & Gunnar Ardelius 

Gunnar Ardelius har gett ut fem prisade ungdomsromaner och en roman för vuxna. Han är aktuell med boken Ingenmansland : Om män, relationer och den stora tomheten. En sektion av boken har publicerats i The Guardian, som också tycker att den svenska manligheten är ett spännande ämne. Under hösten 2023 har Gunnar Ardelius debatterat om manlighetens utmaningar och konstaterat att nu är tiden inne för mannens intima bekännelser att komma ut i den svenska litteraturen. Han har varit nominerad till Augustpriset, Tidningen Vi:s litteraturpris och tilldelats debutantpriset Slangbellan. Han är också översättare, var ordförande i Författarförbundet 2012-2018 och var verksamhetschef för Ideell kulturallians innan han 2022 tillträdde som generalsekreterare för Sveriges museer. Samtalet leds av Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein.

 

Fri entré till eftermiddagens samtal. Förboka plats!

Den som önskar kan förboka lunch eller afternoon tea i samband med biljettköp. 
Lunch 225 kr serveras 12.30. Afternoon tea 175 kr serveras 16.00.

Boka weekendpaket med helpension fredag – lördag