Kultursamtal: Om konstnären Berta Hansson

”Jag kom till Sigtuna folkhögskola som sjuttonåring med den svåra upplevelsen att nyss ha förlorat en älskad mor. Skolan, dess lärare och anda måste ha ändrat mitt liv.” Välkommen på kultursamtal om konstnären Berta Hansson som år 1927-28 gick på Sigtuna folkhögskola. Tillsammans med Vera Nilsson och Siri Derkert kom hon att bli en av Sveriges mer betydande expressionistiska konstnärer.

Berta Hansson (1910–1994) växte upp på en bondgård i jämtländska Hammerdal och efter Sigtuna folkhögskola och folkskolelärarexamen i Umeå arbetade hon ett tiotal år som lärarinna i Lappland. Det var då, på 1930-talet, som hon på allvar började ägna sig åt måleri. Efter studier för bland andra Brita Nordencreutz och Otte Sköld fick hon sin första soloutställning 1943 på Färg och Form i Stockholm. Efter andra världskriget utvecklade hon sitt konstnärskap i Stockholm och genom utlandsresor, bland annat till Sydafrika, med Vera Nilsson, Siri Derkert, Maj Bring som konstnärsvänner och förebilder. ”Det är just medkänslan som är det som tydligt och utan avbrott bär Berta Hanssons konstnärskap” – Olle Granath.

Medverkar gör Christian Åkerlund, psykolog och författare, och Gunilla Carlstedt, läkare och författare, som tillsammans skrivit boken Berta Hansson (2009) och Berta Hansson : Möten i hembygden (2022).

Samverkan med Sigtuna folkhögskola.

Den okända Gunnar Ekelöf – Anders Mortensen & Daniel Möller

Upptäck nya dikter och sidor hos en av 1900-talets stora svenska diktare – Gunnar Ekelöf. Litteraturforskarna Anders Mortensen och Daniel Möller berättar om sitt arbete med utgivningen av Gunnar Ekelöfs okända dikter. På uppdrag av Svenska Akademien har Mortensen och Möller under fem år arbetat med en textkritisk edition av Gunnar Ekelöfs Samlade dikter III–IV i Svenska Akademiens klassikerserie (utgivning i september 2025). 10 år efter att del I och II kommer nu fortsättningen. Del III innehåller dikter som Ekelöf låtit publicera i tidningar, tidskrifter och andras böcker åren 1934–1968; del IV består av poem skrivna mellan 1925 och 1968 som Ekelöf inte låtit publicera eller som publicerats av andra efter hans död. Programmet sker i samband med Gunnar Ekelöfsällskapets årsmöte.

Start kl. 15.

Entré 100 kr inkl. fika i Rosengårdssalen.

Samverkan med Gunnar Ekelöf-sällskapet.

Boka övernattning i samband med programmet. Boka hotellrum här

 

Bokrelease: Sången underifrån av Ylva Eggehorn

Författaren Ylva Eggehorn fyller 75 år! Sedan 1960-talet har hon utkommit med över femtio böcker och därmed blivit en central och värdefull röst i den svenska litteraturen och kristenheten. I år är hon aktuell med TEXTER (Libris), ett brett urval av kulturartiklar och essäer, samt med den delvis självbiografiska romanen Sången underifrån (Libris). Det är en berättelse med många bottnar och ett rikt persongalleri som handlar om Freds- och Jesusrörelsen på 1960- och 70-talen, utopiernas och visionernas tid. Romanen är en fristående fortsättning på den delvis självbiografiska romanserie som påbörjades 1994 med Kvarteret Radiomottagaren.

Ylva Eggehorn debuterade som 13-åring med diktsamlingen Havsbarn och slog igenom som lyriker i början av 1970-talet med Ska vi dela och Jesus älskar dig på Bonniers. Vid den tiden kom hon för första gången till Sigtunastiftelsen, där hon bland annat skrivit den älskade psalmen Var inte rädd, och har sedan dess varit en regelbunden och kär författargäst. Förutom lyriken och den självbiografiska romanserien har Ylva Eggehorn skrivit ett antal pjäser och musikdramatiska verk, betraktelse- och bönböcker, essä- och fackböcker, barnböcker, läroböcker och översättningar. Hon skriver även psalmer och har tre bidrag i 1986 års psalmbok och många fler i Psalmer i 90-talet. Förra året blev hon hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Välkommen på releasekväll med mingel, bar och boksamtal!

 

Bokrelease: Kunde jag följa dig bort

Sigtuna 1945. I krigets skugga, där gränser suddas ut och människor tvingas till omöjliga val, möts Edith och Viola i en värld som ännu skälver av det ofattbara. Edith, en ung student med författardrömmar, söker sin plats i tillvaron. Viola, en överlevare från Förintelsen, anländer till Sigtuna med de vita båtarna och bär på en berättelse så smärtsam att den hotar att krossa henne.

Marie Lok Björks nya roman Kunde jag följa dig bort (Bazar Förlag) är en gripande berättelse om två unga kvinnor som möts på Sigtunastiftelsen som omvandlats till beredskapssjukhus i andra världskrigets skugga. Genom deras berättelser vävs fängslande livsöden samman. Edith ser sin dröm, sitt skrivande, i ett nytt ljus, och Viola finner något hon trodde var förlorat. En roman om kvinnors motståndskraft, minnen som aldrig får tystas och hur skrivandet kan förändra både en enskild människas liv och historien själv.

Marie Lok Björk bor själv i Sigtuna och är författare och journalist. Hon har tidigare givit ut den kritikerrosade romanen Att välja ett liv (2021), fackboken Handbok i jämställt föräldraskap (2021) och ungdomsromanen Jag blundar tills jag finns (2015). För sina böcker har Marie Lok Björk tilldelats ett flertal stipendier och priser.

Välkommen på releasekväll med mingel, bar och boksamtal!

 

Kulturhelg, Britta Virves, Lars Andersson, Grete Refsum

Börja helgen på Sigtunastiftelsen! Vi inleder med trerätters middag, följt av en konsert med Brita Virves Trio på fredag kväll. På lördag förmiddag möter du författaren Lars Andersson i ett samtal om hans biografi Försök med ett liv. Samtalet leds av Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein. Under eftermiddagen är det vernissage för Grete Refsums utställning Grasping Grief. 

I kulturhelgpaketet ingår kulturprogram och logi med helpension. Trerätters middag, frukost, lunch och Afternoon tea.


Konsert fredag 3 oktober 20.00
BRITTA VIRVES TRIO
Grammisnominerade jazzpianisten Britta Virve bjuder på drömska kompositioner tillsammans med Jon Henriksson, bas och Jonas Bäckman, trummor.

 

Författarmöte lördag 4 oktober 11.00
LARS ANDERSSON
Möt författaren Lars Andersson i ett samtal om Göran Tunström, författarkollega och vän. Samtalet utgår från biografin Göran Tunström – Försök med ett liv och leds av Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein.

 

Vernissage 14.00 – 16.00 Konstnärssamtal 14.30
GRASPING GRIEF – GRETE REFSUM

Norska bildkonstnären och skulptören Grete Refsum berättar om sin utställning Grasping grief, ett sorgeprojekt där vi kan följa hennes väg från total sårbarhet till balans och förnyad styrka.

Sibiriens ängel Elsa var en av Sigtunastiftelsens första författare

I år är det hundra år sedan Elsa Brändström, även kallad Sibiriens ängel, kom till Sigtunastiftelsen för att skriva sin bok Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920, en skildring av hennes upplevelser av Sibiriens fångläger under första världskriget. Idag på Internationella kvinnodagen är det intressant att konstatera att hon faktiskt var en av de första i en lång rad av författare som valde att komma till Sigtunastiftelsen för att hitta tid och ro för sitt skrivande.

Elsa Brändström-Ulich, (1888–1948) föddes i St. Petersburg, där hennes far var militärattaché vid svenska ambassaden. Familjen flyttade kort därefter tillbaka till Sverige. Elsa fick sin skolgång i Linköping och studerade sedan till lärarinna i Stockholm. När familjen senare flyttade tillbaka till Sankt Petersburg, där fadern fått tjänst som svenskt sändebud, flyttade Elsa med.

Efter att första världskriget brutit ut genomgick Elsa en kort utbildning till krigssjuksköterska. Därefter arbetade hon först på ett krigssjukhus i hemstaden och sedan på de tåg som transporterade krigsskadade fångar mellan Ryssland och Tyskland. Hon kom senare att arbeta för Röda korset, med tjänstgöring vid fånglägren i Sibirien. Med risk för sitt eget liv och sin hälsa lade hon ned ett stort engagemang för de krigsskadade fångar som hon mötte. Hon ingav fångarna hopp och när allt hopp var ute ingav hon dem ändå lugn genom löfte att ta hand om deras barn om de inte själva skulle återvända. De gav henne tillnamnet Sibiriens ängel.

I år är det 100 år sedan Elsa Brändström kom till Sigtunastiftelsen för att samla sina upplevelser från kriget i en bok. Hon återvände senare till Stiftelsen som föreläsare. Ett dedicerat exemplar av boken, Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920, finns bevarat i Sigtunastiftelsen bibliotek. Elsas bok utmärker sig från andra samtida, och mer subjektiva, krigsskildringar genom att Elsa gav röst åt de utsatta människor hon hade mött under sin tid som krigssjuksköterska.

”Man såg många små bara fötter trampa den kalla snön, många små blåfrusna darrande varelser på varje station, där tåget stannade, ropa efter mor. Var hon fanns, visste ingen, men vad hon kände visste alla de mödrar, som själva sökte sina barn och blott kunde stilla sin oro genom att trycka de främmande ensamma barnen, som gräto omkring dem, till sitt bröst.”  (Brändström 1921, s. 88)

Intäkterna från boken och från en föreläsningsserie som Elsa höll i USA gav henne medel till att dels starta ett vilohem för tidigare krigsfångar, dels ett barnhem för barnen till de krigsfångar som aldrig kom tillbaka från lägret i Sibirien – precis som hon tidigare hade lovat deras fäder. Elsa fortsatte sitt humanitära arbete i USA, dit hon på 30-talet flyttade med sin familj. I kölvattnet efter andra världskrigets hjälpte hon flyktingar från Tyskland och Skandinavien att få amerikanska uppehållstillstånd.

För sina arbetsinsatser under första världskriget tilldelades Elsa Brändström flera utmärkelser, bl.a. Serafimermedaljen, Svenska Röda Korsets guldmedalj, Florence Nightingale-medaljen, samt Illis Quorum. Hon kom även att utses till hedersdoktor vid ett flertal lärosäten i Europa, däribland Uppsala universitet. Upprepade gånger ska Elsa också ha var påtänkt för Nobels fredspris. Det hann dock aldrig bli aktuellt. Den 4 mars 1948 avled Elsa Brändström av bröstcancer, strax innan sin 60-årsdag. Hennes grav återfinns på Norra begravningsplatsen i Solna.

Elsa Brändström och Manfred Björkquist i Rosengården 1921. Då hon arbetade på sin bok ”Bland fångar och fria”.

Digitala källor (samtliga hämtade 2021-03-07):

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17118

https://www.skbl.se/sv/artikel/ElsaBrandstrom

https://sv.wikipedia.org/wiki/Elsa_Br%C3%A4ndstr%C3%B6m

Tryckt källa:

Brändström, Elsa. Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920 Stockholm: P.A. Norstedt & Söner, 1921, s. 88

Sigtunastiftelsens författarstipendiater 2021

Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937. I år har vi glädjen att välkomna Jennie Dielemans, Henrika Ringbom, Donia Saleh och Wera von Essen. Stipendiet innebär fyra veckors fri vistelse på Sigtunastiftelsen.

 

Jennie Dielemans

Jennie Dielemans (1972-) är författare, manusförfattare, moderator och journalist och har sedan länge även arbetat med folkbildning och samhällelig mobilisering. Hon skriver om sig själv: “Å ena sidan har jag jobbat med väldigt olika saker: skrivit romaner och faktaböcker, utbildat mig till manusförfattare, varit reporter och krönikör, arbetat som researcher och programledare på teve, drivit skrivarverkstäder, jobbat som projektledare i ideell sektor, startat medborgardrivna mötesplatser i olika förorter… Men egentligen håller jag alltid på med samma frågor.”

Jennie Dielemans har skrivit fem böcker, såväl fakta och reportage som skönlitteratur. Hennes debutbok Motstånd (2001), som hon skrev tillsammans med Fredrik Quistbergh, är en reportagebok som tar upp strategier för att göra motstånd och förändra samhället. Boken består av en samling porträtt av unga människor i Sverige idag som delar en stark tro på att man kan förändra samhället, Här berättar antirasister, militanta feminister, djurrättsaktivister och tjejen som startade Sveriges första ungdomsparti för första gången sina egna historier.

Romanen Tackar som frågar (2006) rosades av kritiken och röstades fram till Årets Stockholm läser-bok 2008. Boken skildrar fem familjer från en förort utanför Stockholm, som försöker få livet att gå ihop, men Jennie Dielemans själv vill inte kalla boken för en roman, utan beskriver hon den som ”små historier” och karakteriserar verket som ”lite roligt. Och sorgligt.”: ”Dielemans vet vad hon talar om, hon känner sina gestalter och deras miljöer och hanterar dem med en okomplicerad och djupt sympatisk respekt … Tackar som frågar är en Fisksätraversion av Altman-klassikern Short Cuts.” (Skånska Dagbladet.)

Välkommen till paradiset (2008) är en kritisk reportagebok om den globala turistindustrin som fick ett positivt mottagande och skapade livlig debatt: ”Våra drömmars resmål är en orörd plats, långt borta från vardagens stress. I Välkommen till Paradiset följer Jennie Dielemans de moderna turistströmmarna – från massturismens födelse på Gran Canaria till dagens chartersuccé Thailand. Tillsammans med fotografen Shahab Salehi har hon träffat miljöadvokater i Mexiko, turistarbetare i Dominikanska Republikens slumområden och de burmesiska flyktingar som bygger hotellen i Thailand. De slår följe med backpackers som letar efter ett krig i Vietnam, hänger med Phukets sexturister och hamnar på ett mänskligt zoo.” (Förlagets bokpresentation).

Jennie Dielemans var initiativtagare till och projektledare för Nya Mötesplatser 2014 – 2018, en satsning av Folkets Hus och Parker, där man stöttar uppstarten av medborgardrivna mötesplatser i socioekonomiska utsatta områden runtom i Sverige och skrev 2017 handboken Nyckeln – en handbok i att starta och driva mötesplatser för organisationen Folkets Hus och Parker. Boken försöker besvara de frågor som dyker upp när människor går samman för att starta en medborgardriven mötesplats i sin ort, eller driver en redan befintlig.

Hennes senaste bok Det sista solot (2020), är en roman om hur vi lever våra liv – och hur vi dör – vad är en värdig död? ”En försommarkväll i slutet av 1960-talet kliver den holländske jazztrummisen Sjon Kastelein ur en turnébuss mitt i Stockholm. Han blir förtjust. I staden, den möjliga framtiden, och i Eva, som han träffar samma kväll. Kärleken är stor och tillsammans vill de skapa ett liv, där det är ljuvligt lätt att andas. Sjon friar och Eva blir gravid. Problemet är att Sjon redan har en fru. Och ett barn som just har fötts. Barnen ska bli fler, äktenskapen likaså. Vi följer i spåren av Sjon genom ett Sverige i förändring. Bergsjön, Husby och Hornstull. Jazz och hiphop. Kärlek och svek.” (Förlagets bokpresentation). Romanen är ett eget projekt, men är även ett samarbete med musikern Ane Brun, som i ljudboksversionen bidragit med ett par nya låtar.

”Det sista solot erbjuder det där som litteraturen ibland gör, att få vistas i en annan, främmande värld för en stund. … allra mest imponerad blir jag av den berättartekniska utvecklingen i Det sista solot, av hur den går från det högljudda pladdret till att successivt bli lågmält problematiserande – som om Jennie Dielemans bit för bit demonterade ett altare.” (Svenska Dagbladet)

Jennie Dielemans önskar att på Sigtunastiftelsen få möjlighet att skriva på ett filmmanus för en familjefilm av regissören Maria Blom och sin nästa vuxenroman.

 

Henrika Ringbom

Henrika Ringbom (1962-), är uppväxt i Helsingfors och är en finlandssvensk författare, översättare och journalist. Hon tog en fil. kand. och var sedan under 80-talet verksam som journalist vid tidningen Ny Tid och redaktör för kulturtidskriften Klo 1986-87, som blev ett språkrör för en ung finlandssvensk författargeneration, innan hon 1988 debuterade med sin första diktsamling Båge.

Henrika Ringbom har i eget namn utgivit fem diktsamlingar, två romaner, en poetisk essä och en poetik samt varit redaktör för flera samlingar av finlandssvensk poesi. Hon medverkar även i flera antologier som poet och översättare, bland annat den nya, uppmärksammade antologin Berör och förstör. Dikter för unga, red. Athena Farrokhzad och Kristoffer Folkhammar (2019), och i antologin Men det var hennes kläder – nedslag i den samtida svenskspråkiga kvinnolitteraturen (2002). Hon har även medverkat i brevväxlingen: Poesi med andra ord. En brevväxling om lyrik tillsammans med Agneta Enckell och Peter Mickwitz (2003).

Det är som finlandssvensk poet samt översättare och introduktör av framförallt av finsk poesi Henrika Ringbom är uppmärksammad. Efter sin debut med Båge 1988, har hon gett ut diktsamlingarna Det jag har (1990), Det finns ingen annanstans (1994), Den vita vinthunden (2001), Öar i ett hav som strömmar (2013), vilken nominerades till Runebergspriset 2013, samt senast En röst finns bara när någon hör den (2020): ”Hon är en språkligt avancerad poet som ur ett senmodernistiskt perspektiv skapar visuella bilder av inre och yttre landskap.” (Uppslagsverket Finland.)

Hon har också gett ut två romaner: Martina Dagers längtan (1998) och Sonjas berättelse (2005), en prosadiktsamling Händelser: ur Nya Pressen 1968-1974 : prosadikter (2009), inspirerade av hennes unga läsning av kvällstidningen Nya pressen, samt en uppmärksammad poetisk essä eller reseskildring; Elden leende. Berättelse om en resa till Japan (2016), vilken nominerades till Runebergspriset 2016.

”Henrika Ringboms diktsamling Båge (1988) var en angelägen och fokuserad debut som kännetecknades av en stor omsorg om och förtjusning i själva språket. Sedan dess har hon i diktsamlingar, romaner och essäer med sinnlig intelligens utvecklat sitt författarskap mot en allt större klarhet och kraft. Stor inspiration har hon hämtat ur den japanska konsten och litteraturen. Som hennes centrala tema framstår tiden och hur den förändrar oss:

Jag lämnar en plats

mer än en tid, kommer ut

transformerad röd

en groda med ädelstenar

kring min högra handled”

(Schildts & Söderströms författarpresentation.)

Som översättare har Henrika Ringbom översatt både barn- och ungdomsböcker och framförallt finsk poesi till svenska: t.ex. barn- och ungdomsböckerna Ella och utpressaren av Timo Parvela och Granfrönas uppbrott av Erkki K. Kalela och poesi av bland andra Olli-Pekka Tennila, Henrikka Tavi, Mirkka Revola, Markku Paasonen, Saila Susiluotos. 2015 fick hon priset Årets översättning av Sveriges Författarförbund för sin översättning av Henrikka Tavis Hoppet.

Hon har prisats för sitt författarskap av Längmanska kulturfonden 1999 och flerfaldigt prisats av Svenska litteratursällskapet i Finland sedan 1991. Hon har två gånger nominerats till ett av Finlands främsta litterära priser Runebergspriset: Diktsamlingen Öar i ett hav som strömmar blev nominerad 2013 och den poetiska essän Elden leende. Berättelse om en resa till Japan 2016. 2017 fick hon Samfundet de nios Karl Vennberg-pris.

Henrika Ringbom önskar på Sigtunastiftelsen skriva på en ny essäsamling; om att skriva och översätta samt läsningar av enskilda författarskap, samt två självbiografiska texter om sina farföräldrar.

 

Donia Saleh

Donia Saleh (1996-) är uppväxt i Uppsala, men har de sista fem åren varit bosatt i Göteborg och arbetat med litteratur. Hon har gått masterprogrammet i litterär gestaltning vid Akademin Valand och läser nu statsvetenskap med inriktning på psykologi på Göteborgs Universitet.

Donia Saleh debuterade 2020 med romanen Ya Leila. Kritikerna hyllade romanen och den har precis nominerats till både Borås tidnings debutantpris 2021 och Katapultpriset, Sveriges Författarförbunds debutantpris.

Ya Leila handlar om hur kamper verkar som varor i en kapitalistisk tid, om kärleken mellan två vänner och om ofrivilligt rätade ryggrader till följd av arv, till följd av vår samtid. Leila och Amila är som ett huvud med två kroppar, de är i den djupaste symbiosen och samtidigt i den mest klaustrofobiska evigheten. De försöker vara odödliga och stänga ute parasiterna. Men hur skakas symbiosen när Leila faller för Glitterfittornas symbolpolitiska frestelser och drömmarna om vita väggar och tunna gardiner som fläktar. Hur hanterar man begäret att bli skrubbad bort från sig själv? (Förlagets bokpresentation.)

I en intervju i Göteborgsposten, menar skribenten Fanny Wijk att Donia Saleh i romanen vill syna den vita medelklassfeminismen. Men recensenter har läst den som en skildring av kulturellt utanförskap. ”– Det gör lite ont hur de läst in sina egna fördomar i mitt verk, säger Donia Saleh.” /—/ ”Vad tror du det beror på? – Att kritikerkåren är väldigt homogen och att de flesta som har recenserat boken är vit medelklass. Det handlar om viljan att kategorisera människor, om att deras egna stereotypa tolkningar kommer först: ”Här har vi en ung tjej som rasifieras, då måste boken utspela sig i orten.”

Donia Saleh lyfter i intervjun fram fler tematiska nycklar till romanen: ”– Mycket handlar om skam och skuld, att känna att man borde stå upp för sig själv, veta vem man är och tydligt säga nej samtidigt som man helt förlorar sig själv till den andra världen.” /—/ ”– Ordet “systerskap” är så himla urvattnat. Det går inte att prata om det om man inte pratar om kollektivet, vilket inte finns i deras gäng. Leila och Amila pratar inte om att de ingår i ett systerskap, men har en stark gemenskap med sina familjer exempelvis, där det på riktigt handlar om att ställa upp för varandra.” (Göteborgsposten.)

Donia Saleh önskar att på Sigtunastiftelsen få möjlighet att skriva på sin andra roman med arbetstiteln ”Röd Galla”.

 

Wera von Essen

Wera von Essen (1986-) är författare och översättare och uppväxt och boende i Stockholm och har bland annat läst litteraturvetenskap.

Som romanförfattare debuterade Wera von Essen 2018 med den mycket uppmärksammade romanen En debutants dagbok, som ansågs vara en generationsroman för åttiotalisterna och belönades med Borås Tidnings debutantpris – med motiveringen ”För en nonchalant och stilsäker berättelse som med dagbokens logik utforskar villkor och gränser för skapande.”.

”Helgen sade mig följande: att jag måste bli helt besatt. Jag måste kapa allt. Jag måste ta mitt eget drama på allra största allvar. Ingenting får vara viktigare än mitt eget drama. Efter att jag hade svimmat i Traneberg ringde Stig och frågade vad blodfullmåne betyder. Han har förstått vad jag är för något. Vi var tysta en lång stund i telefonen. Östermalmarnas ansikten tycktes grimasera i dag, elegant och avmätt. Mitt självtvivel är för starkt. Det trycker på, hårt hårt, kräver att bli övervunnet. Det fungerar inte längre, jag måste börja skriva dagbok igen. Annars kommer jag att, som man säger, »tappa det«.” (Förlagets bokpresentation)

Boken hyllades av kritikerna:

Att läsa Wera von Essens En debutants dagbok är att smälta samman med det intellektuella, andliga, utfattiga, ayahuascadrickande, deprimerade och smärtsamt klarsynta dagboksjaget. Betyg 5 av 5!” (Dagens Nyheter)

”Är det en idéroman om skapandet? En utvecklingsroman om att hitta sin röst? En framtida klassiker? Åttiotalisternas stora generationsroman?” (Borås Tidning)

Wera von Essens andra roman Våld och nära samtal (2020), har också fått stor uppmärksamhet: ”Det finns en behärskad kraft i det suggestiva och rytmiskt synkoperade språket … ett sällsynt intressant författarskap i vardande.” (Aftonbladet)

”I sin sorg över kontaktlösheten i världen tar hon fyrans buss genom staden. I den finns älskare som slår på rätt sätt, psykoanalys, hotelljobb, kyrka. Där finns en växande tro och en längtan efter att ge sig själv fullkomligt. Wera von Essen har skrivit en suggestiv roman om smärta och andlig kamp, om perversionens förhållande till det heliga och om relationer i en tid där kärleken tycks lysa med sin frånvaro.” (Förlagets bokpresenatation.)

I romanen gestaltas en ung kvinna och hennes andliga resa mot katolicismen i ett samtida Stockholm, som kastas och vacklar mellan sexuellt begär, passion och kyskhet, tvång och frihet, styrka och svaghet, tro och tvivel, synd och nåd och tar upp katolicismens både erotiska och underkastande aspekter, Guds gränslösa kärlek och det mörker vi alla bär inom oss. (Signumpodden)

Wera von Essen säger själv om sitt skrivande: ”Jag har alltid skrivit och läst och alltid haft svårt att förstå skillnaden mellan liv och litteratur och verklighet. Jaget och jagets gränser. Och jag har alltid uppfunnit narrativ. Jag tog ofta livet av karaktärer. Det var en utdrivningsprocess. Jag skrev om det som i inte fick hända. Det gav ett vittne också. Jag tänker att litteraturen är en hemlig lycka. Den blir till i mellanrum och på platser där den inte ska finnas. Jag tror att jag i dagboken (Wera von Essens debut ”En debutants dagbok”, Modernista förlag) ville skriva om tillstånd som inte får finnas. Dagboken var terapeutisk men också jättefarlig. Den åt ju mitt liv. Den tog över. Det är väl en del av att skriva, att förstå de krafterna. Jag hade velat skriva så länge och plötsligt gick det.” (Readligion)

Som översättare har Wera von Essen översatt två böcker från portugisiska: Kroppsligheten av J. P. Cuenca (2016) och Brev i urval av Clarice Lispector (2020). Hon har även skrivit om Noveller av Jane Mansfield (2019) och medverkar i antologin Nymfen vaknar och hjärtat är svart (Texter ur Pralin magasin 2020).

 

Sigtunastiftelsens författarsamtal under bokmässan 2020

I år blev det som vi alla vet ingen vanlig bokmässa i Göteborg. Mässvimlet byttes mot en digital variant, där författare fick möta sin publik via skärmen. Sigtunastiftelsen var precis som tidigare år medarrangör vid scenen Se människan där vi bland annat fick möta Alex Schulman, Kjell Westö, Elisabeth Åsbrink och Agneta Pleijel.

Se Sigtunastiftelsens samtal från Bokmässan

Författaren Linda Alexandersson tilldelas Bibelpriset 2019

Svenska Bibelsällskapets har i samarbete med Sigtunastiftelsen tilldelat författaren Linda Alexandersson årets bibelpris. Motiveringen för Bibelpriset 2019 lyder:

”Lättillgängligt, pedagogiskt och väl förankrat i bibelforskningen, men alltid med fokus på vad Bibeln har att säga i dag, har Linda Alexandersson genom böcker och bibelkommentarer levandegjort Bibelns texter för barn, ungdomar, och vuxna – nysvenskar såväl som svenskfödda.”

– Jag blir både glad och rörd! Det är en ära att få ta emot ett sådant fint pris och en bekräftelse på att någon har sett det jag har gjort. Jag blir samtidigt ödmjuk när jag ser vilka de tidigare pristagarna är – Kerstin Ekman, Ylva Eggehorn…, säger Linda Alexandersson i en kommentar.

Linda Alexandersson, 42 år, är pastor och föreståndare i Equmeniakyrkan i Arvika. Hon har en diger bokproduktion på runt 20 titlar och är bland annat känd för boken Bibeln på 48 sidor. I våras gavs Vägen, sanningen och livet ut, en grundkurs i kristen tro. I augusti kom en femte bibelkommentar, denna gång till Matteusevangeliet. Linda vill skriva om Bibeln och tro på ett lättillgängligt sätt, det ska vara roligt och spännande att läsa.

Personligen läste hon inte en enda roman under de åtta år hon arbetade med bibelkommentarerna. All eventuell lästid ägnade hon åt att plöja bibelkommentarer och böcker om bibelforskning – inspirerande läsning tycker Linda som velat vara väl förberedd inför sitt eget skrivande. Och där har hon en tydlig ståndpunkt.

– Jag skriver framför allt böcker som jag tycker behövs och saknas!

Linda beskriver översättningsarbetet som en spännande process som format både den svenska och persiska utgåvan i ett slags korsbefruktning.

– Vi har suttit i sofforna och arbetat flera stycken hemma i mitt vardagsrum, med massor av datorer i gång. Det har varit väldigt roligt och kreativt. Vi har hela tiden kunnat bolla frågor och funderingar som har dykt upp.

Huvudöversättarna till persiska är Samira Kazemi och Hamidreza Sfereizy. Hamidreza är papperslös och befann sig under våren i Frankrike.

– Han har översatt för hand, fotograferat och skickat texten via sin mobiltelefon så att andra kunde skriva in texten i datorn, berättar Linda.

Linda Alexandersson tar emot Bibelpriset på Bibelsällskapet i Uppsala den 28 november. På kvällen är allmänheten välkommen till en kulturkväll med författarsamtal mellan Linda Alexandersson och Anders Göranzon under rubriken ”Du är min bror nu – Flyktingvågen, väckelsen och vägen vidare”. Kulturevenemanget äger rum kl 19.00 i Pingstkyrkan i Uppsala, S:t Persgatan 9. Tolkning till arabiska och persiska kommer att erbjudas.

Mer om Bibelpriset

Bibelpriset instiftades 2004 med anledning av den världsvida bibelsällskapsrörelsens 200-årsjubileum. Priset utdelas årligen till en person ”verksam inom kultur, forskning, samhällsdebatt eller andaktsliv, som i sin gärning bidragit till att göra Bibeln känd och använd”.

Tidigare pristagare är Kerstin Ekman (2004), Anders Piltz (2005), Ylva Eggehorn (2006), Christer Åsberg (2007), Mikael Hansson (2008), Sven-David Sandström (2010), Michel Östlund (2011), Åsa Larsson (2012), Kristian Lundberg (2013), Niklas Rådström (2014), Ylva Q Arkvik (2015), Tomas Sjödin (2016) , Bengt Johansson (2017) och Maria Küchen (2018).

Priset består av ett originalkonstverk med anknytning till Bibeln samt en Jubileumsbibel med Rembrandtillustrationer. Pristagaren får också ett stipendium i form av en veckas helpension vid Sigtunastiftelsen. Stipendiet är avsett för skapande verksamhet med anknytning till Bibeln. Pristagaren får dessutom utdela en ytterligare skaparvecka på Sigtunastiftelsen som uppmuntran till en person inom det egna skrået. Stipendierna delas ut i samverkan mellan Sigtunastiftelsen och Svenska Bibelsällskapet.

För närmare information om Bibelpriset och Svenska Bibelsällskapet kontakta generalsekreterare Anders Göranzon, 018-18 63 33, 079-585 99 05, anders.goranzon@bibeln.se

Pressbild, Linda Alexandersson  Foto: Martin Hugne

 

 

 

Se Sigtunastiftelsens samtal från bokmässan i Göteborg

Sigtunastiftelsen medverkar sedan flera år tillbaka vid scenen Se Människan under bokmässan i Göteborg. I är vi medarrangör till flera spännande författarsamtal som alla som har entrébiljett till bokmässan kan ta del av. Samtalen kommer även att spelas och publiceras på Sigtunastiftelsens hemsida. Vi ser fram emot att träffa er i Göteborg 26 – 29 september.

Sigtunastiftelsens program under bokmässan

Det Existentiella rummet – Kerstin Dillmar och Lars Björklund
Torsdag 26 september 13.00 – 13.20
Varför känner vi oss besvikna över livet trots att vi aldrig fått löfte om att det skulle bli annorlunda? Lars Björklund och Kerstin Dillmar samtalar med Brita Häll om sin bok Rum för livet.

I samverkan med Argument Förlag

Kampen för rättvisa – Bryan Stevenson och Alf Linderman
Torsdag 26 september 16.00 – 16.20
Bryan Stevenson har kallats för USA:s unge Nelson Mandela. Den fattiga uppväxten i den segregerade södern ledde honom till att bli advokat. Ett av hans första fall var Walter McMillian, en svart man, oskyldigt dömd till döden för mord. Bryan Stevenson samtalar med Alf Linderman om sin bok Riggad sanning.

I samverkan med Libris förlag

Är det möjligt att bryta med sina föräldrar – Leonora Christina Skov och Caroline Krook
Fredag 27 september 10.00 – 10.20
Leonora Christina Skov är aktuell med självbiografiska romanen Den som lever stilla, som tilldelats Danmarks motsvarighet till Augustpriset. Den handlar om att växa upp och försöka göra allt rätt för att bli älskad, och om att komma ut som lesbisk och förskjutas av sina föräldrar. Författaren talar med Caroline Krook.

Vem dödade bambi? – Monika Fagerholm i samtal med Dan-Erik Sahlberg
Fredag 27 september 9.30 – 9.50
Monika Fagerholm talar med Dan-Erik Sahlberg om sin roman Efter rymdimperiet, om tvillingflickorna Linn och Liv. Liv hittas död och samhället skakas av en gängvåldtäkt utförd av fyra killar från goda familjer. När en av dem vill bekänna ser vänner och föräldrar till att det hela tystas ner.

I samverkan med Albert Bonniers Förlag

 

Den andra dödssynden – Jan Guillou  i samtal med Caroline Krook
Fredag 27 september 18.30 – 18.50

Jan Guillou samtalar med Caroline Krook om den nionde delen romansviten Det stora århundradet. Nu är det åttiotal. Den tid då, enligt författaren, rikedom, självförverkligande och framgång blir de viktigaste elementen i en människas liv.

I samverkan med Piratförlaget

Eternitfasadernas land – Torbjörn Flygt i samtal med Dan-Erik Sahlberg
Lördag 28 september 11.30 – 11.50

I nya romanen Släkte har Torbjörn Flygt skrivit ett kammarspel från Sveriges baksida, från slättlandens, bilvrakens, missbrukets, småkriminalitetens och eternitfasadernas land, en sida vi helst vänder bort blicken från. Han samtalar med Dan-Erik Sahlberg.

I samverkan med Natur & Kultur

Svenska hjältinnor – Anna Nordlund, Colette van Luik och Antje Jackelén i samtal med Alf Linderman
Lördag 28 september 12.30 – 12.50

I barnboken Svenska hjältinnor skildras hundra kvinnor som på olika sätt förbättrat världen, hjälpt sina medmänniskor och uträttat andra storverk. Både historiska personer och livs levande hjältinnor. Anna Nordlund och Colette van Luik talar med Alf Linderman. Medverkar gör också ärkebiskop Antje Jackelén, en av bokens hjältinnor.

I samverkan med Bokförlaget Max Ström