Religionsfilosofen Oliver Li, författare till Gud i allt och allt i Gud i möte med Hans Liljenström, professor i biofysik och medvetandeforskare samt Lisbeth Gustafsson, ordförande i Mäster Eckhartsällskapet.
Isak Sundström är en av Sveriges mest egenartade artister och konstnärer, med en kreativ bredd som sträcker sig över musik, konst och litteratur. Känd under heteronymen I.B. Sundström och som medlem i banden Weils, Pascal och Skriet, utmärker han sig med en säregen musikaliska stil och stilistiskt säkra och emotionellt laddade texter. Nu senast är han aktuell med utställningen Jordskugga – Arkivet för det oförklarade, tillsammans med konstnärerna Magnus Bärtås, Cecilia Germain och Ida Idaida. Med en ständigt utforskande och provocerande anda fortsätter han att vara en central och fascinerande figur i svensk konst och kultur.
I samverkan med Sigtuna folkhögskola
Välkomna till ett symposium i den glada vetenskapens anda! Bengt Kristensson Ugglas akademiska karriär är unik i sitt slag. Hans många tvärvetenskapliga forskningsintressen, samarbeten, böcker och föreläsningar har en bas i filosofin, vilket speglas i den professur han innehar vid Åbo Akademi: Amos Andersons donationsprofessur i filosofi, kultur och företagsledning. Men han har också en gedigen förankring i teologin. I en av sina senaste böcker ägnar han ett helt kapitel åt Festens vetenskapliga betydelse. Efter det kritiska akademiska samtalet tar festen och kanske försoningen vid. I detta symposium vänder vi på ordningen: vi har bett de medverkande att reflektera över vetenskapens festliga betydelse. Varmt välkommen att fira Bengt och vetenskapen i Sigtuna!
Medverkande:
Victoria Fareld, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet
Martin Gustafson, professor i filosofi vid Åbo Akademi
Johanna Gustafsson Lundberg, docent i teologisk etik Lunds universitet
Viveka Lyberg Åhlander, professor i logopedi vid Åbo Akademi
Ulrich Schmiedel, professor i Global Christianity, Lunds universitet
I priset 250 kr ingår lunch för och eftermiddagskaffe.
Webbinariet ges inom ramen för SKR:s delarena ”Meningskapande i vår tid” under titeln Barnen, skärmarna och existensen. Utgångspunkten är den rapport som Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten tagit fram under 2024 om sambanden mellan digital medieanvändning och hälsa bland barn och unga. Utifrån rapporten diskuterar medlemmar ur Humanobservatorium hur det egentligen är ställt med de existentiella perspektiven på området, och hur en existentiell lins rent generellt kan anläggas på förståelsen för barns och ungas medieanvändning.
Amanda Lagerkvist (professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Uppsala universitet) kommer att inleda och moderera. Medverkande är sedan bland andra Yvonne Andersson (fil.dr analytiker, Mediemyndigheten), Cecilia Melder (teol.dr i religionspsykologi med inriktning existentiell folkhälsa, Myndigheten för stöd till trossamfund), Johanna Nordin (chef för kunskap och utveckling MIND), Fredrik Livheim (psykolog, medicine doktor, stiftelsen www.29k.org), Matilda Tudor (lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, Uppsala Universitet).
Webbinariet sänds kl. 13-15.30 och länk kommer att publiceras inom kort.
Gunnar Ekelöfpriset 2024 delas ut I samband med Gunnar Ekelöf-sällskapets årsmöte – till en författare ”som verkar i Ekelöfs anda”. Årets pris går till Åsa-Maria Kraft, en poet som rör sig i historiens tidslager och gränslager med ett öga på samtiden. 2024 gav hon ut sin tolfte diktsamling enkel cellulosa. Det blir uppläsning av pristagarens poesi och korta tal om författarskapet. Gunnar Ekelöfpriset har delats ut sedan 2001 och de nio pristagarna har varit Jesper Svenbro, Eva Runefelt, Bengt Emil Johnson, Katarina Frostensson, Gunnar D. Hansson, Magnus William-Olsson, Göran Sonnevi, Birgitta Lillpers och Leif Holmstrand. Från och med 2021 delas det ut vart tredje år.
Fika i Rosengårdssalen 16.00
I samband med Societas Ethicas sextionde årliga konferens för europeiska etiker välkomnas allmänheten att delta i ett öppet samtal om mänskliga rättigheter och minoriteter.
I en demokrati ska makten utövas med lika respekt för vars och ens mänskliga värdighet – så brukar de mänskliga rättigheterna förstås. Vad innebär det för minoriteter? Är deras rättigheter skyddade eller förblir minoritetsstatus en utmaning? I en panel med forskare och representanter för flera minoriteter diskuteras frågan om sådana rättigheter som minoriteter i Sverige har och sådana de saknar. Hur ser rättighetsskyddet ut i en internationell jämförelse? Hur används de mänskliga rättigheterna av minoritetsorganisationer och vilket stöd behöver de?
Societas Ethica är ett europeiskt sällskap för forskning i etik som samlar teologiska etiker, filosofer samt forskare inom tillämpad etik. Årets konferens har temat Mänskliga rättigheter – kritiska perspektiv och syftar till att kritiskt granska samtida förhållningssätt till mänskliga rättigheter.
”Vi vill ta vara på potential i olika typer av kritik som utmanar konventionella tolkningar av de mänskliga rättigheterna. Traditionellt skulle kritik av mänskliga rättigheter från forskare, aktivister eller politiker provocera fram ett rakt försvar av mänskliga rättigheters moral och etablerade praxis. Vårt syfte är snarare att främja den teoretiska utvecklingen inom området mänskliga rättigheter genom att använda vissa former av kritik av mänskliga rättigheter.
Samtida förståelser av mänskliga rättigheter i Europa fortsätter att formas som svar på flera utvecklingstrender, inklusive den ökade migrationen och återkomsten av antiliberala regeringar som skapar och exploaterar rädslan för kulturella, religiösa och etniska skillnader. Klimatförändringar och våra ansträngningar för att leva hållbart är en annan viktig kontext för en vidareutveckling av de mänskliga rättigheternas etik, rätt och politik.”
Fri entré!
14 – 15 juni bjuder Svenska kyrkan, Norske kirkeakademier och Sigtunastiftelsen in till en gemensam kulturkonferens på Sigtunastiftelsen. Valet av plats är ingen slump. I år är det 50 år sedan en liknande konferens anordnades på stiftelsen som bland annat inspirerade till bildandet av Kirkelig kulturverksted (KKV) som blev en viktig förebild för relationen mellan kyrka och kulturliv i hela norden. Under årets nordiska kulturkonferens medverkar bland annat Erik Hillestad, Kirkelig kulturverksted, tidigare kulturministern Amanda Lind, musikerna Sara Parkman och Henning Sommero, Petra Carlsson Redell, professor i systematisk teologi med inriktning på konst och Sven Milltoft, kyrkoherde i Hedvig Eleonora församling, Stockholm.
Den politiska polariseringen som blivit allt starkare i våra nordiska länder har aktualiserat vikten av att värna konstens och kulturens frihet. Det gäller även i den kyrkliga kontexten. Men vad innebär det rent konkret för kulturutövarna och kyrkan? Vad är det som står på spel? Under två dagar på Sigtunastiftelsen ges personer som arbetar inom spänningsfältet kultur och kyrka i norden möjlighet till ett erfarenhetsutbyte och teologiskt samtal kring kulturens roll i kyrkan och kyrkans roll i kulturlivet. Kanske kan man så tillsammans fördjupa samtalet om människans behov av kultur och andlighet?
Värdar för konferensen är Helle Klein, direktor Sigtunastiftelsen, Marie Starck, kultursekreterare Svenska kyrkan, Erik Hillestad, Kirkelig kulturverksted och Kristin Gunleiksrud Raaum, Norske kirkeakademier
Begreppet Narrativ Medicin introducerades av läkaren Rita Charon på Columbia University i New York. Utgångspunkten är att konsten öppnar våra sinnen, gör oss nyfikna, närvarande och levande också ur ett existentiellt vårdperspektiv. Narrativ Medicin har idag fått stor internationell spridning och är även på frammarsch i den svenska vården. 8–9 april arrangeras en tvådagarskonferens på Sigtunastiftelsen för läkare, sjuksköterskor och andra som arbetar inom vårds och omsorg. Medverkande inspiratörer är bland annat Suzanne Osten, regissör och samhällsdebattör, Anna Nordin, skådespelare, Fanny Ambjörnsson, författare, Bengt Kristensson Uggla, professor vid Åbo akademi, Lisbeth Gustafsson, senior konsult och journalist med flera. Konferensen arrangeras i samverkan med Studieförbundet Bilda och Svensk Förening för Narrativ Medicin.
Sista anmälningsdag 8 mars
Biblioteket bjuder in till existentiell, kontemplativ läsning och samtal i liten grupp – en form av mikrobokcirkel. Formen för träffarna är fritt inspirerad av så kallad shared reading, en metod för högläsning och gemensam reflektion. Var och en får tid och plats att reflektera och ställa frågor utifrån sina känslor, tankar och associationer. I mitten av samtalet tar vi en paus där det bjuds på smörgås och varm dryck. Alla är välkomna och texterna delas ut på plats. Inga förberedelser krävs och varje tillfälle är fristående.
Under hösten rör vi oss i gränslandet mellan existens, litteratur och andlighet, mot bakgrund av samtidens växande kriser. Vad innebär det att vara människa idag och vilken är vår roll? I en värld där allt tycks gå fortare och fortare saktar vi ned och söker djupare svar inom oss själva, med utgångspunkt i litteraturen. Under meditativa former läser vi utdrag ur texter på aktuella teman inom området. Poesi och skönlitteratur vävs samman med andlig litteratur, i ett försök att närma sig vår tids existentiella utmaningar från ett helhetsperspektiv.
Tema: Nu och senare
Vi lever i en ganska framåtblickande kultur, ”sen, ska jag göra si, eller leva så här”. Vi blickar mot helgen, semestern eller kanske pensionen. Var är vi just nu tillsammans här på jorden? Vem är jag i detta nu? Hur blir det om jag i stället för att blicka framåt omfamnar mitt nu fullt ut?
Framåtblickande kan göra att vi skjuter saker på framtiden som vi skulle kunna göra idag, senare kan hindra oss från att leva fullt ut redan nu. Men ett senare kan också skänka tröst; ”just nu har jag det så här, men det kommer ett sen där jag kan få det bättre”.
Nuet och framtiden är också oundvikligen sammanlänkade; vilka handlingar väljer jag idag, vad ger de mig nu och vad kan de leda till på kort sikt och på längre sikt?
Vi lever i en globaliserad värld där vi står i förbindelse med varandra, både direkt och mer indirekt efter ett antal mellanled. Moder jord är vår gemensamma planet där vi andas samma luft och dricker samma vatten. Under kvällen läser vi olika texter och samtalar om vår roll, vårt ansvar och synen på solidaritet med varandra och vår livsmiljö.
Många i vårt samhälle behöver mer kunskap om de fenomen i vår samtid som har med människors tro och livssyn att göra. Abrahams Barn använder en narrativ pedagogik med fokus på hur vi kan leva tillsammans med respekt och förståelse för varandras likheter och olikheter i ett demokratiskt samhälle. Kursen riktar sig till pedagoger inom skola, bibliotek och trossamfund, men är öppen för alla med intresse för hur vi kan skapa social hållbarhet i ett samhälle med ökad religiös och kulturell mångfald.
Kursen inspirerar till metodutveckling för skolans undervisning i det mångkulturella samhället. Vi presenterar Abrahams Barns pedagogik som tar sin utgångspunkt i våra gemensamma rötter. Vi fokuserar på undervisning om de mänskliga rättigheterna, en skrivarverkstad utifrån Abrahams Barns metod Identifikation skapar Empati och hur man kan använda Abrahams Barns artefaktotek med religiösa föremål i klassrummet. Dessutom tar vi upp hur användandet av berättelser kan vara ett stöd för samtal om livsfrågor. Kursen behandlar också ämnes- och kursplanerna för religionskunskapen, deras centrala innehåll och kunskapskrav.
Medverkande:
Ola Björlin, läromedelsförfattare och lärarutbildare som undervisat i religionskunskap och filosofi på gymnasiet i Västerås.
Malin Löfstedt, gymnasielärare, lektor och forskare i religionsdidaktik vid Teologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Malin Mattsson Flennegård, pedagog inom Toleransprojektet, läromedelsförfattare och gymnasielärare i religionskunskap och svenska i Nyköping.
Ingela Visuri, lektor i religionsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
Målgrupp: Pedagoger, lärare och bibliotekarier från grundskola och gymnasium
Pris inkl helpension: 1 950 kr
Det finns möjlighet att söka stipendium för hela avgiften!
För mer information och detaljerat program kontakta Elisabet Mattizon Armgard.
Anmälan senast 26 september till elisabet.mattizon-armgard@sigtunastiftelsen.se; 08-592 589 98
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
