Exklusiv pop-up vigsel 14 maj

Efter förra årets succé arrangeras återigen en exklusiv pop-up vigsel på Sigtunastiftelsen av Atelier M&K! Pop-up vigslar är för de par som inte vill gifta sig på ett stadshus eller i ett rådhus utan istället önskar säga JA! till varandra på en vacker plats tillsammans med sina närmsta och slippa onödig stress eller oro kring logistik och planering Det här vill ni inte missa!

Vigslarna sker en och en löpande under dagen och det finns två alternativ att välja mellan: Magnifique och Petite.

I en pop-up vigsel ingår:

  • 45 min (Petite) eller 75 min (Magnifique)
  • En vackert dekorerad vigselplats
  • En borgerlig vigselförrättare och två vittnen
  • En personligt skapad brudbukett och corsage
  • En bröllopsfotograf som är med paret från first look till ceremonin till familjefotografering och porträttfotografering (25 högupplösta bilder i Petite och 40 högupplösta bilder i Magnifique)
  • En bröllopskoordinator
  • Alkoholfri dryck samt lättare mingel för sällskapet
  • Fantastiska erbjudanden från samarbetspartners (hår och makeupartist, transport, bröllopstårta, musiker)

Utöver allt detta erbjuder vi på Sigtunastiftelsen måltider och övernattning:

Dubbelrum: 3290 kr för 2 personer
Dubbelrum med sjöutsikt: 3590 kr för 2 personer
Dubbelrum Linné: 3690 kr för 2 personer

I kostnaden ingår:
1/2 flaska bubbel på rummet vid ankomst
Jordgubbar och choklad på rummet vid ankomst
3-rätters bröllopsmiddag inkl. vinpaket 3 glas
Lyxig helgfrukost med bubbel och bakverk

”Dröm att få gifta sig i en vacker miljö, bara jag & min livskamrat. Så vackert & bra arrangerat av alla inblandade. Fick snabb återkoppling kontinuerligt & blev väl omhändertagna på vår stora dag. Stort Tack! Ett perfekt alternativ, kan verkligen rekommendera konceptet!” – Klara, brud pop-up vigsel Sigtunastiftelsen 2021

De exklusiva pop-up vigslarna är ett koncept skapat av Karolina och Madeleine, grundarna bakom Atelier M&K. Deras tidigare anordnade pop-up vigslar har varit väldigt omtyckta och populära.
Vill ni få mer detaljerad information om pop-up vigslarna som är planerade hos oss på Sigtunastiftelsen mejla info@byateliermk.com

 

Ni kan även läsa mer om pop-up vigslar på deras hemsida www.byateliermk.com

 

Existentiell Filmfestival tillbaka efter två års uppehåll

Pandemin satte käppar i hjulen för många kulturevenemang, så även för Existentiell Filmfestival Dalarna. Efter två års uppehåll är festivalen nu tillbaka i Falun med ett tema som går rätt in i vår tid – ”Alltid ensam, aldrig ensam”.

– Under de senaste åren har vi tvingats genomleva omfattande och plötsliga förändringar med uppmaningar från samhället om att både hålla ihop och stanna på avstånd. Detta har väckt många existentiella frågor hos människor som jag tror att det finns ett stort behov av att få reflektera kring tillsammans, säger projektledare Stefan Björnlund.

Den 7 – 8 april är det återigen dags för Existentiell Filmfestival Dalarna, en festival som sedan starten 2003 bjudit in till två dagar av film och samtal med utgångspunkt i ett samhällsaktuellt tema. En stark tradition för festivalen är att också bjuda in gäster som medverkar i samtalen kring varje film.

Utifrån temat Alltid ensam, aldrig ensam har festivalen valt ut ett antal aktuella filmer. I Quo Vadis, Aida? skildras tolken Aidas kamp att rädda familjen från krigets fasor i Srebrenica. Flyktingars utsatthet och ensamhet är också en tematik som går igen i filmen The man who sold his skin, där Sam flyr från Syrien till det han tror är frihetens Europa. Övriga filmer som visas under festivalen är Mother! The father, Corpus Christi, De osynliga och den mångfaldigt Oscarsbelönade Nomadland. Festivalen visar även den Guldbaggebelönade filmen Spring Uje spring med ett inledande samtal med filmens regissör Henrik Schyffert.

Årets festivalreflektörer är Christina Jeurling Birro, producent och kulturjournalist och Mikael Kurkiala, kulturantropolog och författare. Övriga gäster som medverkar i samtalen kring filmerna är Zanyar Adami, regissör och författare; Haris Agic, antropolog, Olle Carlsson, präst och författare; Petra Carlsson, professor i systemastisk teologi, Jonas Mosskin, psykolog, Lena Dahlberg, docent i socialt arbete; Lena Runge, filmklippare; Tom Grejs, filmproducent; Mia Nilson, generalsekreterare, Hela Människan; Karin Olsson, kulturchef på Expressen.

Festivalens hemsida: www.existentiellfilmfestival.se

Mona Henning tilldelas Abrahams Barns Pris 2022

Abrahams Barns Pris delas ut årligen av Abrahams Barn och Sigtunastiftelsen. Prisutdelningen sker i samband med ”Abrahams Barns Dag” lördag den 26 mars kl 14.00 på Sigtunastiftelsen. Charlotte Frycklund, nätpräst i Svenska kyrkan och författare föreläser under rubriken ”Kvinnor från det första testamentet”.

Mona Henning startade förlaget Dar Al-Muna 1984 för att ge ut svenska barnböcker på arabiska och var därmed den första att göra detta i Sverige. Den jordanskfödda förläggaren har nu i snart 40 år gett ut mer än 200 titlar där utbudet utökats med svensk ungdoms- och vuxenlitteratur som översätts till främst arabiska, men även till andra språk. Det började med att Mona Henning, insåg att arabiskspråkiga länder ofta saknar barnboksutgivning som inte har ett pedagogiskt eller religiöst innehåll. De första böckerna som översattes blev därför Gunilla Bergströms Alfons Åberg. Utgivningen når idag både arabisktalande i Sverige och utomlands. Mona Henning har oförtröttligt verkat för att lyfta barnbokens status. I Sverige och arabvärlden deltar hon i bokmässor, besöker skolor och bibliotek och är en stark förkämpe för vikten av att stimulera barns läsning.

– Den narrativa pedagogiken är en av hörnstenarna i Abrahams Barns verksamhet där tonvikten ligger på att synliggöra vårt samhälles betydelsebärande berättelser, som vi bland annat finner i (barn)litteraturen. Genom berättelser skapas identifikation som stärker empatin och dessutom bidrar läsning till språkutveckling, som ger individen möjlighet till en aktiv roll i samhället. Abrahams Barn vill därför lyfta förebilder som Mona Henning, eftersom hon, liksom Abrahams Barn önskar delta i byggandet av ett mer inkluderande samhälle”, säger Elisabet Mattizon Armgard, programsekreterare för Abrahams Barn.

Sigtunastiftelsen och Abrahams Barn
Sigtunastiftelsen vill genom sin verksamhet skapa rum för dialog och gränsöverskridande möten i en miljö och ett sammanhang som utmanar till reflektion kring hela människan. Abrahams Barn är ett verksamhetsområde inom Sigtunastiftelsen, som arbetar med konfliktförebyggande pedagogiska program för skolans alla stadier. Abrahams Barns tre huvudområden omfattar religionskunskap och kulturmöten, språkutveckling samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Den narrativa pedagogiken står i centrum. Grunden är berättelsen och berättandet. www.abrahamsbarn.se

För ytterligare pressinformation: Sofia af Geijerstam, kommunikationschef vid Sigtunastiftelsen 073 593 55 68; sofia.af.geijerstam@sigtunastiftelsen.se
www.sigtunastiftelsen.se

Anmäl dig till prisutdelningen Sigtunastiftelsen lördag 26 mars 14.00

 

Sigtunastiftelsens författarstipendiater 2022

Sigtunastiftelsen författarstipendier 2022 har tilldelats Emi Gunér, Emilia Millares, Kerstin Norborg och Magnus Västerbro. Stipendiet innebär fyra veckors vistelse på Sigtunastiftelsen. Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937.

Emi Gunér

Emi Gunér (1971-) är barnboksförfattare, översättare, skribent, copywriter och bor i Stockholm tillsammans med man och tre barn. Efter gymnasiet gick hon på college i USA och tog examen i Östasienkunskap och Datagrafik. Tillbaka i Sverige började hon skriva för ungdomstidskriften Darling. Därefter har hon arbetat som copywriter, översättare och skribent och barnboksförfattare. Hon har haft flera bloggar och bloggat om museer i Sverige och världen, skrivit krönikor i Metro och varit medarbetare i tidskriften Mama. Som copywriter har hon samarbetat med fotografen Peter Alendahl i två böcker: Boken om Svalbard (som fick Guldägget 2000) och Luften är fylld av drakar (2002). Hon har även översatt Bea Uusmas bok The man who went to the far side of the moon: the story of Apollo 11 astronaut Michael Collins (2003).

Om sitt barnboksförfattarskap skriver Emi Gunér att hon ”skriver böcker som syftar till att starta samtal mellan barn och deras medläsare. De rör sig kring universella ämnen som varje människa oavsett ålder möter i sitt liv: sorg, kärlek, girighet, rymden, död, avundsjuka, lögn och sanning, vänskap och konflikter.”

Emi Gunérs barnboksdebut, Ett väldigt bra litet djur, utsågs till 2014 års bok i Bokbryggan, ett prisbelönt läsprojekt i Karlstad som syftar till att öka barns intresse för böcker.

Emi Guners rosade och mycket lästa barnboksserie om Nina (6-9 år), har kommit ut i sex böcker på Rabén & Sjögren (2015-2021) och är illustrerade av Loka Kanarp. Böckerna med lärarhandledning används i många förskole- och lågstadieklasser som högläsningsbok och som en del av värdegrundsarbetet. Emi Gunér skriver själv om Nina-böckerna: Det finns många spännande åldrar men för mig hör åren mellan 4 och 8 till de absolut mest spännande. Det är en ålder när den unga människan är både stor och liten. En ålder när självförtroendet är starkt en sekund och som bortblåst nästa. Gränsen mellan fantasi och verklighet är suddig medan känslorna är väldigt stora och starka och påverkar alla i familjen. Man vill vara helt själv i ena sekunden för att sedan vilja krypa upp i famnen nästa. Det är också en ålder när många bemästrar livsviktiga talanger som kan kännas läskiga och svåra – att lära sig cykla, simma och börja nosa på alfabetet. Man är plötsligt äldst på dagis eller förskolan. Och sedan, i förskoleklass plötsligt yngst igen. Man ställs inför livets stora frågor – universum, tiden, döden, sjukdom, kärlek, djur, avundsjuka, och syskonbråk.

Hennas nya barnbokserie om Paola Person Peroni (6–9 år), har kommit ut i tre böcker på Natur & Kultur (2020-) och är illustrerade av Maja Säfström. De handlar om en flicka med ett ovanligt stort intresse för ord och böcker. Om den första boken Paola – allas vän (2020) skriver Bibliotekstjänst: Välskriven bok som lyfter fram hur viktigt det är att vara sig själv och inte falla för omgivningens tryck. En eloge till Maja Säfström vars många kluriga och charmiga svartvita illustrationer lyfter fram bokens många känslolägen – alltifrån humor till allvar. Barnbokhyllan@ skriver: ”Få har örat mot marken där barn går och gör research för sin läsekrets så bra som Emi Gunér. Det har hon visat i Nina-böckerna men också i den här boken.”

På hemsidan Barnens bibliotek intervjuas Emi Gunér om sitt skrivande: Varför blev du författare? – Jag har alltid velat bli det, men först trodde jag inte det skulle gå. Så jag provade en massa andra grejer istället. Men jag har alltid gillat att skriva och har jobbat som skribent, copywriter och översättare i 20 år. Och så plötsligt fick jag en chans att skriva en bok och då tog jag den.

 

Emilia Millares

Emilia Millares (1981-) är författare, skribent och copywriter och bor i Stockholm tillsammans med man och fyra barn. Emilia Millares skriver att ”på dagarna arbetar jag som skribent och copywriter, resten av tiden skriver jag på egna projekt och läser så mycket jag bara hinner.” Hon har ”skrivit så länge hon kan minnas” och har publicerat flera noveller och prosalyriska texter, bland annat i Ponton, Vi Mänskor och i antologin Mellanrum (2005). I augusti 2020 vann hon tidskriften Skrivas tävling Skriv ett liv och fick ett fem dagars vistelsestipendium på Sigtunastiftelsen, som hon använde för att skriva färdigt debutromanen.

Emilia Millares debuterade 2021 med den uppmärksammade romanen Bära frukt på bokförlaget Polaris: ”Alma längtar efter barn, ser bebisar och gravidmagar överallt. När hon träffar Caesar slår det gnistor direkt. Det är en fysisk känsla, en längtan efter att lägga en hand på hans arm, en kind mot hans hals, andas hans doft i sina näsborrar. Men Caesar vill inte ha barn. De fortsätter att träffas ändå, dricker drinkar, åker på roadtrips och sover tillsammans nästan jämt. Men tiden går och Alma ser varje förbrukad p-pillerkarta som ett manifest över alla bortslösade dagar, alla förbrukade ägg. När hon trots Caesars motstånd till sist blir gravid blir det inte som hon tänkt. Hon får ingen ultraljudsbild att lägga upp på Instagram. I stället får hon veta att barnet har ett halvt hjärta.” (Förlagets presentation). Emilia Millares skrev på Bära frukt även på folkhögskolan Färnebos skrivarkurs Romanskrivarlinjen, en författarledd distanskurs, och hon skriver själv om boken ”Det är en roman om barnlängtan och lögner, kärlek och sorg och omöjliga beslut. Om liv och död och allt det vardagliga däremellan. Jag började skriva när jag var mammaledig och längtade efter att skriva något som var helt eget, där jag fick styra själv över språket och berättelsen. Då började den här berättelsen växa fram.” Emilia skriver vidare: ”– Jag har inget särskilt budskap med boken, jag hoppas bara att läsaren ska bli berörd – både känslomässigt och litterärt. Och kanske att man ska få med sig en känsla av att ingenting är svart eller vitt, att det finns många olika sätt att se på det som händer i berättelsen, precis som i resten av världen.”

Romanen uppmärksammades av kritikerna: ”Roman som känns som en pil rakt in i föräldrahjärtat.” Borås Tidning; ”Med fint sinne för nyanser ger Emilia Millares denna realistiska och psykologiska nutidsroman ett existentiellt djup.” Bibliotekstjänst; ”Som ett stryptag kring alla inre organ.” Svenska Dagbladet.

Emilia Millares har påbörjat sin andra roman och om sitt skrivande skriver hon: ”Skrivandet är för mig den största lyckan, stundtals ett tillstånd av rus, total koncentration och upphöjdhet, samtidigt som det är ett slitsamt arbete att sköta vid sidan av familjeliv och förvärvsarbete.”

 

 

Kerstin Norborg

Kerstin Norborg (1961-), författare, journalist och musiker, kommer från Lund och bor sedan länge i Stockholm. Lund är en plats som förekommer mycket i det hon skriver. Det var också en plats, en akademisk värld som hon kände behov av att lämna. Femton år blev det till en början på Västkusten. Här gick hon journalistutbildningen, arbetade på olika lokalradiostationer och Göteborgs-Posten. Det var under denna period hon kände sig ”låst” av det journalistiska språket. Istället sökte hon sig till musiklinjen på folkhögskolan i Ljungskile och gick också två år på Musikhögskolan i Göteborg. Tanken var att bli fiolpedagog, men hon fick jobb som teatermusiker under två år på Borås stadsteater. Efter det hittade hon tillbaka till orden och sökte sig till skrivarlinjen på Biskops-Arnö. Här kom merparten av materialet till hennes första bok till. Hon fick sin första novell publicerad i Ny dag 1986. Ett antal år senare, närmare bestämt 1993, publicerades dikter av henne i Ordfront Magasin. Via poesin etablerade hon sig så småningom också som både novell- och romanförfattare. Kerstin Norborg har också under många år arbetat som skrivarkurslärare, bl.a. på Ölands folkhögskola, Viks folkhögskola och Nordiska folkhögskolan i Kungälv. (Alex författarlexikon). Hon har som föreläsare återvänt till Lund på Creative Writing Program på Lunds universitet och har skrivit litteraturkritik för bland annat. Sydsvenskan. Kerstin Norberg har bidragit i ett antal antologier, bland annat Strukturer, arvet, prästen, avförtrollning: texter ur tidskriften Evangelium 2012-2013 och Under tidens yta : en annorlunda svensk poesihistoria (2014), Jonas Ellerström (red.).

Kerstin Norborg debuterade 1994 med diktsamlingen Vakenlandet på Norstedts som följdes av prosadiktsamlingen Så fort jag går ut: prosadikter (1998). Hon sedan dess publicerat poesi, noveller och romaner. Debutromanen Min faders hus (2001) blev en stor kritiker- och läsarframgång och nominerades till Augustpriset och renderade henne även Sveriges Radios Romanpris 2002 och Gleerups skönlitterära pris 2002. Augustprisets jurymotivering: ”Den schartauanske västkustpräst som står i centrum i Kerstin Norborgs roman Min faders hus lever i ett hus byggt av skuld, ånger och syndabekännelser men får uppleva hur verkligheten fräter sönder byggstenarna. Personligt, inträngande och med originella infallsvinklar skildrar denna sällsynt mogna debutroman en människa, som befinner sig i djup själslig nöd utan att själv riktigt förstå det.” Bokens tema språkförlust låg nära det självupplevda och musiken och det skönlitterära språket blev en personlig väg. Nästa bok var en novellsamling, Missed abortion (2005) och 2009 kom hennes andra roman Kommer aldrig att få veta om hon hör. Boken handlar ”om längtan efter att få ingå i en berättelse, en helhet, och hur bristen på detta präglar en kvinnas hela liv.”

Kerstin Norborgs senaste roman heter Marie Louise (2015) och handlar om Carl Fredrik Hills syster: ”Hon är tre år yngre än han och i ungdomen delar de intresset för måleriet, men när Carl beger sig till Stockholm och sedan också Paris för att måla, blir hon kvar hos familjen i Lund. Först efter broderns psykiska sammanbrott får Marie-Louise tillåtelse att resa till Paris för att hämta hem sin bror. Paradoxalt nog blir detta Marie-Louises första riktiga möjlighet att ge sig ut, komma bort från det instängda huset på Skomakargatan.
I Paris möter hon Wilhelm, Carls vän och kollega, och mötet med honom och den brusande staden kommer att prägla resten av hennes liv. Det gör också de tavlor med blommande fruktträd som hon hittar i Carls övergivna ateljé. Marie-Louise både skräms och lockas av dem, de utstrålar något hon själv längtar till och förvägras i sitt eget liv. Men förebådar de också det sammanbrott och den sjukdom han sedan ska leva instängd i resten av sitt liv? Kring berättelsen om dessa få veckor i Paris med Wilhelm och de plågsamma besöken hos Carl på sjukhuset i Passy, väver Kerstin Norborg in minnen från Marie-Louises barndom och senare liv som hustru och mor i en borgerlig miljö i Stockholm.”
(Förlagets presentation).

Romanen uppmärksammades av kritikerna:”Från Kerstin Norborgs tidigare verk känns den sceniska, längtansfulla men samtidigt precisa stilen igen. Med Marie-Louises fint samlade reflektioner vårdar hon mästarförmågan att skriva upplyftande om vemod.”

2017 tilldelades Kerstin Norborg Samfundet De Nios litterära pris: De Nios Vinterpris.

På Sigtunastiftelsens vistelsestipendium önskar Kerstin Norberg ägna sig åt ett nytt romanprojekt.

 

 

Magnus Västerbro

Magnus Västerbro (1971-), författare och journalist med inriktning på historia, kommer från Malmberget. Efter uppväxt i Luleå flyttade han till Umeå för att studera på Umeå universitet. Han har sedan utbildat sig till journalist vid journalisthögskolan i Göteborg, samt läst allmän historia, idéhistoria och litteraturvetenskap, framför allt vid Stockholms universitet. Magnus Västerbro har arbetat som journalist på ett antal olika medier, bland annat Tidningarnas Telegrambyrå, TT, och Dagens Nyheter. Som frilansskribent har han medverkat i reportagemagasinet Filter samt de historiska tidskrifterna Allt om historia och Populär historia. Sedan januari 2019 skriver han om historia i Dagens Nyheter. (Wikipedia)

Magnus Västerbro har gett ut sex fackböcker inom populärhistoria. Han debuterade 2015 med 101 historiska händelser: en annorlunda världshistoria. ”Intressant, roligt och upplysande i en skön mix av det välkända och det mindre kända, storpolitik och vardagshändelser. Storslaget” Filter.

Den andra boken kom 2016 och har titeln Pestens år: döden i Stockholm 1710: ”Pestens år är en fängslande berättelse om döden och staden. Hur farsoten slog till bara ett år efter det stora nederlaget vid Poltava. Hur den skräckinjagande epidemin spred sig bland Stockholms gator och gränder, för att därefter ta sig vidare ut i landet. Vetenskapsjournalisten Magnus Västerbro skildrar hur Stockholms invånare ställdes inför en katastrof av ofattbara proportioner. Hur reagerade de enskilda människorna? Vilket ansvar tog myndigheterna? Och hur bidrog pesten till den svenska stormaktens undergång? (Förlagets presentation).

2017 skrev han barnboken Pest och kolera: Historiens värsta farsoter tillsammans med sin fru Nina Västerbro, med illustrationer av Johan Egerkrans.

Magnus Västerbros fjärde bok Svälten: hungeråren som formade Sverige (2018), tilldelades Augustpriset 2018 i den facklitterära kategorin och utsågs också till ”Årets bok om svensk historia” 2018, efter en omröstning bland Nättidningen Svensk Historias läsare:  ”Missväxten under åren 1867–69 är en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia, och dess effekter förstärktes av politiska felbeslut och misstag. Hungersnöden bidrog till stora sociala spänningar och blev startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika. Genom enskilda människors livsöden berättar Svälten en skakande historia om ett avlägset Sverige, men samtidigt ett som var här alldeles nyss.” (Förlagets presentation).

”Makalös i sin bredd, sitt djup och sin detaljrikedom…” Uppsala Nya Tidning

2019 utgavs Magnus Västerbros femte bok Vålnadernas historia: Spöken, skeptiker och drömmen om den odödliga själen. Det här är ett underhållande och spännande populärvetenskapligt verk av högsta klass om ett ämne som intresserat, fascinerat och skrämt människor i alla tider” Bibliotekstjänst.

Magnus Västerbros senaste bok Tyrannens tid: om Sverige under Karl XII (2021) nominerades till Augustpriset i den facklitterära kategorin: ”Magnus Västerbro berättar om det svenska folkets lidande under krigarkungens alltmer tyranniska styre. Med utgångspunkt i enskilda människoöden och med hjälp av den senaste historiska forskningen skildras de dramatiska åren 1700–1721, tiden då stormakten gick under. Det är en skakande berättelse om förtryck och misär, men också om motstånd och hopp.” (Förlagets presentation).

År 2021 tilldelades Magnus Västerbro Lotten von Kræmers pris av Samfundet De Nio.

Magnus Västerbro har flera gånger haft egna arbetsperioder på Sigtunastiftelsen och ska på vistelsestipendiet göra research och skriva sin nästa bok.

 

Åke Bonnier ny ordförande för Sigtunastiftelsens styrelse

Åke Bonnier har valts till ny styrelseordförande för Sigtunastiftelsen. Åke Bonnier är biskop i Skara stift och tidigare ledamot i Sigtunastiftelsens styrelse.

– Jag är väldigt glad för och hedrad över att få efterträda biskop Caroline Krook i detta viktiga och roliga uppdrag och jag ser mycket fram emot att få samarbeta med direktorn och ledamöterna i styrelsen. Sigtunastiftelsen är ju ett fantastiskt sammanhang där så mycket viktigt och inspirerande sker tack vare alla strålande medarbetare.

Sigtunastiftelsen är en privat stiftelse som inledde sin verksamhet 1917. Sigtunastiftelsens förste ledare Manfred Björkquist ville skapa en plats för en öppen och respektfull dialog kring samtidens frågor utifrån en kristen humanistisk värdegrund och Sigtunastiftelsen har under 100 års tid varit en viktig arena för dialogen mellan kyrka, kultur och samhälle. Sigtunastiftelsen bedriver idag kultur, forskning samt hotell och konferensverksamhet. Inom dessa områden präglas verksamheten av Sigtunastiftelsens identitet och uppdrag.

Åke Bonnier tillträdde som ordförande vid årsskiftet och efterträdde då Caroline Krook, tidigare biskop i Stockholms stift. Caroline Krook hade då varit Sigtunastiftelsens ordförande sedan 2012.

– Sigtunastiftelsen är en fristående organisation med nära relationer till många andra sammanhang. Svenska kyrkan har varit en viktig partner ända sedan Stiftelsens tillkomst, inte minst därigenom att dåvarande ärkebiskop Nathan Söderblom var en av Stiftelsens grundare. Caroline Krook har på ett förtjänstfullt sätt personifierat Stiftelsens relation till Svenska kyrkan, och vi gläder oss nu över att hon efterträds av biskop Åke Bonnier. Det innebär kontinuitet, men samtidigt nya intryck då vi berikas av Åkes kompetens och erfarenheter, säger Sigtunastiftelsens direktor Alf Linderman.

 

Presskontakt:

Sofia af Geijerstam, kommunikationschef Sigtunastiftelsen
sofia.af.geijerstam@sigtunastiftelsen.se 073 593 55 68

 

200407 Skara
Biskop Åke Bonnier


 

När Förintelsen kom till Sigtuna

1945 kom hundratals överlevande från nazisternas koncentrations- och förintelseläger till lilla Sigtuna, och Sigtunastiftelsen förvandlades från en plats för bildning och debatt av tidens samhällsfrågor till beredskapssjukhus. I en papperslåda som nyligen lämnats in till Forum för levande historia finns tidigare okända föremål och dokument som hjälper till att sätta nytt ljus på historien. Om det berättar Johan Perwe, researcher på Forum för levande historia. Skådespelaren Marika Lagercrantz läser ur dokument från tiden.

Dessutom medverkar Daniel Leviathan, arkeolog och forskare i judiska studier som forskat om överlevande som vårdades på stiftelsen, samt historikern Pontus Rudberg. Sigtunastiftelsens direktor Alf Linderman berättar om hur stiftelsen, staden och de människor som på olika sätt deltog i mottagandet påverkades av mötet med flyktingarna från Förintelsen. Moderator för kvällen är Erika Hedenström, projektledare Forum för levande historia.

Samtalet livestreamas via denna länk

Sjukhusförläggningen 1945 med överlevande från koncentrationslägret Bergen Belsen.

 

Sigtunastiftelsens direktor Alf Linderman belönas med kungamedalj

Sigtunastiftelsens direktor Alf Linderman har tilldelats Hans Majestät Konungens medalj i 8:e storleken i högblått band för betydande insatser inom svenskt kyrkoliv. Hans Majestät Konungen överlämnade medaljen personligen, i närvaro av Hennes Majestät Drottningen, den 20 oktober på Stockholms slott.

– Det känns mycket hedrande att få det erkännande som medaljen innebär. Dels naturligtvis för mig personligen, men medaljen är också ett uttryck för att Sigtunastiftelsen uppfattas som en intressant och relevant arena där tro, vetenskap, kultur och politik möts i respektfull dialog kring samtidens utmaningar. Det gör det ännu roligare att ta emot denna medalj.

Alf Linderman tillträdde tjänsten som direktor på Sigtunastiftelsen hösten 2001. Han har en bakgrund som docent i religionssociologi vid Uppsala universitet, och har också arbetat kortare perioder vid två universitet i USA. Alf Lindermans särskilda fokus som forskare är samspelet mellan medier, religion och kultur. Efter Manfred Björkquist (direktor 1917 – 1942) och Olov Hartman (direktor 1948 – 1970) är han den som haft uppdraget att vara direktor för Sigtunastiftelsen under längst tid.

Mer om medaljförläningarna 2021

 

 

Joel Halldorf får Bibelpriset 2021

Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsen har idag tillkännagivit att Joel Halldorf tilldelas Bibelpriset 2021 med följande motivering: ”Med sin unika förmåga att belysa såväl kyrkohistoria och teologi som populärkultur har Joel Halldorf som skribent breddat samhälls- och kulturdebatten i Sverige. Alltid dagsaktuell och påläst har han, för en bred allmänhet, kunnat göra tydligt att den kristna kulturhistorien, intimt sammanflätad med Bibeln, är en viktig underström om man vill förstå vårt samhälle.”

Det var en glad och hedrad Joel Halldorf som tog emot beskedet när Bibelsällskapets generalsekreterare Anders Göranzon ringde och berättade att han skulle få Bibelpriset. Även om Joel Halldorf blev glatt överraskad av utmärkelsen, kanske han inte blev helt förvånad.

– Jag skriver ju inte regelrätta bibelkommentarer eller predikospalter, men Bibeln är invävd i nästan alla mina texter. Det är den tråd som binder dem samman, och jag är väldigt tacksam och glad över att Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsen har sett det.

Joel Halldorf har en bred repertoar och kan tituleras teolog, skribent, författare och professor i kyrkohistoria. Han är anställd vid Enskilda Högskolan Stockholm där han undervisar blivande präster och pastorer och leder ett forskarseminarium som heter ”Kyrka i samtid”. Joel Halldorf har gett ut ett flertal böcker, och på Expressens kultursidor, och i andra tidningar, är han känd som krönikör och debattör.

Bibeln som resonansplatta

Joel Halldorf är född 1980 i Linköping och uppvuxen i en pingstförsamling. I dag är han en ekumeniskt engagerad kristen. Bibelpriset ser han som en uppmuntran att fortsätta att arbeta med Bibeln som en självklar resonansplatta för sitt skrivande.

– När man skriver sitter man oftast för sig själv, men samtidigt bygger skrivandet alltid på dialog: ett pågående samtal med andra texter, som man prövar och studsar sina egna ord mot. För mig är Bibeln den främsta sådana dialogpartnern. Den är en daglig vägledning i allt jag gör, berättar Joel Halldorf.

Utöver Joel Halldorfs vanliga arbetsuppgifter, som mest består av att läsa och skriva enligt honom själv, är han engagerad i en förening som heter Valv och som har som mål att ”normalisera det andliga samtalet i världens mest sekulariserade land”.

– Det är ett väldigt inspirerande projekt! Annars skriver jag mycket om vikten av gemenskap, särskilt små gemenskaper. Det här är något som jag försöker öva på även i min vardag: att vara med och bidra till – och glädjas över! – de små gemenskaper jag är en del av där vi finns. Grannar, fotbollsklubben, församlingen, bygemenskapen, släkt, vänner och så vidare, berättar Joel Halldorf.

Det är lätt att bli nyfiken på hur en van bibelläsare som Joel Halldorf skulle peppa någon som aldrig läst Bibeln tidigare, men skulle vilja göra ett försök.

Har du något råd att ge nybörjaren på vägen in i bibeltexterna?

– Dyk in i berättelserna, lev med och låt dig fascineras över att detta är texter som har burit människor i tusentals år. Första Mosebok kapitel 12 är en utmärkt plats att börja på: Den släkthistoria om löper från Abraham, via Isak, Jakob och fram till Josef i Egypten hör till Bibelns litterära pärlor, säger Joel Halldorf.

Prisutdelningen äger rum i Uppsala måndagen den 8 november kl 14 i samband med att Bibelsällskapets huvudmannaråd sammanträder. Joel Halldorf kommer att hålla ett föredrag om Bibelns betydelse i samhällsdebatten i Pingstkyrkans lokaler, S:t Persgatan 9 i Uppsala.

Prisceremoni och föredrag spelas in och går att se och lyssna till i efterhand både i Bibelsällskapets Youtube-kanal och på Bibelsällskapets Facebook-sida.

Bibelpriset instiftades 2004 med anledning av den världsvida bibelsällskapsrörelsens 200-årsjubileum. Priset utdelas årligen till en person ”verksam inom kultur, forskning, samhällsdebatt eller andaktsliv som i sin gärning bidragit till att göra Bibeln känd och använd”. Priset delas ut i samverkan mellan Svenska Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsen. Stipendiet är avsett för skapande verksamhet med anknytning till Bibeln.

Priset består av ett originalkonstverk med anknytning till en bibeltext samt en jubileumsbibel med Rembrandtillustrationer. Pristagaren får också ett stipendium i form av en veckas helpension vid Sigtunastiftelsen i den miljö som är Sigtunastiftelsens signum. Tanken är att det får vara en skaparvecka med anknytning till Bibeln.

 

Tidigare pristagare är Kerstin Ekman (2004), Anders Piltz (2005), Ylva Eggehorn (2006), Christer Åsberg (2007), Mikael Hansson (2008), Sven-David Sandström (2010), Michel Östlund (2011), Åsa Larsson (2012), Kristian Lundberg (2013), Niklas Rådström (2014), Ylva Q Arkvik (2015), Tomas Sjödin (2016), Bengt Johansson (2017) Maria Küchen (2018), Linda Alexandersson (2019) och LarsOlov Eriksson (2020).

Fotograf: Zandra Erikshed 

För närmare information kring bibelpriset och prisceremonin kontakta:

Generalsekreterare Anders Göranzon, anders.goranzon@bibeln.se , 018-18 63 33

 

Stjärnensemble i filmatiseringen av Bränn alla mina brev

Inspelningen av Alex Schulmans succéroman, som till stor del utspelar sig på Sigtunastiftelsen, är i full gång. För regi står den internationellt hyllade regissören Björn Runge och huvudrollerna spelas av Bill Skarsgård, Asta Kamma August och Gustav Lindh. Marika Lindström och Sten Ljunggren medverkar som Karin Stolpe (d.ä.) och Sven Stolpe (d.ä.). Sverrir Gudnason gestaltar Alex Schulman och Sonja Richter spelar Amanda Schulman.

– Den här filmens tillblivelse har varit en märklig resa för mig. Jag fattar inte hur det gått till, att en efter en av Sveriges absoluta skådespelarelit bestämmer sig för att vara med. Att Sverrir ska spela mig är särskilt kittlande, för han är ju rent ut sagt utsökt, varje gång jag ser honom i en film eller serie blir jag lugn, vill ha kvar honom i scenen, han får aldrig gå”, säger Alex Schulman, författare.

De internationellt uppmärksammade skådespelarna Asta Kamma August (Pakten, Sex, Follow The Money) Bill Skarsgård (It: Kapitel 1 2, Deadpool) och Gustav Lindh (Rättfärdighetens ryttare, Älska mig, Hjärter Dam), kommer att porträttera huvudrollskaraktärerna Karin, Sven och Olof under 1930-talet. Marika Lindström och Sten Ljunggren spelar Karin och Sven på 1980-talet. Båda är några av Sveriges mer folkkära och välmeriterade skådespelare inom TV och film. Sten har också vunnit en Hedersguldbagge.

Sverrir Gudnason, känd från bland annat Borg, Gentlemen och Den allvarsamma leken, gestaltar Alex Schulman och Sonja Richter (Älskar dig för evigt, Bron, Mordkommissionen) spelar Amanda Schulman.

-Att få liv i ett manuskript är en enorm utmaning, speciellt om man som jag är intresserad av uppriktighet. Med dessa fantastiska skådespelare och med ett inspirerande team bakom mig har vi nu påbörjat resan mot premiären, säger Björn Runge, regissör.

Bränn alla mina brev produceras av SF Studios med producenterna Annika Sucksdorff och Jonathan Ridings i spetsen med stöd från Svenska Filminstitutet och i samproduktion med SVT, Film i Väst och Film Stockholm. Filmen har utvecklats med stöd från EU:s Kreativa Europa MEDIA-program. Veronica Zacco är manusförfattare.

Filmen spelas in på Sigtunastiftelsen, i Stockholm och i Västra Götaland under augusti och september 2021.

Bränn alla mina brev har premiär på svenska biografer under hösten 2022.

Photo credit: Stellan Runge

Forskning & Utveckling