Katarina In de Betou och Samuel Sander tilldelas Mäster Eckhartsällskapets Stipendium

Katarina In de Betou och Samuel Sander har tilldelats Mäster Eckhartsällskapets vistelsestipendium för teologisk och religionsdialogisk fördjupning och kontemplativ praxis. Stipendiet utgörs av en veckas vistelse på Sigtunastiftelsen.

Katarina In de Betou – Andliga praktiker för barn och vuxna i församlingslivet
Katarina In de Betou är präst i Haninge med ansvar för gudstjänst och musik. Hon skriver och undervisar om ekoteologi, naturmystik och kristen mystik, tankar som hon vill tillgängliggöra för människor i alla åldrar. Hon vill använda stipendiet för att utveckla verktyg som kan bidra till att återupptäcka vördnaden för skapelsen och medmänniskan.

Samuel Sander – Path of the Mystic
Samuel Sander är bildkonstnär som arbetar med utforskande oljemåleri i gränslandet mot visuell teologi, gestaltande poesi och dokumentär fiktion. Han planerar en resa i Mäster Eckharts fotspår i Europa på temat människans gudssökande. Projektet är en fortsättning på en utställning i Benhuset i Katarina församling, där han gestaltade ökentraditionens fyra stadier – awakening/uppvaknande, purgation/renande, ascension/uppstigande och union/förening.

 

 

Poeten Marie Tonkin tilldelas Bibelpriset 2023

2023 års bibelpris tilldelas poeten Marie Tonkin. Bibelprisjuryns motivering lyder:” Med sparsmakad precision och tidlös aktualitet mejslar Marie Tonkin fram en biblisk ton i en diktkonst som berör på djupet”.

– Någon har läst min poesi och reagerat! Läsakten – andras läsande av det jag skrivit – kommer oftast som något oväntat för mig. I dagens mediala läge är respons heller ingen självklarhet, säger Marie Tonkin som är både både hedrad och tacksam över beskedet.

Något som ingår i priset, och som gläder Marie extra mycket, är den utlovade skaparveckan med helpension på Sigtunastiftelsen med tid till att skriva.

– Det låter som en dröm, säger hon.

En kärlekshistoria öppnade sig

Marie växte upp söder om Stockholm och hennes möte med Bibeln kom i unga år.

– Jag började läsa Bibeln i sjuårsåldern, ensam och utan guider. Profetböckerna gjorde intryck, Sakarja och Sefanja, Psaltaren och Johannesevangeliet.

Som fjortonåring mötte hon Höga visan, vilket blev en omstörtande läsning:

– Den har inte lämnat mig sedan dess, berättar hon. Jag satt hemma i soffan med familjen omkring, alla höll på med sitt; och där öppnade sig en kärlekshistoria som jag drogs in i. Det var ett helt oväntat tilltal. En torr ökenvind mitt i villaförstaden. Den där märkligt konkreta och nära poesin blev nästan fysiskt drabbande. Jag sa inget om det till någon. Det finns bibelverser som lever i mig genom flera år. Jag bor i dem, de är min syresättning. De ger speglar till livet.

Skrev tidigt dikter

I nioårsåldern började Marie att skriva dikter och redan då förstod hon att det var skrivandet hon ville ägna sig åt.

– Jag är uppvuxen i söderförorter till Stockholm, och också mitt emellan två länder, med två nationaliteter; svensk och brittisk. De engelska barnvisorna och berättelserna kom närmare för mig än de svenska. Där fanns historierna, äventyren. Sjörövare och plundring, gruvor, förlista skepp. Min farmor gav mig dikter av William Wordsworth, och en känsla för vikten av rotsystem och av att stå i förbindelse med sin historia. Av min ständigt läsande morfar förstod jag betydelsen av den vidgade verklighetserfarenhet vi kan få genom litteraturen. Hans bibliotek var ett imperativ för mig. Fyra rum fyllda av den svenska litteraturhistorien – Vilhelm Moberg, Selma Lagerlöf, Harry Martinson, Sven Delblanc. Jag var tvungen att skriva, berättar hon.

Kärlekens språk rör verkligheten

Marie håller pennan varm. I november 2023 kommer hennes femte diktsamling ut, och i somras översatte hon en bok av den italienska poeten Alda Merini, en bok som kommer ut under 2024.

– Jag försöker få tid till skrivande så regelbundet jag kan. Poesin är för mig bland mycket annat en sorts orienteringsprocess, en kalibrering. Jag tror att poesins språk hör ihop med kärlekens. Roland Barthes skriver ju om hur de andra språken – de andra diskurserna; den sociala, vetenskapliga, politiska osv – är konformistiska och tycks härröra ur fiktioner. Kärlekens språk är annorlunda. Det rör verkligheten. Så är det också med poesin. Men den som använder det språket kan räkna med en viss missanpassning. Man blir oanvändbar, en motsägelse, står utanför alla slogans och plakatspråk, säger Marie.

Bibeln är som en bönbok

Om någon som aldrig läst Bibeln tidigare skulle vilja göra ett försök att läsa den, har du något råd att ge?

– Bibeln är så rik – ett helt bibliotek – full av överlagringar, motsägelser, tolkningar, vindlande berättelser, stora draman och historia. Väljer man teologin som ingång, eller läser bibelböckerna mer förutsättningslöst; som man läser skönlitteratur? På nätet finns ju bibelplaner för den som vill läsa mer, jämföra olika översättningar och så vidare, säger Marie och fortsätter:

– Jag har själv svårt att läsa mycket i Bibeln. Den är som en bönbok när en vers studsar upp ur texten och blir till en mötesplats. Anthony Bloom, till exempel, skriver om att ta emot dessa tilltal. Kanske som Maria tog emot Ordet. Man blir havande med Gud.

– Jag läser för att möta någon, höra ett tilltal, ana ett ansikte.

Prisutdelning

Prisutdelningen äger rum i Uppsala måndagen den 13 november kl 14 i samband med att Bibelsällskapets huvudmannaråd sammanträder. Marie Tonkin kommer att hålla ett anförande om några infallsvinklar på poesi i Bibeln. Lokal är Baptistkyrkan, Dragarbrunnsgatan 54 i Uppsala.

 

Bibelpriset instiftades 2004 med anledning av den världsvida bibelsällskapsrörelsens 200-årsjubileum. Priset utdelas årligen till en person ”verksam inom kultur, forskning, samhällsdebatt eller andaktsliv som i sin gärning bidragit till att göra Bibeln känd och använd”. Priset delas ut i samverkan mellan Svenska Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsen. Stipendiet är avsett för skapande verksamhet med anknytning till Bibeln.

Priset består av ett originalkonstverk med anknytning till en bibeltext samt en studiebibel. Pristagaren får också ett stipendium i form av en veckas helpension vid Sigtunastiftelsen i den miljö som är Sigtunastiftelsens signum. Tanken är att det får vara en skaparvecka med anknytning till Bibeln.

 

Tidigare pristagare är Kerstin Ekman (2004), Anders Piltz (2005), Ylva Eggehorn (2006), Christer Åsberg (2007), Mikael Hansson (2008), Sven-David Sandström (2010), Michel Östlund (2011), Åsa Larsson (2012), Kristian Lundberg (2013), Niklas Rådström (2014), Ylva Q Arkvik (2015), Tomas Sjödin (2016), Bengt Johansson (2017) Maria Küchen (2018), Linda Alexandersson (2019), LarsOlov Eriksson (2020), Joel Halldorf (2021) och Charlotte Frycklund (2022).

Sigtunastiftelsen ger vistelsestipendier till fristadsförfattare

Sigtunastiftelsen har i samarbete med ICORN – International Cities of Refuge Network, instiftat ett nytt vistelsestipendium. Stipendiet ger en veckas fri vistelse för fyra fristadsförfattare eller fristadskonstnärer med början 2024.
– Vi känner att som världen ser ut idag är det otroligt viktigt att värna det fria ordet, den fria kulturen, författare och journalister som lever under hot, säger Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein i en kommentar till Uppsala Nya Tidning.

Sigtunastiftelsens nya vistelsestipendium presenterades på ICORN Sveriges nätverksmöte i Uppsala den 26 oktober.
Stipendiet är möjligt att söka för den som ingår eller har ingått i ICORNS fristadsprogram. Sista ansökningsdag för Sigtunastiftelsens Fristadstipenium 2024 är 15 januari.

Läs mer om Sigtunastiftelsens stipendier

ICORN

International Cities of Refuge Network är en medlemsorganisation för städer kommuner, landsting eller regioner som arbetar för yttrandefrihet. www.icorn.org

Helle Klein tilldelas Sveriges Tidskrifters Stora Pris

Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein har tilldelats Sveriges Tidskrifters Stora Pris, ett pris som ges till en person, en tidskrift eller ett företag som gjort betydande insatser för tidskriftsbranschen. Det kan också tilldelas en extern person/organisation som på ett förtjänstfullt sätt synliggjort och verkat för tidskrifternas roll och betydelse i samhället.

Priset delades ut i samband med Tidskriftsgalan på Cirkus i Stockholm med följande motivering: ”Årets pristagare är både kropp och själ. Grundad 1966 men alltid aktuell. Hisnande hög klickrate och gudomlig räckvidd. Peppande, prestigelös och progressiv med stort hjärta och rapp hjärna. En envis röst på tidskrifternas sida som omfamnar hela den breda brokiga branschen. Långt från en pappersprodukt ändå papperets pålitligaste påve.”

Läs mer om alla pristagare 

KlimatExistens 2023 samlar forskare, konstnärer och praktiker i Sigtuna

Sigtunastiftelsen och CEMUS vid Uppsala Universitet och SLU inbjuder till den internationella konferensen KlimatExistens den 16-18 augusti i Sigtuna. Konferensen fokuserar på klimatförändringarna och de existentiella, moraliska, psykologiska och kulturella aspekterna av de förändringar vi står inför.

Konferensen är en tvärvetenskaplig mötesplats där olika personer, erfarenheter och generationer kan mötas, utbyta idéer och kritiskt undersöka klimatfrågornas underliggande orsaker, olika sätt att relatera till och arbeta med frågorna samt hur både människor och den mer-än-mänskliga världen genomlever drastiska förändringar.

Konferensen bjuder  på en blandning av spännande föreläsningar, tankeväckande samtal och diskussioner samt utmanande utställningar från internationella och lokala konstnärer.

 

Höjdpunkter

Onsdag 16 augusti kl. 10.00-12.00

Föreläsningar och panel med Isabella Lövin “On the Oceanic feeling” Mikael Kurkiala “The responsibility is always mine”

Onsdag 16 augusti kl. 16.15-17.00

Föreläsning med May-Britt Öhman “Sámi and Feminist Technoscience perspectives on Settler Colonialism in (Un)green, Climate-(Un)friendly Disguise”

 

Torsdag 17 augusti kl. 8.30-9.30

Föreläsning med Dougald Hine “Making Good Ruins: The Work of Living at the End of a World” (även som livestream)

Torsdag 17 augusti kl. 10.00-12.00

Samtal med Stephen Jenkinson och Anita Goldman “On Death, Dying and the Climate Crisis” (även som livestream)

 

Torsdag 17 augusti kl. 21.00-23.00

Konsert med Stephen Jenkinson och Gregory Hoskins “A Night of Grief & Mystery 2023 World Tour”

 

Fredag 18 augusti
11.00-12.00

Föreläsning med Pella Thiel “Legally hacking the Machine – Institutions for a dignified human presence in Earth”

 

Kontakt

För mer information, program och personer att intervjua se www.climateexistence.se

Presskontakt CEMUS daniel.mossberg@cemus.uu.se 073-065 02 28

Presskontakt Sigtunastiftelsen sofia.af.geijerstam@sigtunastiftelsen.se

 

Julbord lördag 16 december

Varmt välkomna till Sigtunastiftelsens stämningsfulla julbord. Måltiden börjar med rykande glögg i Rosengården. Därefter väntar ett ljuvligt julbord med laxar, sillar, kallskuret, köttbullar, veganskt och en dessertbuffé som ingen vill missa! Som vanligt har vi många gröna rätter så det finns något för alla i familjen. För den som älskar sill får vi utöver alla klassiker, flera nya spännande sillsorter.

Sittningar:

13.00 & 14.00

18.00 & 18.30

Priser: 
795 kr vid betalning på plats
745 kr vid förbetalning med kort på hemsidan
Barn 3 – 12 år 350 kr
Barn 0 – 2 år gratis

Digital Resonans – Existentiella samtal i digitala rum

Under 2023-2024 anordnar Humanobservatorium offentliga aktiviteter på temat ”Det digitala bruset: samtalet och tystnaden som existentiell metod.” Den 17 januari kommer vi att fördjupa oss i frågan om ’digital resonans,’ och inbjuder till ett samtal om huruvida vi kan svara an på varandra och mötas i det digitala bruset.

Digitala mötesplatser erbjuder nya möjligheter för det existentiella samtalet. I en uppsjö av poddar utforskas numera de stora frågorna om liv, tro och mening, och via digitala plattformar kan vi få både terapi och delta i retreatverksamheter. Men når vi verkligen fram till varandra genom skärmar och öronsnäckor? Vad finns att vinna och vad går förlorat när det intima samtalet alltmer sker på distans? Och vad innebär det egentligen att mötas i den digitala tidsåldern? Evenemanget arrangeras av Humanobservatorium i samverkan med Sigtunastiftelsen. Värd för kvällen är Matilda Tudor.

18.00 Kvällens inleds av Amanda Lagerkvist och Matilda Tudor med en presentation av kvällens tema.
18 – 19 Kerstin Dillmar spelar in ett specialavsnitt av podden På spaning efter själen med gästerna Ullakarin Nyberg (psykiater och överläkare som har Mind-podden På liv och död), Annafia Trollbäck (präst och poddare för Präster med gäster) och Fredrik Livheim (psykolog och forsknings- och innehållsstrateg för www.29k.org, som är en ideell stiftelse som arbetar med digital självhjälp).
19.00 – 19:30 Vinbar och mingel i biblioteket.
19:30 – 20.00 Sammanfattande kommentarer. Samtalet leds av Amanda Lagerkvist och Matilda Tudor.

Mer om samverkansplattformen Humanobservatorium

Mer om Amanda Lagerkvists forskargrupp

 

 

I regnbågen – Konstutställning Kajsa Mattas

Kajsa Mattas är en av landets mest betydande skulptörer. Hon föddes år 1948 i Finland, men bor och verkar sedan länge i Sverige. Efter utbildningen vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm har Mattas arbeten visats på en mängd platser – alltifrån kyrkorum till Konstakademiens salar och Moderna museets samlingar. Hennes skulpturer har även hittat hem till en rad offentliga miljöer, däribland promenaden längs Fyrisån i Uppsala, Stockholms Cityterminal samt Sagerska palatset.

I Sigtunastiftelsens kapell, samt i den intilliggande Rosengårdssalen, kommer Kajsa Mattas att visa både äldre och nya verk. Som en plats skapad för gränsöverskridande möten mellan kultur, samhälle och tro, ser Sigtunastiftelsen fram emot att välkomna en konstnär som på ett unikt sätt sammanför den samtida konstscenen med den sakrala traditionen i konsten. I regnbågen är en utställning som hämtar inspiration från såväl Uppenbarelsebokens bilder av en smaragdlik regnbåge och de fyra evangelisterna, som Gamla testamentet där regnbågen efter syndafloden och Noaks ark blir ett tecken på Guds försoning med människorna. En regnbåge uppstår när solens ljus bryts i vattendroppar. Vatten är ett element som Kajsa Mattas ofta återkommer till. Det är en förutsättning för liv men kan också förgöra. Där finns både en yta och ett djup, ett samspel som kännetecknar Mattas arbeten. När hon år 2020 fick Sergelpriset motiverades det med att “Kajsa får ytan att leva. Där finns stillheten som om den vore slipad av havet under lång tid, men också en yta så full av känslor, som om den ville sprängas inifrån.”

Varmt välkommen på vernissage under Kulturhelgen den 9 december kl. 14.00-16.00 med konstnärssamtal kl. 15.30. Vi bjuder på vernissagefika från kl. 14.00. Utställningen pågår fram till den 19 januari.

Plats: Sigtunastiftelsen, Rosengårdssalen

Fri entré, föranmäl dig gärna till Mattas vernissage här på hemsidan.

 

Läs mer om Kajsa Mattas artikeln från Sigtunastiftelsen Magasin

 

 

Nytt pilotprojekt för att stärka journalister som drabbats av hat och hot

Hot och hat mot journalister är ett växande problem och påverkar ytterst det fria ordet. Sveriges Tidskrifter och Sigtunastiftelsen startar nu ett pilotprojekt i syfte att låta journalister i tidskriftsbranschen mötas, öppna upp och berätta om hur de i sin vardag utsätts av olika former av hot och hat.

Genom att delta i kursen ”Ett tryggt rum – samtalsdygn om att vara utsatt för hot och hat” ska deltagarna få förnyad styrka och ökad förståelse för hur angreppen mot journalister ser ut och kan bemötas. Med hjälp av konkreta verktyg och kunskap om hur man kan sortera olika former av hot och hat kommer man också lära sig att bättre kunna hantera den personliga oron och rädslan. Tanken är också att deltagarna i kursen i sin tur kommer att kunna stötta kollegor med de verktyg de får med sig.

– Vår del av mediebranschen präglas av mindre och medelstora aktörer och redaktioner vilket gör att det finns begränsade resurser för utbildning, stöd och säkerhetsåtgärder. Hot och hat mot den fria journalistiken är i grunden ett hot mot demokratin. Vi behöver arenor där vi kan dela erfarenheter, stärka varandra och finna vägar framåt bort från självcensur, rädsla och oro. Det finns kunskaper och erfarenheter som tar oss vidare, säger Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld.

Helle Klein var under fem år ordförande i Sveriges Tidskrifter. Tidigare i år tillträdde hon tjänsten som direktor på Sigtunastiftelsen. Hon har en lång bakgrund i mediebranschen och även egen erfarenhet av att ha utsatts för hot och hat i sin yrkesroll.

– Förhoppningen är att kursen leder till ett återkommande samarbete mellan Sigtunastiftelsen och Sveriges Tidskrifter – ett nav och ett tryggt rum för att i lugn och ro kunna dryfta dessa angelägna frågor för mediebranschen men också för samhället i stort. Sigtunastiftelsen har en lång historia av värnandet av det fria ordet inte minst som författarnas och kulturarbetarnas plats. Jag är glad för att vi nu också kan bli en värnare av den fria journalistiken, säger Helle Klein.

 

Mer om kurskonceptet:

En återkommande lunch-till-lunchkurs som hålls två gånger per år arrangerad av Sveriges Tidskrifter och Sigtunastiftelsen. Initialt är målgruppen journalister i tidskriftsbranschen. Pedagogiken utgår från ett problembaserat lärande där man utgår från verkliga exempel och tillsammans lär av dem, reflekterar, ger plats för alla perspektiv och tankar i det trygga rummet och får redskap att gå vidare. Delande av erfarenheter varvas med inspel och föredrag av experter.

Pilotprojektet finansieras av Center mot våldsbejakande extremism, CVE. Centret stärker det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Medverkande: Hanna Stjärne, SVT, Irena Požar, VeckoRevyn, Sigtunastiftelsens kaplan Kerstin Dillmar, direktor Helle Klein, St Lukas-terapeuten Anne Magnusson samt Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism.


Sveriges Tidskrifter är landets största branschorganisation inom medieområdet och representerar över 380 tryckta och digitala konsument-, fack-, organisations- och kulturtidskrifter.

Sigtunastiftelsen är en privat stiftelse som inledde sin verksamhet 1917. Initiativtagaren Manfred Björkquist ville utifrån en kristen humanistisk värdegrund skapa en öppen mötesplats för dialog kring samtidens utmaningar. Sigtunastiftelsen har idag en omfattande programverksamhet kring kultur och bildning. Inom ramen för verksamheten ryms också hotell, konferens och restaurang.

 

Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket tilldelas Abrahams Barns Pris

Abrahams Barns Pris 2023 tilldelas Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket för sitt engagemang för flerspråkighet och uppmuntran till språkglädje för barn och vuxna från världens alla hörn, men också för sina insatser att förvalta och synliggöra språk och kultur genom sin verksamhet. Biblioteket är den tillgängliga gränsöverskridande mötesplatsen som ger delaktighet i vårt demokratiska samhällsbygge där världens alla berättelser berikar varandra.

Abrahams Barns Pris delas ut årligen av Abrahams Barn och Sigtunastiftelsen. Prisutdelningen sker i samband med ”Abrahams Barns Dag” lördag den 22 april kl 14.00 på Sigtunastiftelsen. Mikael Stenmark, professor i religionsfilosofi vid Uppsala universitet föreläser under rubriken ”Att välja livsåskådning.”

Anmäl dig till prisutdelningen 22 april

Kungsholmens bibliotek Internationella bibliotekets uppdrag är att tillgängliggöra mångspråkig litteratur och komplettera de svenska bibliotekens bokbestånd. Det innebär att man har böcker från hela världen, och på över hundra olika språk. Där ingår även litteratur på svårtillgängliga språk eftersom Sverige är en del av en globaliserad värld. Biblioteket har en bred verksamhet med utgångspunkt från en mängd olika kulturer och språk. Man har skapat en tillgänglig och välkomnande plats för alla åldrar, men med ett särskilt fokus på barn, mångspråk och integration.

– Den narrativa pedagogiken är en av hörnstenarna i Abrahams Barns verksamhet där tonvikten ligger på olika former av berättande. Genom berättelser stärks förhoppningsvis förståelsen och kunskapen om den andre. Läsning bidrar till språkutveckling och är en möjlighet för individen att ta aktiv del av samhället. Kungsholmens bibliotek Internationella bibliotekets visar hur viktigt det är att skapa mötesplatser i vardagen där möten kan ske mellan personer som annars kanske inte skulle ha träffats. Abrahams Barn vill därför lyfta fram verksamheter som denna, eftersom den, liksom Abrahams Barn, önskar delta i byggandet av ett mer inkluderande samhälle”, säger Elisabet Mattizon Armgard, programsekreterare för Abrahams Barn.

Sigtunastiftelsen och Abrahams Barn
Sigtunastiftelsen vill genom sin verksamhet skapa rum för dialog och gränsöverskridande möten i en miljö och ett sammanhang som utmanar till reflektion kring hela människan. Abrahams Barn är ett verksamhetsområde inom Sigtunastiftelsen, som arbetar med konfliktförebyggande pedagogiska program för skolans alla stadier. Abrahams Barns tre huvudområden omfattar religionskunskap och kulturmöten, språkutveckling samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Den narrativa pedagogiken står i centrum. Grunden är berättelsen och berättandet. www.abrahamsbarn.se

För ytterligare pressinformation: Sofia af Geijerstam, kommunikationschef 073 593 55 68; sofia.af.geijerstam@sigtunastiftelsen.se