Nationaldagsfirande 6 juni

Välkommen att fira Sveriges Nationaldag på Sigtunastiftelsen. Mellan 12 och 16 erbjuder vi räksmörgås, bubbel kaffe och tårta i vår vackra rosengård.

Varmt välkommen att fira Nationaldagen i Rosengården på Sigtunastiftelsen!

I paketet ingår
* 1 glas mousserande eller alkoholfritt alternativ
* Sigtunastiftelsens räksmörgås
* Kaffe/te
* Tårtbit

Självklart finns även barnvänliga alternativ, i barnens paket ingår:
* 1 glas saft/läsk
* Sigtunastiftelsens räksmörgås
* Tårtbit

Sigtunastiftelsen årets Sigtunaattraktion

Sigtunastiftelsen har utnämnts till ”Årets Sigtunaattraktion 2024”. Priset delades ut under Näringslivsgalan i Sigtuna kommun den 19 april.

– Vi är så glada för det här priset. Det kommer precis i rätt tid då vi håller på med en nystart och utvecklar vår 100-åriga stiftelse. Sigtunastiftelsen vill vara både en nationell och lokal aktör. Vi samverkar gärna med andra lokala företag och kommunen. Sigtunaborna ska alltid känna sig välkomna till oss på Manfred Björkquist allé 4, om det så är för att äta gott i vår restaurang, ta del av spännande kulturprogram eller ha konferens. Det här priset ger oss energi att fortsätta att förvalta ett fantastiskt idéarv och samtidigt skapa nytt. Vi hoppas många runtom i landet hittar till Sigtuna framöver, säger Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein.

Priset delades ut av Företagarna i Sigtuna med följande motivering:

”Med ett stabilt fundament och en tydlig riktning är vår vinnare fast förankrad på en attraktiv plats, med ett varierat utbud av olika attraktioner som attraherar många gäster.

Här välkomnas du lika varmt till sagostunder för de minsta som till svåra samtal om liv och död. Här diskuteras politik, religion och kultur. Härliga konsertkvällar blandas med spännande författarmöten, grillkvällar och bröllop. Men -man har också starkt bidragit till att kommunens Vandringsled, Ingegerdsleden, nu erbjuder oss alla möjligheten till rekreation i vårt närområde.

Med en ny stjärna vid rodret har man siktet inställt på en fortsatt spännande utvecklingsresa, men glömmer inte bort varför man finns till, vad man uppnått i mer än 100 år och ska fortsätta utveckla i minst 100 år till. I oroliga tider står vår vinnare för kontinuitet, öppenhet och inkludering. Dörren står öppen för oss alla och du kan alltid känna dig varmt välkommen till:

-Årets vinnare i kategorin ”Årets Sigtunaattraktion” – Grattis Sigtunastiftelsen!

 

Näringslivsgalan arrangeras av Företagarna i Sigtuna i samverkan med Sigtuna kommun. Årets gala ägde rum på Scandinavian XPO den 19 april.

Bildtext: Från vänster Mona Wågberg, styrelseledamot Företagarna; Annika Bröms, näringslivschef Sigtuna kommun och vd Destination Sigtuna, Rima Lastauskas, vd Villoeco, Agnes Arnborg, hotellchef Sigtunastiftelsen, Åsa Fredriksson, F&B Sigtunastiftelsen, Helle Klein, direktor Sigtunastiftelsen. Foto: Näringslivsgalan 2024

Sigtunastiftelsen Magasin ges ut som nättidning

För ett år sedan började vi ge ut Sigtunastiftelsen Magasin, en tryckt tidning med utgivning två gånger per år. Nu lanserar vi magasinet som nättidning, där vi utöver artiklar även publicerar poddar och filmade samtal.

– Vi vill nå nya målgrupper och samtidigt behålla våra trogna stiftelsevänner. Därför satsar vi på kommunikation med Sigtunastiftelsen Magasin i pappersform, som e-tidning och som nättidning, där vi kan publicera mer och snabbare om vi vill. Framförallt kan idén om dialogen fördjupas genom en nättidning, där essäer och krönikor som varar länge finns sida vid sida med snabba nyheter om det som sker i nuet. Dessutom kompletterar vi det skrivna ordet med ljud och rörligt, säger Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein.

Läs Sigtunastiftelsen Magasin som nättidning

 

Skao och Sigtunastiftelsen ger kurs i teologisk bildning för förtroendevalda

”Kyrkans förtroendevalda behöver självförtroende i det teologiska samtalet”

Allt fler förtroendevalda inom Svenska kyrkan känner ett behov av teologisk fördjupning. Det menar Birgitta Ödmark, verkställande direktör för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao. I samarbete med Sigtunastiftelsen kommer de i höst att erbjuda kursen ”Teologisk bildning för förtroendevalda i Svenska kyrkan”.

– I vår verksamhet inom Skao möter vi dagligen förtroendevalda i deras roll som styrelse för församlingsverksamheten. I de sammanhangen ser vi också att det finns en efterfrågan av mer teologisk kunskap för att det inte ska uppnå onödiga skav mellan förtroendevalda och vigda i teologins värld i relation till att kyrkorådet är styrelse för församlingens verksamhet. Det saknas idag ett forum där förtroendevalda kan få en bildningsresa i teologi på egna villkor, säger Birgitta Ödmark, verkställande direktör för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

– Jag är mycket glad över att Svenska kyrkans arbetgivarorganisation ser behovet av en teologisk utbildning för förtroendevalda. Just kyrkans demokratiska struktur behöver förankras i teologisk reflexion över vad det är att vara kristen och folkkyrka i dagens samhälle. Sigtunastiftelsens dialogiska pedagogik i mötet med konst och kultur gör att utbildningen blir en personlig bildningsresa. Så kan de förtroendevalda få självförtroende i det livsnödvändiga teologiska samtalet. Det gagnar både kyrka och samhälle, säger Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein.

 

Delar av innehållet

  • Bildningsresan – teologi för människoblivande
  • Den svenska folkkyrkan – Einar Billing och vår tid
  • En postkonstantinsk folkkyrka? Gustaf Wingrens teologi om Guds och vårt eget
    människoblivande.
  • Det låter som musik! Kyrkomusiken som modell för folkkyrkans socialitet.
  • Folkkyrkan, tilliten och demokratin – att vara fötroendevald utifrån Luthers kallelselära
  • Folkkyrkan och framtiden.

Kursen ges vid två tillfällen på Sigtunastiftelsen, 12 – 14 september och 17 – 19 oktober 2024. Kursledare är Bengt Kristensson Uggla, professor vid Åbo Akademi och Helle Klein, präst och
direktor vid Sigtunastiftelsen. Kursen riktar sig till förtroendevalda utan formell teologisk utbildning.

Mer information och anmälan 

 

Lena Forsberg tilldelas Abrahams Barns Pris 2024

Abrahams Barns Pris 2024 tilldelas Lena Forsberg för utställningen Gränsland där hon genom ett omsorgsfullt konsthantverk med autentiska figurer och miljöer levandegör våra gemensamma betydelsebärande berättelser från judendom, kristendom och islam. Via muntligt berättande med gedigen kunskap bygger hon broar för förståelse över kultur- och religionsgränser. 

Abrahams Barns Pris delas ut årligen av Abrahams Barn och Sigtunastiftelsen. Prisutdelningen sker i samband med ”Abrahams Barns Dag” lördag den 16 mars kl 14.00 på Sigtunastiftelsen. Ola Henricsson, universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, föreläser under rubriken ”Berättande sätter elevernas värld i rörelse. Om vikten av muntlig narrativ pedagogik.”

Lena Forsbergs utställning Gränsland visades första gången under åren 2008 till 2009 på Röhsska muséet i Göteborg och var därefter placerad i olika församlingar i Göteborg. Idag har utställningen sin hemvist i Gislaveds pastorat. I form av ett pedagogiskt konsthantverk är Gränsland Lena Forsbergs unika initiativ och idé. Genom ett oförtröttligt engagemang har Lena Forsberg skapat en utställning där hon konkretiserat texter från Torah, Bibeln och Koranen som visar på våra gemensamma berättelser från judendom, kristendom och islam. Med stor omsorg om detaljer har Lena Forsberg från grunden byggt upp historiskt autentiska miljöer och figurer. Hon har genom muntligt berättande, kunskap och med respekt levandegjort Gränsland för olika målgrupper men med ett särskilt fokus på barn och unga. Genom att betona det gemensamma blir berättelserna också allmänmänskliga vilket möjliggör identifikation som skapar empati och förståelse människor emellan.

”Den narrativa pedagogiken är en av hörnstenarna i Abrahams Barns verksamhet där tonvikten ligger på att synliggöra vårt samhälles betydelsebärande berättelser, som vi bland annat finner i de religiösa texterna. Lena Forsberg visar hur man genom berättelsen som metod både får en ökad kunskap och en djupare förståelse för varandra. Det är viktigt att mötas med ödmjukhet och respekt, och i mötet med ”den andre” få vi också möjligheten att upptäcka oss själva. Abrahams Barn vill därför lyfta förebilder som Lena Forsberg, eftersom hon, liksom Abrahams Barn önskar delta i byggandet av ett mer inkluderande samhälle”, säger Elisabet Mattizon Armgard, programsekreterare för Abrahams Barn.


Sigtunastiftelsen och Abrahams Barn
Sigtunastiftelsen vill genom sin verksamhet skapa rum för dialog och gränsöverskridande möten i en miljö och ett sammanhang som utmanar till reflektion kring hela människan. Abrahams Barn är ett verksamhetsområde inom Sigtunastiftelsen, som arbetar med konfliktförebyggande pedagogiska program för skolans alla stadier. Abrahams Barns tre huvudområden omfattar religionskunskap och kulturmöten, språkutveckling samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Den narrativa pedagogiken står i centrum. Grunden är berättelsen och berättandet. www.abrahamsbarn.se

För ytterligare pressinformation: Sofia af Geijerstam, kommunikationschef Sigtunastiftelsen. 073 593 55 68; sofia.af.geijerstam@sigtunastiftelsen.se

Pressmeddelande som PDF

Vi välkomnar Sigtunastiftelsens första fristadsstipendiater

Sigtunastiftelsen har i samarbete med ICORN – International Cities of Refuge Network, instiftat ett nytt vistelsestipendium. Stipendiet ger en veckas fri vistelse för fyra fristadsförfattare eller fristadskonstnärer. Under 2024 har vi glädjen att välkomna Ahmad Assam, Asli Ceren Aslan, Mamon Zaidy och Mahsa Malekmarzban.

– Som världen ser ut idag är det otroligt viktigt att värna det fria ordet, den fria kulturen och författare och journalister som lever under hot, säger Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein.

Mer om Sigtunastiftelsens fristadsstipendiater

Ahmad Assam är palestinsk-syrisk journalist, manusförfattare och novellist. Han har tidigare varit fristadsförfattare i Göteborg och arbetar just nu på en bok om Gutenberg.

Läs mer

Asli Ceren Aslan är journalist och aktivist från Turkiet. Hon har tidigare varit fristadsförfattare i Växjö och har ett starkt engagemang för kvinnors rättigheter, HBTQ-frågor och jämlikhet. Hon är också engagerad i frågan om kurdernas situation i Turkiet och har bland annat varit redaktör för tidningen Özgür Gelecek. Hennes senaste bok Biribirimizin Caresiyiz (Bara vi själva kan rädda varandra) har översatts till svenska.

Läs mer 

Mamon Zaidy är översättare och poet från Libyen. Han är fristadsförfattare i Uppsala och har bland annat översatt Jane Austen, Ann Carson med flera.

Läs mer 

Mahsa Malekmarzban är översättare och författare från Iran. Hon har har bland annat översatt Ingmar Bergmans Fanny och Alexander, Paul Auster, Benazir Bhutto med flera. Hon har också arbetat som nyhetsankare i TV. Mahsa Malekmarzban har varit fristadförfattare i Linköping.

Sista ansökningsdag för Sigtunastiftelsens Fristadsstipendium 2025 är 31 oktober. Stipendiet är möjligt att söka för författare och konstnärer som är eller har varit verksamma inom ICORNS fristadsprogram.

International Cities of Refuge Network är en medlemsorganisation för städer kommuner, landsting eller regioner som arbetar för yttrandefrihet. www.icorn.org

Läs mer om Sigtunastiftelsens stipendier

 

Sigtunastiftelsens författarstipendiater 2024

Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937. I år har vi glädjen att välkomna Balsam Karam, Burcu Sahin, Elinor Torp och Kjell Westö. Stipendiet ger författarna tre veckors vistelse på Sigtunastiftelsen.

Mer om årets författarstipendier

Balsam Karam (1983-), författare och bibliotekarie, är född i Teheran i Iran med kurdisk härkomst och bor sedan 1990 i Sverige – numera i Skärholmen i Stockholm. Balsam Karam har gått Biskops Arnös författarskola och tagit en master i Litterär gestaltning på Göteborgs universitet. Hon arbetar nu, efter att ha arbetet som bibliotekarie i Rinkeby, som lärare och programansvarig för det konstnärliga masterprogrammet i Litterär gestaltning på Göteborgs universitet.

Balsam Karam debuterade 2018 med den kritikerhyllade och mycket uppmärksammade romanen Händelsehorisonten. Händelsehorisonten är en djupt existentiell och gripande, men också  politisk roman om centrum, förtryck, exil, solidaritet, trauma och förlust. Med en helt egen röst skriver Balsam Karam om en hopplöshet som aldrig blir uppgiven, om en ung kvinnas ihärdiga tro på en bättre värld och om att inte låta sig kuvas. Vi får följa Mildes väg från upproriskt barn till upprorsledare till fånge i ett kronologiskt uppbrutet narrativ där upprorselden får sista ordet. ”‘Händelsehorisonten’ är en häpnadsväckande, hänförande debutroman, poetiskt formulerad likt heliga skrifters verser” Arbetarbladet. ”Med ett poetiskt och förföriskt vackert språk skildrar hon systerskap och moderskap.” Internationalen.

Balsam Karams andra kritikerrosade roman Singulariteten (2021) nominerades samma år till Augustpriset med motiveringen: ”Vid centrum av ett svart hål råder singularitet, en gravitation utan slut. I en tät och lyrisk roman skriver Balsam Karam fram både förlustens oändliga tyngd och världens stora brutalitet, och ur tre olika livsöden framträder en gemensam mänsklighet. Singulariteten är ett litterärt sorgearbete präglat av språklig täthet och formmässig elegans, med blick för skönheten i livets mörka materia.”  Boken är ett sorgearbete i tre delar. En kvinna letar efter sitt barn. Hon letar längs cornichen där dottern brukade arbeta. Hon letar tills hon är vansinnig, galen av sorg. Du är på semester, med ett barn som börjat växa i magen, och ser någon falla från cornichen. Senare ska du så länge som möjligt vägra att föda ditt döda barn, så länge barnet finns kvar inuti dig kan det inte helt tas ifrån dig. Kvinnan som förlorat sitt barn minns sin mors förluster, förlusten av ett språk, ett land, en identitet. Kan man rangordna trauman? ”Karams berättelsekonst är enkel och oneurotisk, likt en allseende Gud som förstår allt och förlåter allt. I en tid där hatets och rädslans vågor reser sig högre än någonsin är hennes sonande språk ett sant balsam för själen.” Göteborgs-Posten. ”Är Balsam Karam ett av Sveriges mest begåvade, originella och relevanta författarstjärnskott? Jag tror det. Jag hoppas att hon aldrig slutar skriva.” Dagens Nyheter

Balsam Karam är sedan januari 2021 ledamot av Sveriges författarförbunds Biblioteksråd och ingår i juryn för priset Unga skriver för unga, instiftat av Tensta konsthall och Almapriset 2021. 2021 nominerades romanen Singulariteten till Augustpriset i kategorin Årets svenska skönlitterära bok och hon tilldelades Samfundet De Nios Julpris.

På Sigtunastiftelsen önskar Balsam Karam skriva på sitt nya romanprojekt.

Burcu Sahin (1993), författare, översättare, skrivlärare och kulturproducent, är född och uppvuxen i Vantör i Stockholm. Hon gick ut Biskops-Arnös skrivarlinje 2015 och har undervisat där som lärare liksom på Skrivarakademin i Stockholm. För tillfället är hon bosatt i Oslo och verksam som kulturproducent för att främja norsk-svensk kultur. Hon är sedan 2013 del av litteraturkollektivet Ce(n)sur – som består av Sarra Anaya, Emilia Fenix, Judith Kiros, Molly Lindgren, Burcu Sahin och Oliver Stridsberg. Burcu Sahin har skrivit texter till författarförbundets tidskrift Författaren, till Brand, OEI och Bang och medverkade med en text – Älskade syskon – en poetik i antologin Autor chap I (2018). Hennes poesi publicerades 2018 i rörelsen Revolution Poetrys bok, där 29 poeter med förortsanknytning medverkar och består av spoken word-lyrik.

2018 gjorde Burcu Sahin en uppmärksammad debut med diktsamlingen Broderier, för vilken hon mottog Katapultpriset för bästa skönlitterära debut: ”På ett mångbottnat och exakt språk skriver Burcu Sahin fram det komplexa i att vara någons mor och fortfarande någons dotter. Dikterna blir till en väv av händer som försörjer, saknar, flätar och minns.”. Broderier är en samling dikter som utgår från en kvinnlig tradition av handarbete: sömnad, väv och broderi. Den handlar också om relationen mellan mödrar och döttrar och erfarenheter av migration. Dikterna börjar i det detaljerade handarbetet, så som det har praktiserats av generationer kvinnor: broderi, sömnad, vävning. Tradition och minne ställs mot rörelse, migration och konflikt – men inte som enkla motsatser, utan som en växande och föränderlig väv.

Burcu Sahins andra, uppmärksammade diktsamling Blodbok kom ut 2022. Blodbok är en poetisk inventering av ett statligt rasbiologiskt instituts arkiv, men också av den egna kroppens ensamhet och kollektiva minnen. Dikterna består av textstölder från institutioner, författare, naturvetenskapen, nyhetsartiklar och sånger, för att kunna berätta om andra stölder. Historia som en början på ytterligare en historia. Burcu Sahin menar i en intervju i SvD att hon närmat sig rasbiologin genom att granska vilka konfliktlinjer som fanns i den tidens samhälle. ”– Det var ett Sverige som industrialiserades. Städer växte fram och i misären som uppstod – i fattigdomen, kriminaliteten, sammanblandningen av människor – uppstod också en vilja att ”göra rent”. Istället för att hantera de ökade klassskillnaderna blev ras en viktig fråga, och en socialpolitik som handlade om till exempel barnafödande.” ”Burcu Sahins nya diktsamling skapar en ny form av språksensuell trasig dokumentarism som ger dikterna en tyngd i vår tid. Det visar på stort poetiskt mod att inte bara peka ut ett ämne att kritisera, utan också att visa upp verktygen med vilka kritiken ska utföras.” Expressen. Expressens recensent menar att utgångspunkten är att via Rasbiologiska institutets arkiv i Uppsala ”närma sig rasismens historia, från eugenikens experimentlusta till vardagsrasismens tysta våld, med vetskapen om att arkivet varken är neutralt eller opartiskt. Sahins svar är att frigöra dikten från systematik och ordning. Hon gör så att dikten blir ett motgift mot arkivfebern, en motbok där dikten blir en egen form av vetande, ett eget arkiv, öppet med sin subjektivitet och sina godtyckliga urvalsmetoder. Med Blodbok tar Sahin därför ett steg i en ny riktning. Från den prisbelönta debuten Broderiers stilistiska enhetlighet mot en större splittring. I centrum för dikten står fortfarande benämnandets våldsamma kraft att omskapa verkligheten, men nu har fokus flyttats från familjens minnesarbete till historieskrivning.”

Burcu Sahin har skrivit förord till Ann Jäderlunds Som en gång varit äng (2019), Gloria Gerwitz Migrationer 1976-2022 (2022) och Sylvia Plaths Dikter (2022). Hon har översatt bl.a. Gloria E. Anzaldúas Tala i tungor (2024) och Tezer Özlüs Barndomens kalla nätter (2024).

På Sigtunastiftelsen önskar Burcu Sahin påbörja en ny diktsamling och en kortroman.

 

Elinor Torp (1977-), journalist och författare,. är född och uppvuxen i Kalmar och bor i Farsta i Stockholm. Hon har arbetat som journalist sedan hon var 18 år och är sedan 2021 reporter på Dagens Arbete, industriarbetarnas tidning, med särskilt fokus på arbetsmiljö. Hon har uppmärksammats för granskande reportage med fokus på brister i arbetsmiljö och arbetsrätt. Hon har beskrivit sin arbetsmetod som ”follow the people”, där hon gör mycket fältarbete för att få människor att våga öppna sig. Hon har eftersträvat långsiktiga granskningar. Som tidskriftsjournalist tilldelades hon 2009 tillsammans med två kollegor priset Guldspaden, kategori Tidskrift, för reportaget ”Återvinningsindustrin” för sin skildring av ovärdiga och i flera fall olagliga arbetsmiljöer för dem som i det till synes miljömedvetna Sverige arbetar längst ner i återvinningskedjan.

Elinor Torp har sedan 2013 skrivit och medverkat i sex uppmärksammade fackböcker, där hon i reportagebokens form granskat arbetsmiljöer och det svenska skuggsamhället på svensk arbetsmarknad. Hon debuterade i bokform med Döden på jobbet: en berättelse om det nya arbetslivet (2013), en berättelse om brott som sällan bestraffas och baksidan av ett förändrat arbetsliv. Långt ner i en kedja av företag jobbade Gustaf och Johan. Ett enda andetag avgjorde vem av dem som fick leva. Debuten följdes av Jag orkar inte mer: när jobbet skadar själen (2015), en berättelse om psykisk ohälsa på jobbet och om ett samhälle som saknar verktyg att hjälpa den som blir sjuk. Tiotusentals svenskar långtidssjukskrivs varje år på grund av mobbning i arbetslivet. Upp till 300 begår självmord. Mångdubbelt fler än de som dör i olyckor på jobbet. 2017 medverkade Elinor Torp i Lösa förbindelser: om kampen för fasta förhållanden i handeln (2017) med Jenny Wrangberg som redaktör. 2019 gav Elinor Torp ut Vi, skuggorna: ett Sverige du inte känner till. Hon beskriver hur frågan om utländsk arbetskraft i Sverige har hamnat mellan två ideologiska läger, där borgerliga partier välkomnar billig arbetskraft som en motvikt mot fackligt inflytande, medan arbetarrörelsen främst kämpar för de egna medlemmarna. Frågan om utländsk arbetskraft, som ofta saknar papper och lever helt utanför systemet, har, menar hon, inte varit prioriterad.

Elinor Torp tilldelades 2020 Pennskaftspriset för sina skildringar av arbetsvillkor i synnerhet för samhällets mest utsatta människor, de som kommit att kallas ”skuggorna” i den nya gigekonomin. De är, enligt juryn ”skickligt och respektfullt gestaltade av Elinor Torp som granskat arbetsmarknadens laglösa utnyttjande av människor och ger röst åt några av samhällets mest utsatta.” 2021 blev hon utsedd till Årets Journalist av Sveriges Tidskrifter: ”För att hon med sin journalistik gång på gång ger röst åt de röstsvaga. I ett samhälle där så mycket sägs och sprids, men där de allra svagaste sällan ges plats fortsätter hon att gräva, blottlägga och rapportera om missförhållanden – år efter år. Hon synliggör de osynliga, vårt samhälles tysta skuggor som gör jobbet vi andra inte ser eller ens märker. I de här miljöerna har arbetsmiljöjournalistiken ett särskilt ansvar. Den som tar det ansvaret på största allvar och som gör det mest och bäst är – Elinor Torp.”

2023 gav Elinor Torp ut Rent åt helvete, där hon riktar ljuset mot städbranschen. De röster som framträder är kvinnornas – de som städar på arbetsplatser och hemma hos privatpersoner runtom i Sverige. Boken skildrar en arbetarrörelse som vänt dem ryggen och en politik som möjliggjort missförhållanden, men också om de som väljer att blunda för att inte se vem som håller i skurhinken. Elinor Torp menar att dagens utsatta städerskor är dagens Maja, och syftar på Maja Ekelöf, städerskan som skrev den mycket uppmärksammade och lästa boken Rapport från en skurhink 1970.

Elinor Torp önskar på Sigtunastiftelsen skriva klart sin sjätte egna fack- och reportagebok.

Kjell Westö (1961-), författare och journalist, är född och uppvuxen i Helsingfors, där han idag bor. Han är mest känd för sina episka romaner som utspelar sig i Helsingfors, men har även skrivit noveller, poesi, essäer och krönikor. Han studerade journalistik vid Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors 1981-85 och litteratur vid Helsingfors universitet 1985-87. Före sin författarkarriär arbetade han som journalist vid tidningarna Hufvudstadsbladet och Ny Tid och publicerade reportage, dikter och noveller i unglitterära tidskrifter såsom KLO och Folkjournalen och skrev även musikkritik.

Kjell Westö debuterade som poet år 1986, Tango orange, vilken uppmärksammades och följdes av ytterligare två diktsamlingar. 1989 gav han ut sitt första prosaverk, Utslag och andra noveller, en urban och vardagsnära prosa som blev en kritikerframgång och nominerades för Finlandiapriset. Han gav prov på det som skulle bli hans starka sidor också i fortsättningen: en säker känsla för replikföring, miljöer och stämningar. Han romandebuterade 1996 med Drakarna över Helsingfors, som blev hans genombrott för både hos den finlandssvenska och den finskspråkiga publiken och den första fristående romanen i Helsingforssviten. Den behandlar samhälls- och strukturomvandlingarna från andra världskrigets slut till mitten av 1990-talet, med familjeband och generationskonflikter som centrala temata. Också staden Helsingfors och dess utveckling spelar en central roll i romanen. Romanen både dramatiserades och filmatiserades. Hans andra roman Vådan av att vara Skrake (2000) nominerades till Finlandiapriset. I romanen Lang (2002) skildrar Westö den samtida medievärlden ironiskt och satiriskt. Romanen nominerades för Finlandiapriset och Nordiska rådets litteraturpris och översattes till tretton språk. Kjell Westös fjärde roman Där vi en gång gått (2006), en kollektivroman som skildrar 1900-talets första tre årtionden via ett Helsingfors i förändring, blev en stor framgång och belönades med Finlandiapriset. Den uppfördes som pjäs på Helsingfors stadsteater och blev även film och tv-serie. Romanen blev Westös genombrott i Sverige. År 2011 publicerades Sprickor, en samling krönikor och essäer från tjugofem års tid.

Det mest karaktäristiska för Kjell Westös tidsfresker är hans sätt att låta historiska skeenden bäras upp av fragila och sårbara människor. Så också i den femte romanen Gå inte ensam ut i natten (2009) samt i den sjätte, Hägring 38 (2013), en epok- och klasskildring, som gjorde hans läsekrets än vidare. Hägring 38 nominerades till Finlandiapriset och Augustpriset och belönades med Nordiska rådets litteraturpris år 2014 med motiveringen ”Nordiska rådets litteraturpris tilldelas den finländske författaren Kjell Westö för romanen Hägring 38 som på stämningsmättad prosa levandegör ett kritiskt ögonblick i Finlands historia med bäring på vår samtid.”. Boken fick även Sveriges Radios Romanpris och samma år, 2014, mottog Westö också det svenska Aniarapriset samt Samfundet De Nios Stora pris för sitt samlade författarskap. Scenversionen av romanen Hägring 38 premiär hade premiär i september 2017 på Nationalteatern i Helsingfors. Den svavelgula himlen utkom 2017 på svenska och fick fina recensioner. Tritonus (2020) är Kjell Westös åttonde roman och den belönades med Svenska Yles litteraturpris 2020. 2022 kom han med sin senaste bok Åren. Två bröder berättar, som är hans första bok tillsammans med brodern Mårten Westö. Kjell Westös verk har översatts till mer än 20 språk.

Kjell Westö säger själv att kärnan i hans författarskap är ett aldrig sinande intresse för mysteriet Människan och en okuvlig vilja att ta reda på mer om varför vi är som vi är och agerar så som vi agerar. Han vill röra sig i både det förflutna och samtiden, han vill skildra olika sorters människor med kontrasterande livssyn och skilda livsvillkor, och han har en gång definierat orsaken till att han skriver så här: För att objudna, främmande människor dyker upp i mitt huvud och börjar tala och göra saker och vill ut därifrån.

Kjell Westö var sommarpratare i Sveriges Radios program Sommar i P1 2001 och 2014. Han var medlem i finska statens litteraturkommission 1998–2001 och medlem i Konstrådet (Finland) åren 2016–2018.

På Sigtunastiftelsen önskar Kjell Westö påbörja skrivandet av två nya romaner.

Nordisk kulturkonferens på Sigtunastiftelsen 14 – 15 juni

14 – 15 juni bjuder Svenska kyrkan, Norske kirkeakademier och Sigtunastiftelsen in till en gemensam kulturkonferens på Sigtunastiftelsen. Valet av plats är ingen slump. I år är det 50 år sedan en liknande konferens anordnades på stiftelsen som bland annat inspirerade till bildandet av Kirkelig kulturverksted (KKV) som blev en viktig förebild för relationen mellan kyrka och kulturliv i hela norden. Under årets nordiska kulturkonferens medverkar bland annat Erik Hillestad, Kirkelig kulturverksted, tidigare kulturministern Amanda Lind, musikerna Sara Parkman och Henning Sommero, Petra Carlsson Redell, professor i systematisk teologi med inriktning på konst och Sven Milltoft, kyrkoherde i Hedvig Eleonora församling, Stockholm.

Den politiska polariseringen som blivit allt starkare i våra nordiska länder har aktualiserat vikten av att värna konstens och kulturens frihet. Det gäller även i den kyrkliga kontexten. Men vad innebär det rent konkret för kulturutövarna och kyrkan? Vad är det som står på spel? Under två dagar på Sigtunastiftelsen  ges personer som arbetar inom  spänningsfältet kultur och kyrka i norden möjlighet till ett erfarenhetsutbyte och teologiskt samtal kring kulturens roll i kyrkan och kyrkans roll i kulturlivet. Kanske kan man så tillsammans fördjupa samtalet om människans behov av kultur och andlighet?

Värdar för konferensen är Helle Klein, direktor Sigtunastiftelsen, Marie Starck, kultursekreterare Svenska kyrkan, Erik Hillestad, Kirkelig kulturverksted och Kristin Gunleiksrud Raaum, Norske kirkeakademier

Anmälan till konferensen

Konferens om Narrativ Medicin 8 – 9 april

Begreppet Narrativ Medicin introducerades av läkaren Rita Charon på Columbia University i New York. Utgångspunkten är att konsten öppnar våra sinnen, gör oss nyfikna, närvarande och levande också ur ett existentiellt vårdperspektiv. Narrativ Medicin har idag fått stor internationell spridning och är även på frammarsch i den svenska vården. 8–9 april arrangeras en tvådagarskonferens på Sigtunastiftelsen för läkare, sjuksköterskor och andra som arbetar inom vårds och omsorg. Medverkande inspiratörer är bland annat Suzanne Osten, regissör och samhällsdebattör, Anna Nordin, skådespelare, Fanny Ambjörnsson, författare, Bengt Kristensson Uggla, professor vid Åbo akademi, Lisbeth Gustafsson, senior konsult och journalist med flera. Konferensen arrangeras i samverkan med Studieförbundet Bilda och Svensk Förening för Narrativ Medicin.

Sista anmälningsdag 8 mars

Anmäl dig till konferensen

Nytt nummer av Sigtunastiftelsen Magasin

Vårnumret av Sigtunastiftelsen Magasin har kommit. Om du inte har fått den direkt hem i din brevlåda är du varmt välkommen att hämta en tidning hos oss i vår reception. I vårens nummer kan du bland annat läsa mer om Sigtunas nya pilgrimsled – Sankta Annaleden. Du kan också läsa mer om Dag Hammarskjöld i en intervju med hans brorsbarnbarn, Caroline Hammarskjöld. Dag Hammarskjöld är ju verkligen på tapeten nu i vår med anledning av filmen ”Hammarskjöld” och vi har glädjen att visa en utställning med Dags egna fotografier senare i sommar. Vi önskar er god läsning och en händelserik vår här på Sigtunastiftelsen.

Vårens nummer kan även läsas digitalt som PDF