Hot och hat mot journalister är ett växande problem och påverkar ytterst det fria ordet. Sveriges Tidskrifter och Sigtunastiftelsen startar nu ett pilotprojekt i syfte att låta journalister i tidskriftsbranschen mötas, öppna upp och berätta om hur de i sin vardag utsätts av olika former av hot och hat.

Genom att delta i kursen ”Ett tryggt rum – samtalsdygn om att vara utsatt för hot och hat” ska deltagarna få förnyad styrka och ökad förståelse för hur angreppen mot journalister ser ut och kan bemötas. Med hjälp av konkreta verktyg och kunskap om hur man kan sortera olika former av hot och hat kommer man också lära sig att bättre kunna hantera den personliga oron och rädslan. Tanken är också att deltagarna i kursen i sin tur kommer att kunna stötta kollegor med de verktyg de får med sig.

– Vår del av mediebranschen präglas av mindre och medelstora aktörer och redaktioner vilket gör att det finns begränsade resurser för utbildning, stöd och säkerhetsåtgärder. Hot och hat mot den fria journalistiken är i grunden ett hot mot demokratin. Vi behöver arenor där vi kan dela erfarenheter, stärka varandra och finna vägar framåt bort från självcensur, rädsla och oro. Det finns kunskaper och erfarenheter som tar oss vidare, säger Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld.

Helle Klein var under fem år ordförande i Sveriges Tidskrifter. Tidigare i år tillträdde hon tjänsten som direktor på Sigtunastiftelsen. Hon har en lång bakgrund i mediebranschen och även egen erfarenhet av att ha utsatts för hot och hat i sin yrkesroll.

– Förhoppningen är att kursen leder till ett återkommande samarbete mellan Sigtunastiftelsen och Sveriges Tidskrifter – ett nav och ett tryggt rum för att i lugn och ro kunna dryfta dessa angelägna frågor för mediebranschen men också för samhället i stort. Sigtunastiftelsen har en lång historia av värnandet av det fria ordet inte minst som författarnas och kulturarbetarnas plats. Jag är glad för att vi nu också kan bli en värnare av den fria journalistiken, säger Helle Klein.

Mer om kurskonceptet:

En återkommande lunch-till-lunchkurs som hålls två gånger per år arrangerad av Sveriges Tidskrifter och Sigtunastiftelsen. Initialt är målgruppen journalister i tidskriftsbranschen. Pedagogiken utgår från ett problembaserat lärande där man utgår från verkliga exempel och tillsammans lär av dem, reflekterar, ger plats för alla perspektiv och tankar i det trygga rummet och får redskap att gå vidare. Delande av erfarenheter varvas med inspel och föredrag av experter.

Pilotprojektet finansieras av Center mot våldsbejakande extremism, CVE. Centret stärker det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Medverkande: Hanna Stjärne, SVT, Irena Požar, VeckoRevyn, Sigtunastiftelsens kaplan Kerstin Dillmar, direktor Helle Klein, St Lukas-terapeuten Anne Magnusson samt Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism.

Sveriges Tidskrifter är landets största branschorganisation inom medieområdet och representerar över 380 tryckta och digitala konsument-, fack-, organisations- och kulturtidskrifter.

Sigtunastiftelsen är en privat stiftelse som inledde sin verksamhet 1917. Initiativtagaren Manfred Björkquist ville utifrån en kristen humanistisk värdegrund skapa en öppen mötesplats för dialog kring samtidens utmaningar. Sigtunastiftelsen har idag en omfattande programverksamhet kring kultur och bildning. Inom ramen för verksamheten ryms också hotell, konferens och restaurang.

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Nytt pilotprojekt för att stärka journalister som drabbats av hat och hot

Varmt välkommen att fira Nationaldagen i Rosengården på Sigtunastiftelsen och upplev vår unika miljö och atmosfär! Det blir livemusik med skön somrig jazz av Hanna & Arvid.
Denna dag erbjuder vi Sigtunastiftelsens Nationaldagspaket med 1 glas mousserande eller alkoholfritt, Sigtunastiftelsens räksmörgås och kaffe/te & tårtbit.

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
No Comments »

Abrahams Barns Pris 2023 tilldelas Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket för sitt engagemang för flerspråkighet och uppmuntran till språkglädje för barn och vuxna från världens alla hörn, men också för sina insatser att förvalta och synliggöra språk och kultur genom sin verksamhet. Biblioteket är den tillgängliga gränsöverskridande mötesplatsen som ger delaktighet i vårt demokratiska samhällsbygge där världens alla berättelser berikar varandra.

Abrahams Barns Pris delas ut årligen av Abrahams Barn och Sigtunastiftelsen. Prisutdelningen sker i samband med ”Abrahams Barns Dag” lördag den 22 april kl 14.00 på Sigtunastiftelsen. Mikael Stenmark, professor i religionsfilosofi vid Uppsala universitet föreläser under rubriken ”Att välja livsåskådning.”

Anmäl dig till prisutdelningen 22 april

Kungsholmens bibliotek Internationella bibliotekets uppdrag är att tillgängliggöra mångspråkig litteratur och komplettera de svenska bibliotekens bokbestånd. Det innebär att man har böcker från hela världen, och på över hundra olika språk. Där ingår även litteratur på svårtillgängliga språk eftersom Sverige är en del av en globaliserad värld. Biblioteket har en bred verksamhet med utgångspunkt från en mängd olika kulturer och språk. Man har skapat en tillgänglig och välkomnande plats för alla åldrar, men med ett särskilt fokus på barn, mångspråk och integration.

– Den narrativa pedagogiken är en av hörnstenarna i Abrahams Barns verksamhet där tonvikten ligger på olika former av berättande. Genom berättelser stärks förhoppningsvis förståelsen och kunskapen om den andre. Läsning bidrar till språkutveckling och är en möjlighet för individen att ta aktiv del av samhället. Kungsholmens bibliotek Internationella bibliotekets visar hur viktigt det är att skapa mötesplatser i vardagen där möten kan ske mellan personer som annars kanske inte skulle ha träffats. Abrahams Barn vill därför lyfta fram verksamheter som denna, eftersom den, liksom Abrahams Barn, önskar delta i byggandet av ett mer inkluderande samhälle”, säger Elisabet Mattizon Armgard, programsekreterare för Abrahams Barn.

Sigtunastiftelsen och Abrahams Barn
Sigtunastiftelsen vill genom sin verksamhet skapa rum för dialog och gränsöverskridande möten i en miljö och ett sammanhang som utmanar till reflektion kring hela människan. Abrahams Barn är ett verksamhetsområde inom Sigtunastiftelsen, som arbetar med konfliktförebyggande pedagogiska program för skolans alla stadier. Abrahams Barns tre huvudområden omfattar religionskunskap och kulturmöten, språkutveckling samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Den narrativa pedagogiken står i centrum. Grunden är berättelsen och berättandet. www.abrahamsbarn.se

För ytterligare pressinformation: Sofia af Geijerstam, kommunikationschef 073 593 55 68; sofia.af.geijerstam@sigtunastiftelsen.se

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket tilldelas Abrahams Barns Pris

Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937. I år har vi glädjen att välkomna Ia Genberg, Jonathan Lundberg, Sara Gordan och Elin Cullhed. Stipendiet innebär fyra veckors vistelse på Sigtunastiftelsen.

Ia Genberg

Ia Genberg (1967-), uppvuxen och boende i Stockholm, är journalist och romanförfattare. Efter studier på universitetet utbildade hon sig till journalist och har sedan arbetat både som frilansjournalist, informatör, lektör, dokumentärfilmare och har undervisat på skrivkurser på folkhögskolor, bland annat på Tärna folkhögskola och Valla folkhögskola. På senare år har hon utbildat sig till sjuksköterska, och har bland annat arbetat inom psykiatrin vid sidan av författandet.

Som författare har Ia Genberg gett ut tre romaner och en novellsamling. ”Debutromanen Söta fredag (2012) är en färgsprakande, humoristisk och vindlande roman om en händelse som får egendomliga konsekvenser för huvudpersonen Max. Berättelsen handlar om Max, Tobbe och Tess och utspelas en het augustifredag vid tiden för millennieskiftet, vilken Ia Genberg beskriver i högt tempo med mycket humor och ironi.” (Förlagspresentation). ”Söta fredag är en imponerande humoristisk och vass debut!” Annika Koldenius, Borås Tidning.

Efter debuten återkom Ia Genberg 2013 med romanen Sent förväl, en berättelse i ett helt annat tonläge. Men ett har de gemensamt: glädjen i, ja besattheten av, att återskapa och förstå det förflutna. Sent farväl fångar en förlorad vänskap mellan två unga kvinnor på ett lågmält och stilsäkert sätt. Under några avgörande år i ungdomen delade de allt, sedan gled de ifrån varandra. Tjugo år efteråt ser Mia av en slump sin gamla vän Marias dödsannons. Vad hände, varför dog hon? Mia glider in i gåtan kring sin gamla väns död. Berättelsen växer till en elegi över vunnen vänskap och förlorad tid.” (Förlagspresentation).

Hennes tredje bok, novellsamlingen Klen tröst och fyra andra berättelser om pengar (2018) utforskar just frågan om pengar. De fem berättelserna utspelar sig i det samtida glappet mellan skitsnack och lögn: en journalist försöker intervjua en lyckad barnskådespelare som blivit en misslyckad tjuv; en lojal medarbetare missar sina mediciner och drabbas av klarsyn; en skådis håller en främlings tal vid ett bröllop. (Förlagspresentation). Den fick fina recensioner och hamnade på flera topplistor över årets bästa böcker. ”Jag har inte läst något bättre i år.” Victor Malm, Sydsvenskan. ”Klen tröst är helt enkelt en underbar och utsökt utförd litterär ministudie som får läsaren att tänka på Joan Didion, gapskratta och sedan sätta grönkålsmoothien i vrångstrupen.” Ulrika Kärnborg, Expressen.

Våren 2022 kom den hyllade romanen Detaljerna, som tilldelades Augustpriset för Årets svenska skönlitterära bok. Romanen skrevs under covid-pandemin och utspelar sig på 1990-talet. ”En kvinna ligger nedbäddad i feber när en handfull människor ur det förflutna står framför henne: en blivande kändis som skrev ett brev, en vän som försvann bortom kartan, en kärlek utan framtid. Detaljerna är en roman med fyra porträtt och tusen detaljer, om tummade pocketböcker, psykedelisk dans och kippande oro. Vilken är den perfekta millennieklänningen? Kan en älskad människa verkligen försvinna? Och vem är det egentligen som porträtteras, personen på bilden eller den som håller i penseln?” (Förlagspresentation). ”Ia Genberg har ett ovanligt gehör för hur det låter i samhället, även som i det här fallet, hur det lät för mer än tjugo år sedan. Och hon är rolig, smart, skarp i stilen. Genomskådande och tämligen rå. Men hon framställer också ett allvar… Med Ia Genbergs säregna blick för detaljer som avslöjar känslor, uppstår en roman som bultar och slår.” Maria Schottenius, Dagens Nyheter. ”En av litteratursveriges bäst bevarade hemligheter heter Ia Genberg. Att påstå att fler borde upptäcka hennes böcker är en underdrift.” Björn Kohlström, litteraturkritiker.

Författarskapet kretsar kring teman som relationer, minne och tid, och Ia Genberg skriver själv i Detaljerna: ”Vi lever så många liv inuti våra liv, mindre liv med människor som kommer och går, vänner som försvinner, barn som växer upp, och jag förstår aldrig vilket av mina liv som är själva ramen. När jag har feber eller är förälskad framstår allt som så självklart, mitt ’jag’ sjunker undan och lämnar plats för en namnlös lycka, en helhet med detaljerna bevarade, oskiljaktiga och tydliga intill varandra. Efteråt minns jag tillståndet som benådat. Kanske är det så helheten kan berättas, med människor som utan rang vandrar in och ut genom mitt ansikte.”  

Jonathan Lundberg

Jonathan Lundberg (1995-), uppväxt i Asarum och boende i Stockholm, är frilansjournalist och författare. 2014 började Jonathan Lundberg arbeta som journalist på Sydöstran. Under 2015 rönte han stor uppmärksamhet med ett blogginlägg om psykisk ohälsa, I vintras hade jag det ganska bra. Han har sedan varit aktiv i debatten om psykisk ohälsa, bland annat genom essän Farfar bad om hjälp – sedan valde han döden. Jonathan Lundberg medverkade i Patrik Lundbergs bok Berättelsen om Sverige: texter om vår demokrati (2018), med en essä om klimatkrisen. Han medverkade också i Medieinstitutet Fojos antologi Det nya normala – ett hot mot demokratin (2021), där han skrev om hot som riktas mot svenska journalister.

Efter valet 2018 började Jonathan Lundberg skriva reportageboken Sverigevänner, om Sverigedemokraternas nätrörelse. ”Sverigevänner​ är berättelsen om hur Sverigedemokraterna erövrade internet. Utifrån intervjuer med sverigedemokrater, forskare och journalister kartläggs det svenska nätkriget för första gången. Då framträder ett kulturkrig mellan konservativa och liberaler, där internet bara är verktyget.” (Förlagspresentation). Boken gavs ut 2019 och beskrevs av Expressens recensent Sven Olov Karlsson: ”Sverigevänner lyfter fram internets betydelse bättre än något annat jag läst i ämnet. Om hur postfaktans tidevarv tog form som en global amöba, om hur en mikroskopiskt liten klick kan ta väldigt mycket plats i debatten, som när en enda kommentar av en robot på sociala medier blåses upp till ett kulturkrig. …oklanderlig, undersökande journalistik…”.

2021 kom Jonathan Lundbergs andra bok, Från världskrig till nätkrig: Hundra år som formade internet. ”Journalisten Jonathan Lundberg tar med läsaren på en resa genom hundra år som formade internet, från världskrig till nätkrig. Är den nya tekniken farligare idag än vad den nya tekniken var förr? Om inte, varför befinner sig demokratin annars i kris idag? På 1920-talet beskrevs massmedierna som demokratins dödgrävare. Där spreds hat, lögner och propaganda snabbare än någonsin tidigare i historien. På 2020-talet beskrivs de sociala medierna likadant. Där sprider extremister och konspirationsteoretiker sitt hat, sina lögner och sin propaganda snabbare än någonsin tidigare i historien. Den nya tekniken får återigen bära skulden för demokratins kris. Men när dagens historiker förklarar varför demokratin befann sig i kris för hundra år sedan pekar de inte främst på massmedierna, utan snarare på ekonomiskt kaos, den stora depressionen. Vad kommer morgondagens historiker att säga om vår tid?” (Förlagspresentation). Boken beskrevs av Aftonbladets recensent Mattias Beijmo: ”Lundberg skildrar viktiga internethistoriska perspektiv…/—/…en av få läsvärda svenskspråkiga böcker för den som vill få en introduktion till det digitalt drivna kulturkrig som rasar i vårt samhälle”.

Jonathan Lundberg skriver nu sin tredje bok – om metaversumet, ett utforskande av morgondagens internet. Han föreläser gärna om ämnen kopplade till sina båda böcker. Han fortbildar journalister i digital research genom Medieinstitutet Fojo och är styrelseledamot i Författarförbundets sakprosasektion Minerva.

Sara Gordan

Sara Gordan (1972-), uppväxt i Täby och boende i Stockholm, är författare, översättare, litteraturkritiker och skrivarlärare. Under en tid spelade hon teater i en fri grupp och har arbetat som mentalskötare och konferensvärdinna. Sara Gordan började sitt eget skrivande med poesi, men huvudformen i hennes fyra böcker har blivit en hybrid av prosa och lyrik, där romanformen har dominerat i de två sista böckerna.

Sara Gordan debuterade 2006 med den prosalyriska boken En barnberättelse, en mörk, erotisk kärleksberättelse med Paris som bakgrund, delvis inspirerad av prosadiktsamlingen Ordgränser (1968) av Birgitta Trotzig. ”Det unga paret är inneslutna i sina egna roller, sin egen ständigt upprepade lek. I ett rum, på en strand, längs en gata rör sig pardansen i allt snävare cirklar. /—/ En barnberättelse är en lika svindlande som formsäker studie i den paradoxala frihet som föds ur ett skyddslöst bejakande av parlekens tvångsmässighet.” (Förlagspresentation)

2009 kom den surrealistiskt inspirerade Uppställning med albatross, en infallsrik lek med automatiskt skrift där Titanics skeppsbrott, Jules Vernes En världsomsegling under havet och filmen Himmel över Berlin av Wim Wenders är några av många referenser. ”I ett rytmiskt flöde med drastiska klipp gestaltar Sara Gordan ett skeende utan gränser: mellan liv och död, förr och nu, högt och lågt eller verklighet och fantasi. Titanic, pom-pomflickor, Jarl Kulle och en totalförstörd bil – allt finns samtidigt på samma plats i en gripande och rolig uppställning som rör sig fritt mellan prosa och poesi. I centrum finns barnet och försöken att hålla ihop en vardag…” (Förlagspresentation)

2013 gav Gordan ut sin första roman Martin Andersson – Ett skuggspel. ”I försöken att springa ifrån sin egen berättelse möter Martin Andersson den döde författaren Hjalmar Bergman. På en prosa som är på en gång suggestiv, exakt och poetisk, skriver Sara Gordan i sin första roman fram ett liv, som vägrar låta sig naglas fast.” (Förlagspresentation). ”Martin Anderssons irrvägar kring sin egen berättelse förtjänar långsam läsning och full uppmärksamhet. Sara Gordan har skrivit en mycket märklig och mycket vacker bok.” Josefin Holmström, Svenska Dagbladet.

I sin fjärde bok, Natten, från 2022, berättar Sara Gordan om en mamma som söker efter sin diabetessjuka tonårsdotter i natten. ”Flickan är sjuk och går inte att nå, mamman irrar på gatorna eller sitter hemma och ringer alla hon kan komma på. Är det hennes oro som drivit bort dottern, och är oron befogad? I ”Natten” minns modern ett föräldraskap i evig upprepning, från vardag till akuta tillstånd. En berättelse om vad som kan ta vid efter småbarnsår och skilsmässa, om utmattning och oro men framför allt om kärlek.” (Förlagspresentation). En delvis autofiktiv roman om föräldraskap, oro, sjukdom och skrivande, som belönades med Svenska Dagbladets litteraturpris 2022 och som nominerats till Sveriges Radios Romanpris 2023. ”Jag vet bara att våren knappt börjat, och att jag nog ändå redan läst en av årets bästa svenska romaner.” Expressen. ”Det är en roman som alla som någon gång känt kärlekens närmast outhärdliga hetta dra igenom bröstet djupt kommer att känna igen sig i.” Svenska Dagbladet.

Vid sidan av sitt författarskap är Sara Gordan verksam som översättare från franska. Tillsammans med docent Kerstin Munck har hon översatt ett antal av Hélène Cixous verk, bland andra Medusas skratt, Inuti, Bilder av Dora och Från Osnabrücks station till Jerusalem, den feministiska poetiken Medusas skratt och, på egen hand, Cixous poetiska självbiografi Att komma till skriften. Hon har även översatt verk av Michel Houellebecq, Laurent Binet, David Foenkinos och Valérie Perrin.

Sara Gordan arbetade i flera år som frilansande litteraturkritiker för Dagens Nyheter och är sedan 2010 verksam som lärare på Biskops-Arnös författarskola. Hon har även suttit i styrelsen för Sveriges författarförbund och Svenska PEN.

På Sigtunastiftelsen kommer Sara Gordan att skriva på sitt nya litterära projekt.

Elin Cullhed

Elin Cullhed (1983-), uppväxt och boende i Uppsala, är författare, lärare och kulturjournalist. Hon arbetar jämte författarskapet som lärare på Folkuniversitetets skrivarlinje Skrivarakademin och tidigare på Wiks folkhögskola. Hon har arbetat som kulturjournalist för bland annat Upsala Nya Tidning.

Elin Cullhed debuterade 2016 med en roman för unga vuxna, Gudarna, som hyllades av kritiker och läsare: ”Bita, Lilly och Jane, a.k.a Janne, är sexton år och bor i Tierp. En förort till rymden där gatorna blöder av slask och ingen jävel gör kaos med patriarkatet. De har överlistat anti fitt-systemet, de är gudar nu, starka och utåtagerande, men de är också vilsna.” (Förlagspresentation). ”Elin Cullhed skildrar de mest sårbara i arbetarklassen i Sveriges periferi. Det är en avklädd och viktig bok om vår samtid och vad vi bjuder våra barn.” Cecilia Irefalk, Arbetaren. ”En av de senaste årens skarpaste svenska ungdomsböcker. Med humor och vemod skriver Cullhed byxorna av patriarkatet och dess bundsförvanter.” Patrik Lundberg, Aftonbladet.

2016 bidrog hon med texten Öppna ditt hjärta i svenska tidskriften Granta #7.

2021 publicerades Eufori, en litterär fantasi över Sylvia Plaths sista levnadsår. ”I en rasande, böljande, bångstyrig text möter vi Plath: förtvivlad, uppspelt, svartsjuk, grandios. Här ryms kärleken till barnen, längtan efter att få skriva och frustrationen över maken Ted Hughes ovilja att dela ansvaret. Hennes författarskap får alltid stå tillbaka för hans, men hennes inre monolog visar en konstnär av ovanlig kaliber. Elin Cullhed lånar av sina egna erfarenheter till en ikonisk författare i denna roman om moderskap och skapande.” (Förlagspresentation). Romanen Eufori belönades samma år med Augustpriset för Årets svenska skönlitterära bok. Euforia kommer att publiceras på tjugofyra språk och har nominerats till det italienska Premio Strega-priset och för det franska litteraturpriset La première sélection du prix Medicis i kategorin utländska romaner. ”Eufori är helt enkelt en suverän roman som visar att litteraturen kan besegra döden.” Carl-Michael Edenborg, Aftonbladet. ”När en kvinna går under är det ofta för att det inte finns andra kvinnor där som kan fånga upp henne. Tur då att vi har författare som Cullhed som inte nöjer sig med att skildra den kvinnliga undergångens mörka och ljusa dalar, utan också vet hur man fångar en förlorad själ, hur man sträcker ut en hand, för i litteraturen är det aldrig för sent.” Sinziana Ravini, Göteborgs-Posten.

På Sigtunastiftelsen kommer Elin Cullhed att skriva på sin nya roman.

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Sigtunastiftelsens författarstipendiater 2023

Marcus Wallström erhåller årets Gustaf Dahl-stipendium som delas ut av Sigtuna folkhögskola och Sigtunastiftelsen till borgmästare Gustaf Dahls minne. Stipendiet tilldelas en ung framstående bildkonstnär som studerat vid Sigtuna folkhögskolas konstlinje.
Motiveringen lyder: ”Marcus Wallströms konst ger oss möjlighet att vrida och vända på saker som yta och omfång. Med ett undersökande förhållningssätt lyssnar han till naturen, stannar upp och gräver vidare med dess, eller kanske sina egna, rötter. Genom Marcus konstnärskap möter vi en hälsning från skogen, ett susande brus från materialet som blir en påminnelse om att dröja kvar i stunden, en vädjan att stanna upp och förundras över det som omger oss.”
Marcus Wallström (f. 1987) bor och arbetar i Malmö. Han var tidigare elev på Sigtuna folkhögskolas konstutbildning och studerar nu Kandidatprogrammet i fri konst vid Malmö konsthögskola, Lunds universitet. De senaste åren har han ställt ut på bland annat Konstfrämjandet Värmland, Ystad konstmuseum, Kolonin i Arvika samt på Naturskyddsföreningens rikskongress.

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
No Comments »

Sara Parkman och Hampus Norén, tonsättare och musiker,  har tilldelats Mäster Eckhartsällskapets vistelsestipendium för teologisk och religionsdialogisk fördjupning och kontemplativ praxis. Stipendiet utgörs av en veckas vistelse på Sigtunastiftelsen för arbete med projektet ”Varför känns musik?”.

Mer om projektet:
Sara Parkman och Hampus Norén, tonsättare och musiker, arbetar med att fördjupa förståelsen av musikens roll i mystiken. Varför känns musik? Varför har den en sådan makt över oss? Kyrkofadern Augustinos frågor i De Musica för 700 år sedan står fortfarande obesvarade. Utifrån antikens affektlära, medeltida hymner av Hildegard av Bingen, Pauline Oliveros musik och övningar inspirerade av zenbuddismen och svenska fäbodsmusikens funktionalistiska arv vill de låta skönhet möta funktion och ställa frågan om musikens essens i fokus.

Foto: Fredrika Eriksson

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Sara Parkman och Hampus Norén tilldelas Mäster Eckhartsällskapets stipendium

Helle Klein blir ny direktor för Sigtunastiftelsen. Hon kommer närmast från tidningen Dagens Arbete, där hon har varit chefredaktör sedan 2013. Dessförinnan var hon under många år politisk chefredaktör på tidningen Aftonbladet. Helle Klein är även präst i Svenska kyrkan.

– Jag är så glad för att ha fått förtroendet att vara direktor. Det är ett drömjobb! Sigtunastiftelsens idé av dialog, bildning och kultur liksom mötet mellan religioner och mötet mellan det existentiella och det samhälleliga är en idé jag känner varmt för. Denna den kristna humanismens centrum behövs mer än någonsin i dag och jag ska göra allt för att förvalta idéarvet och utveckla stiftelsen till att fortsätta vara en betydande aktör i dagens samhälls- och kulturliv, säger Helle Klein.

Helle Klein tillträder under våren och efterträder då Alf Linderman, som efter över 20 år som direktor går i pension.

– Med stor glädje konstaterar jag att vi rekryterat en strålande efterträdare till den nuvarande direktorn Alf Linderman. Det är viktigt att få en person som kan fortsätta att utveckla det spännande arbetet som bedrivs och som ser nödvändigheten av både tradition och förnyelse. Helle Klein, med all sin erfarenhet av både den kommersiella och ideella sektorn, kommer att vara en viktig ledare för en mångdimensionell institution i tiden, säger biskop Åke Bonnier, Sigtunastiftelsens styrelseordförande.

Om Sigtunastiftelsen
Sigtunastiftelsen är en privat stiftelse som inledde sin verksamhet 1917. Sigtunastiftelsens förste ledare Manfred Björkquist ville skapa en plats för en öppen och respektfull dialog kring samtidens frågor utifrån en kristen humanistisk värdegrund och Sigtunastiftelsen har under 100 års tid varit en viktig arena för dialogen mellan kyrka, kultur och samhälle. Sigtunastiftelsen bedriver idag kultur, forskning samt hotell och konferensverksamhet. Inom dessa områden präglas verksamheten av Sigtunastiftelsens identitet och uppdrag.

Foto: Göran Segeholm

Presskontakt:

Sofia af Geijerstam, kommunikationschef Sigtunastiftelsen
sofia.af.geijerstam@sigtunastiftelsen.se 073 593 55 68

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Helle Klein blir ny direktor för Sigtunastiftelsen

Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsen har i samverkan beslutat att Bibelpriset 2022 ska tilldelas Charlotte Frycklund, präst i sociala medier på Kyrkokansliet i Uppsala.  Bibelprisjuryns motivering lyder: ”Med underfundig humor och stor nyfikenhet har Charlotte Frycklund, i sina böcker och andra texter och genom sitt banbrytande engagemang i sociala medier, synliggjort människor och företeelser i Bibeln som funnits i skuggorna och därmed bidragit med nya perspektiv, inte minst på Bibelns kvinnor.”

Det var en glad och överraskad Charlotte Frycklund som tog emot beskedet när Bibelsällskapets generalsekreterare Anders Göranzon ringde och berättade att Charlotte skulle få Bibelpriset.

– Wow! Hittills har detta varit en strulig dag, men nu blev det plötsligt en riktigt bra dag! utbrast Charlotte.

Charlotte arbetar som präst i sociala medier på Kyrkokansliet i Uppsala, och sin vana trogen tog hon datorn till hjälp när hon skulle fira beskedet.

– Jag tänkte jag att jag i linje med prisets anda skulle glädja mig på bibliskt vis, och då gick jag till bibeln.se och tog via sökverktyget reda på hur många gånger ordet glad står i Bibeln. Det blev jämnt 100 när jag tog orden ”glad, glada, gladde, gladdes och gladeligen”. Ordet ”glädje” står också ett jämnt antal gånger (om man utesluter skadeglädje) nämligen 250, berättar en entusiastisk Charlotte.

Passion för bibelberättelser

Charlotte Frycklund har varit präst i 25 år, hon har fyra barn i tonåren, en man, en hund, tre katter och en oräknelig mängd höns. Hon har skrivit flera böcker, bland annat boken Bibelns kvinnor. Hon har länge velat lyfta fram kvinnorna i Bibeln och ge dem huvudroller i stället för skymda biroller.

– Att tänka sig in i hur deras liv kan ha tett sig har varit en utmaning för fantasin, teologin och inte minst humorn, säger Charlotte.

Dessutom skriver hon på sin nästa bok som går under arbetsnamnet Bibelns förlorare.

– Den ska handla om de som inte vann, som ses med oblida ögon, eller som vi aldrig riktigt fick lära känna för att de försvann ur handlingen. De är Judas, Goljat och Lots döttrar till exempel, berättar Charlotte.

Även om Bibelpriset var oväntat har Charlotte redan planer på vad hon ska göra under den skaparvecka på Sigtunastiftelsen som varje pristagare får.

– Att skriva, baserat på Bibeln, är ju min passion. Så det är klart att veckan som jag får vara på Sigtunastiftelsen och skriva, den hoppas jag ska innebära en ny bok om Bibeln. Jag har några olika funderingar på inriktningar – kvinnors böner i Bibeln, kvinnliga namn på Gud, eller kanske något helt annat. Men spännande ska det bli!

En skatt och en samtalspartner

För Charlotte innebär Bibeln en skatt att ständigt förundras över, en bok full av berättelser som lockar fantasin.

– Men den är också en samtalspartner för mig och mitt liv, ett raster att lägga över mina egna erfarenheter. Att läsa Bibeln är ett sätt för mig att prata med Gud, ett sätt att förstå, fundera, brottas och diskutera med Gud. Under pandemin inspirerades jag till exempel av Noas fru som fick härda ut i ett slags extrem social distansering på en ark, alltmedan världen dog omkring henne. Vi kan alltid hitta vänner i Bibeln, säger Charlotte.

– Just nu är min hjärna nästan helt inställd på arbetet med Bibelns förlorare och just i dag sitter jag och häpnar över Jobs hustru som råkade ut för samma olyckor som drabbade Job, men som inte fick trösten av några vänner. Job blev av med nästan allt, men fick behålla tre kompisar som kommer och tröstar honom. Det där är ju jätteviktigt, att vi är vänner för dem som hamnar i olyckliga omständigheter, att vi besöker varandra och hjälper varandra. Det känns väldigt viktigt för mig i dag.

I sitt arbete som nätpräst för Svenska kyrkan är hon med och förbereder en söndagsskola för vuxna.

– Den ska handla om allt det vi brukar prata med konfirmander om, men i ett format för sociala medier och i en ton som riktar sig till vuxna. Det är jättespännande.

Om någon som aldrig läst Bibeln tidigare skulle vilja göra ett försök att läsa den, har du något råd att ge på vägen in i bibelberättelserna?

–Ja, jag rekommenderar gärna Ruts bok som en väg in i Bibeln. En kort och lättläst roadtrip med oväntade vindlingar. Bibeln är fascinerande.

Prisutdelningen äger rum i Uppsala måndagen den 14 november kl 14 i samband med att Bibelsällskapets huvudmannaråd sammanträder. Charlotte Frycklund kommer att hålla ett föredrag om ”När Bibelns doldisar får huvudrollen”. Lokal är Newmaninstitutet, Slottsgränd 6 i Uppsala.

Bibelpriset instiftades 2004 med anledning av den världsvida bibelsällskapsrörelsens 200-årsjubileum. Priset utdelas årligen till en person ”verksam inom kultur, forskning, samhällsdebatt eller andaktsliv som i sin gärning bidragit till att göra Bibeln känd och använd”. Priset delas ut i samverkan mellan Svenska Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsen. Stipendiet är avsett för skapande verksamhet med anknytning till Bibeln.

Priset består av ett originalkonstverk med anknytning till en bibeltext samt en jubileumsbibel med Rembrandtillustrationer. Pristagaren får också ett stipendium i form av en veckas helpension vid Sigtunastiftelsen i den miljö som är Sigtunastiftelsens signum. Tanken är att det får vara en skaparvecka med anknytning till Bibeln.

Tidigare pristagare är Kerstin Ekman (2004), Anders Piltz (2005), Ylva Eggehorn (2006), Christer Åsberg (2007), Mikael Hansson (2008), Sven-David Sandström (2010), Michel Östlund (2011), Åsa Larsson (2012), Kristian Lundberg (2013), Niklas Rådström (2014), Ylva Q Arkvik (2015), Tomas Sjödin (2016), Bengt Johansson (2017) Maria Küchen (2018), Linda Alexandersson (2019), LarsOlov Eriksson (2020), Joel Halldorf (2021).

Fotograf: Josefin Casteryd 

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Charlotte Frycklund tilldelas Bibelpriset 2022

Press Release Creative Climate Leadership open program

Venue: Sigtunastiftelsen Sweden / online

Wednesday 2 November 2022

Creative Climate Leadership (CCL) is a growing network of climate justice leaders, artists, policy-makers, scientists and youth activists working in the arts and culture sector to strengthen creative climate mobilisation.

On the last day of the CCL summit in Sigtuna Sweden November 2, organisers Julie’s Bicycle, Lucsus at Lund University, Sigtunastiftelsen and Postkodstiftelsen invite media, members of the public and the arts and cultural community to an inspiring afternoon of talks and performance focussed on arts, creativity, and climate justice.  The event features speakers from Julie’s Bicycle, Stockholm Resilience Centre, Moderna Museet, Live Green Festivals, Fridays For Future and the Arts of Councils of Sweden, Denmark and Norway.

Artists Kristin Amparo, Anders Paulsson and Marte Wulff (Norway) will perform at the event.

As the climate emergency unfolds, strengthening our support for communities has never been more urgent. Convened as the COP27 international climate negotiations approach, this event will explore how the arts and culture sector can be at the heart of the climate conversation and action.

Program November 2

14.00 Welcome and introduction

Music: Kristin Amparo

14.10 Climate justice and the role of the arts
Speakers: Julie’s Bicycle, Lucsus Lund University, Sámi Council, Fridays for Future, Stockholm Resilience Centre.

15.00 Coffee break

15.30 The creative sector in flux
Speakers: Louise Lindén, Live Green Festivals; Jacob Teglgaard Baeredyktig Scenekunst NU, Denmark; Niklas Jonsson; Sustainable Punk, Sweden; Ylva Hellström Moderna Museet.

Music: Anders Paulsson

16.15 – 17.00 Policy dialogue and action agenda
Speakers: policy dialogue with policy actors from Sweden, Norway and Denmark.

Music: Marte Wulff

Registration to event

The Creative Climate Leadership programme
Between 2021 and 2022 two leadership programmes took place with pioneering arts and cultural practitioners at the forefront of climate action. Centred around climate justice, 50 of Scandinavia´s creative change-makers came together to explore leadership, justice and sustainable practice in the context of a rapidly diminishing opportunity to keep temperatures below 1.5 degrees of warming. At the event in Sigtuna, Creative Climate Leadership will further explore what needs to change so culture can help meet Scandinavian regions commitment to a safe, just world as set out in the IPCC 6^th assessment report. The event is hosted with support from Svenska Postkodstiftelsen, Julie’s Bicycle, Lucsus at Lunds University, Nordisk Kulturfond and Sigtunastiftelsen.
Creative Climate Leadership

Julie’s Bicycle
Julie’s Bicycle is a pioneering not-for-profit organisation mobilising the arts and culture to take action on the climate and ecological crisis. Founded by the music industry in 2007 and now working across the arts and culture JB has partnered with over 2000 organisations in the UK and internationally. Combining cultural and environmental expertise, Julie’s Bicycle focuses on high-impact programmes and policy change to meet the climate crisis head-on. We exist at the heart of a thriving informal network of people who share our vision, supporting others on their journey, and helping to catalyse new projects at the intersection of culture and climate. www.juliesbicycle.com

The Sigtuna Foundation
The Sigtuna Foundation is a private cultural foundation with a principle aim is to inspire human thought and reflection. Today the Sigtuna Foundation operate as a center for education and research, and also for various kinds of cultural programs and retreats. The Sigtuna Foundation is also a reputable hotel and conference center open to anyone who wish to combine modern and atmospheric facilities in peaceful and scenic surroundings. www.sigtunastiftelsen.se

Press Contact
Sofia af Geijerstam, The Sigtuna Foundation

sofia.af.geijerstam@sigtunastiftelsen.se 073 593 55 68

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Arts and Culture at the Heart of Climate Action – CCL Summit in Sigtuna

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Sigtunastiftelsen på bioduken