Möt Lydia Sandgren, psykolog, författare och kulturskribent, i ett samtal om nya romanen Artens överlevnad. Hon debuterade 2020 med Samlade verk som fick ett stort genomslag hos läsare och kritiker, och tilldelades Augustpriset i den skönlitterära kategorin.

Uppföljaren Artens överlevnad är en rik och vindlande roman om skapandets villkor, om musik, kärlek och litteratur i Göteborg, Rom och New York, från 1970-talet och in i vår samtid. Hösten 2021 får läraren och författaren Karl Hillberg ett oväntat erbjudande om att skriva en biografi över en omsusad italiensk dirigent. Uppdragsgivare är dennes änka. Karl, som dittills enbart ägnat sig åt fiktionen, dras in i ett både uppburet och dimhöljt liv i musikens tjänst. Men vem är det han själv tjänar genom att teckna den geniförklarade maestrons historia? Snart börjar han dessutom ana konkurrens från ännu en biografiförfattare, någon som tycks ligga steget före.

Anmälan öppnar 1 juli

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
No Comments »

Birgitta Trotzig (1929-2011) var en av de främsta skönlitterära författarna under 1900-talet i Sverige. Efter debuten med Ur de älskandes liv 1951 skrev hon med ett särskilt litterärt allvar de prosalyriska verken Bilder (1954), Ordgränser (1968), Anima (1982) och Dykungens dotter (1985). Det litterära arvet från Trotzig är synligt hos samtida författare som Sara Stridsberg, Andrea Lundgren och Elisabeth Hjorth. Trotzig hade en nära relation till Sigtunastiftelsen, där hon gärna arbetade och skrev. Vi inbjuder till en kväll kring Birgitta Trotzigs författarskap med samtal och läsningar ur hennes verk.

Medverkar gör bland andra Elisabeth Hjorth, doktor i etik och professor i litterär gestaltning. Hon disputerade på avhandlingen Förtvivlade läsningar: Litteratur som motstånd och läsning som etik 2015. Som skönlitterär författare har hon bland annat givit ut romanerna Hängivelsen (2011), Vid himlens början (2013) och Nattens regn och dagens möda (2017).

Anmälan öppnar 1 juli

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
No Comments »

Smarta, modiga och oemotståndliga. En grupp kvinnor i Stockholm bestämmer sig för att utmana mansväldet. De rör sig mellan hetsiga tidningsredaktioner, kungamiddagar och krigszoner. Det blir början på deras banbrytande stordåd och svindlande resa genom svenskt 1900-tal. Men det handlar lika mycket om livslånga vänskapsband. Om att bära varandras hjärtan genom sjukdomar, otrohet, förbjuden kärlek och missbruk.

Det här är historien om Ligan – Elin Wägner och hennes kvinnliga journalistvänner, Klarakvarterens blodsystrar. Efter den Augustprisbelönade och storsäljande Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström är författaren och journalisten Fatima Bremmer tillbaka med en gripande kollektivbiografi om ett radikalt kompisgäng som banade väg för en genomgripande förändring av samhället.

Anmälan öppnar 1 juli

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
No Comments »

Välkommen till en kväll om och med den ukrainska folkliga musiken som den utvecklats i det moderna Ukrainas historia, präglat av starka motsättningar.

På Kievskaja, en av Moskvas metrostationer, finns fresker från 1937 över lyckliga ukrainare som viger sitt liv åt kommunismen. I högra hörnet spelar en ung man ett lutliknande instrument i ukrainsk folkdräkt. Då höll Ukraina på att hämta sig från svältkatastrofen holodomor 1932-33, en direkt följd av Stalins Ukraina-politik. Den handlade också om att osynliggöra, det vill säga likvidera, kulturarbetare inom musik, litteratur och konst. Den folkliga musiken spelar ofta en ideologisk roll – i Ukraina och Ryssland med helt olika förtecken.

Jan Winter är journalist, författare och musiker. Han var 1976-2014 knuten till TT, som reporter, utrikeschef och korrespondent, bland annat i Moskva. Under 1970-talet var han djupt involverad i folkmusikvågen och lyfte fram mindre kända äldre folkmusikinstrument som lira, svensk säckpipa och gamla nyckelharpor. På senare år har han varit verksam som skönlitterär författare.

Anmälan öppnar 1 juli

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
No Comments »

Patrik Oksanen är en av Sveriges främsta experter på säkerhetspolitik, verksam vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan. I år är han aktuell med sin uppmärksammade bok ”Rysslands hemliga krig mot Sverige.” Du möter honom i ett samtal med Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein.

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
No Comments »

Möt Jan Berglin, en av Sveriges främsta serietecknare. Jan Berglin debuterade 1985 som uppskattad serieskapare i studenttidningen Ergo i Uppsala, vilket ledde till uppdrag på SvD. Jan Berglin samarbetar med sin fru Maria Berglin med både uppslag till sina teckningar och utformningen av dem, vilket har lett till namnet Berglins, i plural. Tillsammans har paret producerat de satiriska serierna Berglins och Far och jag.

Jan Berglin brukar betecknas som samtidsskildrare i serieform och har framför allt blivit uppskattad för dråpliga kommentarer kring vardagslivets situationer. Ett annat typiskt inslag i Berglins serier är skildringar av skolvärlden, lärare och akademiker i allmänhet, i humoristisk och satirisk form. Berglins serier kan ses i tidningar som Arbetarbladet, Arbetaren, Ingenjören, Kommunalarbetaren och i serietidningen Larson. Berglins har tilldelats flertalet priser, såsom Alf Henrikson-priset, Tage Danielsson-priset och Albert Engström-priset.

Samverkan med Sigtuna folkhögskola.

Anmälan öppnar 1 juli

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
No Comments »

Författaren Anders Rydell kommer till Sigtunastiftelsens Bokbar och berättar om sin nyligen avslutade och internationellt hyllade trilogi om plundring och förstörelse av kulturarvet i Nazityskland och Europa under 1930-talet: Plundrarna, Boktjuvarna och Stulen musik. Genom de tre böckerna skapar Anders Rydell en fördjupande berättelse om detta brott och dess långtgående följder. Om hur plundring har använts för att beröva människor på kultur, språk och identitet. Trilogin, liksom den tidigare boken Förgör de falska gudarna: Palmyra och kriget mot kulturarvet (2023), har översatts till över 20 språk.

Anders Rydell är författare, journalist och chefredaktör på tidskriften Författaren. Han har mottagit en rad utmärkelser både i Sverige och internationellt för sitt arbete, bland andra Wallquistpriset, Micael Bindefelds stipendium till minne av Förintelsen, Hislibris Historical Literature Award samt blivit nominerad till Augustpriset.

Anmälan öppnar 1 juli

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
No Comments »

Under 1930-talet var ”mänsklighet” ett slagord i det antifascistiska arbetet bland poeter, konstnärer och intellektuella. Konstnären Albin Amelin gav till och med ut en tidskrift med det namnet. John Swedenmarks föredrag utgår från ordet ”mänsklighet” och dess användning under 1930-talet, med speciellt fokus på dikter av Gunnar Ekelöf, som medverkade i flera olika forum med poetiska appeller mot nazismen.

John Swedenmark är en ledande och prisad översättare från isländska, medverkar i ett flertal tidskrifter och som redaktör för bl.a. Arbetet, Divan och Karavan – och var 2019 Sigtunastiftelsens författarstipendiat.

Samverkan med Gunnar Ekelöfsällskapet.

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
No Comments »

Lars Andersson och Göran Tunström var vänner och det är med vännens solidariska, men också genomskådande, blick som Lars Andersson tecknar Göran Tunströms liv och verk i biografin Försök med ett liv. Till hjälp har han haft aldrig tidigare kända arbets- och dagböcker som ger en unik inblick i författarens kreativa process.

Göran Tunström (1937-2000) är en av 1900-talets främsta svenska författare, som lyckades befinna sig i konstant rörelse och bli genuint folkkär på samma gång. Tidigt i livet och tidigt faderlös gav han sig ut i världen. Grekland blev hans första fasta hem bortom hemmet, där han knöt livslång vänskap med Leonard Cohen. Tunström debuterade som poet 1958 med Inringning, och fick sitt första genombrott fyra år senare med Maskrosbollen. Han slog igenom med den självbiografiska Prästungen (1976), men det var med Juloratoriet (1983) som han blev en av Sveriges mest kända och älskade författare, en roman som öppnade dörren till hans litterära landskap, barndomsorten Sunne i Värmland, på vid gavel.

Lars Andersson räknas sedan 1970-talet som en av sin författargenerations främsta författare och har, liksom Göran Tunström, Värmland som sin litterära scen. Bland hans romaner kan nämnas trilogin Vattnets bok : Bikungskupan, Vattenorgel, Vägen till Gondwana, Romanen om Hedås och Lomjansguten. Han skriver även essäer och är framgångsrik översättare från norska av författare som Jon Fosse och Dag Solstad. Lars Andersson har tilldelats en rad litterära priser.

Anmälan öppnar 1 juli

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
No Comments »

”Jag kom till Sigtuna folkhögskola som sjuttonåring med den svåra upplevelsen att nyss ha förlorat en älskad mor. Skolan, dess lärare och anda måste ha ändrat mitt liv.” Välkommen på kultursamtal om konstnären Berta Hansson som år 1927-28 gick på Sigtuna folkhögskola. Tillsammans med Vera Nilsson och Siri Derkert kom hon att bli en av Sveriges mer betydande expressionistiska konstnärer.

Berta Hansson (1910–1994) växte upp på en bondgård i jämtländska Hammerdal och efter Sigtuna folkhögskola och folkskolelärarexamen i Umeå arbetade hon ett tiotal år som lärarinna i Lappland. Det var då, på 1930-talet, som hon på allvar började ägna sig åt måleri. Efter studier för bland andra Brita Nordencreutz och Otte Sköld fick hon sin första soloutställning 1943 på Färg och Form i Stockholm. Efter andra världskriget utvecklade hon sitt konstnärskap i Stockholm och genom utlandsresor, bland annat till Sydafrika, med Vera Nilsson, Siri Derkert, Maj Bring som konstnärsvänner och förebilder. ”Det är just medkänslan som är det som tydligt och utan avbrott bär Berta Hanssons konstnärskap” – Olle Granath.

Medverkar gör Christian Åkerlund, psykolog och författare, och Gunilla Carlstedt, läkare och författare, som tillsammans skrivit boken Berta Hansson (2009) och Berta Hansson : Möten i hembygden (2022).

Anmälan är öppen från 1 juli

Samverkan med Sigtuna folkhögskola.

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
No Comments »