Se Sigtunastiftelsens samtal från digitala bokmässan

I år ersätts den vanliga bokmässan i Göteborg med en digital litteraturfestival. Sigtunastiftelsen medverkar precis som tidigare år på scenen Se människan där det existentiella och djuplodande samtal står i centrum. Det blir bland annat samtal med Caroline Krook och Alex Schulman kring hans senaste roman Överlevarna. Sigtunastiftelsens programchef Dan-Erik Sahlberg kommer även att samtala med författarna Kjell Westö, Elisabeth Åsbrink och Agneta Pleijel.
Alla samtal sänds via Svenska Kyrkans hemsida så det är bara att slå dig ner i soffan eller var du själv väljer att lyssna och ta del av årets digitala bokmässa.

Sigtunastiftelsens program från Se Människan Scenen
Länk till samtalen när de sänds live

Fredag 25 september

Överlevarna 18.00 – 18.20

Tre bröder åker tvärs över landet, tillbaka till torpet som ingen av dem besökt på tjugo år. De reser dit för att sprida sin mors aska. Alex Schulmans Överlevarna är en roman om att återuppleva sin barndom som vuxen. Här samtalar han med biskop emerita Caroline Krook.

Medarrangör Albert Bonniers förlag

Lördag 26 september

Tritonus 19.00–19.20 

Tritonus är den musikaliska termen för det dissonanta djävulsintervallet, och romanen Tritonus pendlar mellan harmoni och dissonans, i sökandet efter svaren på några akuta frågor: hur kan vi leva tillsammans, med alla våra olikheter, i en tid som vår? Kjell Westö i ett samtal med Dan-Erik Sahlberg, programchef Sigtunastiftelsen.

Medarrangör Albert Bonniers förlag

Söndag 27 september 

Dubbelporträtt: en roman om Agatha Christie och Oskar Kokoschka 09.30–09.50

Mars 1969. En ung man ber konstnären Oskar Kokoschka måla ett porträtt av sin mormor, deckarförfattaren Agatha Christie. I sex sittningar närmar sig de båda konstnärerna varandra, avslöjar vilka rädslor och begär som formar ett skapande liv. Agneta Pleijel samtalar med Dan-Erik Sahlberg, programchef Sigtunastiftelsen.

Medarrangör Norstedts

Övergivenheten 13.30–13.50

I Övergivenheten berättar Elisabeth Åsbrink personligt om tre kvinnoöden i sin släkt: mormor, mamma och författaren själv. Hemligheter, lögner och tabun går från en generation till nästa i denna berättelse om kärlek, emigration och mänskligt liv i hatets skugga. I ett samtal med Dan-Erik Sahlberg, programchef Sigtunastiftelsen.

Medarrangör Bokförlaget Polaris

En liten bok om lycka 15.30–15.50

I En liten bok om lycka finns både historiska perspektiv och berättelsen om hur lyckoforskaren Dahlen råkade göra världens lyckligaste land aningen mindre lyckligt. Men framför allt ställer Micael Dahlén frågan: Vad gör oss lyckliga? Samtalspartner är Caroline Krook, biskop em.

Medarrangör Volante

 

 

 

Björn Wiman & Mikael Kurkiala

Liminalitet är ett socialt och psykologiskt undantagstillstånd, oftast förknippat med livskriser och initiationsriter, som präglas av osäkerhet, ångest, nyskapande och nytänkande. Liminalitet är ett mellanrum där livet står och väger mellan hotet om utplåning och löftet om något nytt.
De kriser vi nu lever i och under – inte minst klimatkrisen och den pandemi som tvingat världen att bromsa in – ställer oss inför en rad nya frågor. Befinner vi oss på en tröskel som leder in i ett nytt rum? Och är det i så fall ett hotfullt rum eller ett som vi kan inreda till ett hem? Eller är kriserna blott temporära, om än olyckliga, avbrott på den tillväxtens väg som vi slagit in på sedan sekler tillbaka och får allt svårare att föreställa oss ett alternativ till?
Vill vi tillbaka till ”det normala” eller väcker de globala kriserna en djupare längtan hos oss efter ett mer autentiskt liv? Vad, om något, innebär den fördjupade insikten om livets och ekosystemens bräcklighet? Vilken människosyn växer fram i pandemins skugga? Och går den globala uppvärmningen hand i hand med en tilltagande nedkylning av våra själar?
Mikael Kurkiala, docent i kulturantropologi, föreläsare och författare samtalar med Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter.

Iris Bergcrantz & Matilda Voss Gustavsson

Denna helg gästas vi av den kritikerrosade sångerskan Iris Bergcrantz och författaren Matilda Voss Gustavsson som med sin aktuella reportagebok Klubben toppat bästsäljarlistorna under året. Välkommen till en kulturhelg med skön musik, spännande samtal och utsökta måltider i en unik atmosfär.

Med anledning av gällande restriktioner för publika evenemang är antalet deltagare begränsat till 50 personer.

Helgens erbjudanden

Kulturhelgspaket

I kutlturhelgspaketet ingår entré till konsert och författarmöte, ankomstkaffe, fyrarättersmiddag, frukost, förmiddagskaffe och lunch samt boende.
Del i dubbelrum: 1 725 kr
Enkelrum: 1925 kr
Boka kulturhelgspaket 

Konsert med Iris Bergcrantz & Vindla Stringquartet lördag 21 november 20.30
Entré till konsert 150 kr
Entré till konsert & middag 595 kr
Boka konsert eller konsert med middag

Författarmöte med Matilda Voss Gustafsson söndag 22 november 11.00
Entré till författarmöte 75 kr
Entré till författarmöte & lunch 245 kr
Boka författarmöte eller författarmöte med lunch

 

Iris Bergcrantz trio & Vindla stringquartet
Kritikerrosade Iris Bergcrantz besökte under våren Sigtunastiftelsen som en i gruppen Åkervinda. Nu återkommer hon som solosångerska med eget band. Nyligen släpptes hennes andra soloalbum Young dreams där hon skrivit och arrangerat för jazzkvartett och stråkkvartett. Musiken inspireras av 60-tals jazz, klassisk impressionism, folkmusik och experimentell pop. Iris har spelat på scener som Rochester International Jazz Festival, A-Trane, Berlin, samt turnerat runt om i Europa och blivit omnämnd i pressen som ”Ny svensk jazzsensation”, ”en av Sveriges, ja världens främsta jazzvokalister” och ”A force of nature”. Hennes trio består av Calle Brickman, piano, Anders Fjeldsted, bas och Andreas Fryland, trummor. Dessutom medverkar stråkkvartetten Vindla. Orädda tar sig kvartetten an allt från klassiska stycken till pop-stråk och skapar en naturlig mix av gammalt och nytt.
Vindla består av Caroline Karpinska, violin, Maria Bergström, violin, Elina Nygren, viola och Gerda Holmquist, cello.

Matilda Voss Gustavsson
Matilda Voss Gustavsson är kulturjournalist och krönikör på Dagens Nyheter och har uppmärksammats
för sina djuplodande porträtt av en rad kända svenskar. År 2016 tilldelades hon Publicistklubbens pris Guldpennan, som den yngsta vinnaren i prisets historia, med motiveringen: ”För att hon med språk och skärpa kommer under huden på både den hon porträtterar och sin tid.” 2015 debuterade hon som skönlitterär författare med den självbiografiska novellen Den här tidens lidanden i Bonniers litterära magasin Granta.
I samband med metoo-uppropet publicerade Matilda Voss Gustavsson 2017 ett banbrytande reportage i Dagens Nyheter om den så kallade kulturprofilen med koppling till Svenska Akademien. För den granskningen tilldelades hon Stora journalistpriset 2018 i kategorin Årets avslöjande.
Hennes reportage i Dagens Nyheter blev starten för en händelsekedja som skulle få en av världens mest anrika kulturinstitutioner att spricka. I sin bok Klubben fördjupar hon sin undersökning och skriver om tiden kring
publiceringen, den fällande domen mot kulturprofilen och om konflikterna i Svenska Akademien. Möt Matilda Voss Gustafsson i ett samtal med Dan-Erik Sahlberg, ett samtal om maktspel, genikult och övergrepp men
också om mod och personlig integritet.

En författare, en konstnär och en kvinnlig salong

Kvinnligt skapande och kvinnlig solidaritet står i fokus när vi uppmärksammar författaren Agneta Pleijel och skulptören Lena Lervik som båda fyller 80 år. Vi vill nu hedra dessa fantastiska konstnärskap, båda med anknytning till Sigtunastiftelsen, och bereda plats för den unika Kvinnliga Salong där de två ingått under många år. Ulrika Knutson, Marika Lagercrantz, Anita Goldman, Ylva Eggehorn med flera kommer att i samtal, föredrag, ord och musik hylla födelsedagsbarnen och för första gången bjuda in en större krets till sin Kvinnliga Salong.

Endast förbokade platser då antalet deltagare är begränsat

Sigtunastiftelsens författarstipendiater 2020

Sigtunastiftelsens författarstipendier 2020 har tilldelats Cecilia Hansson, Mikael Kurkiala, Elin Svahn och Lina Wolf.  Stipendiet innebär fyra veckors fri vistelse på Sigtunastiftelsen. Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937.

Cecilia Hansson
Cecilia Hansson (1973-) är författare, journalist och översättare från tyska. Hon född och uppväxt i Luleå och bor idag i Stockholm. Cecilia Hansson är fil. mag. i tyska, fil. kand. i estetik och har gått skrivar- och dramatiklinjerna på Biskops Arnö. Jämte sitt författarskap och översättandet arbetar Cecilia Hansson som frilansjournalist och skriver sedan 2012 i Svenska Dagbladet om Centraleuropa liksom i GP och Sydsvenskan och i tidskrifter som Bokvennen, Bon och Med andra ord.

Cecilia Hansson debuterade som poet 2002 med den lyriska berättelsen Revbensdagar, morgnar och gav sedan ut diktsamlingarna Tänj min hud. En förvandling (2005) och Spegelsken (2008). Den fjärde diktsamlingen Loveprosjekt (2009) skrevs i samarbete med den norska författaren Inger Bråtveit. 2019 återutgavs hennes fyra kritikerrosade diktsamlingar i en samlingsvolym, med ett nyskrivet förord av Kristian Lundberg (ur förordet): ”Cecilia Hanssons dikt är radikal, inte minst i bejakandet av grundvärden. Hennes dikt signalerar en återgång till en av diktens funktioner, nämligen besvärjelse och åkallan. Hanssons dikt vägrar att stå i tjänst.”

I den uppmärksammade intervjuboken Hopplöst, men inte allvarligt – konst och politik i Centraleuropa (2017) möter Hansson några av Europas ledande intellektuella, från Herta Müller och Péter Nádas till Marina Abramović, Michael Haneke och många fler. De talar om villkoren för skapande, men också de större frågorna om konstens betydelse och konstnärens möjlighet att påverka samhällsdebatten. Resultatet är en bok om överlevnad, motstånd, censur och frihet i en region som är politiskt högaktuell och av stor vikt för Europas och hela världens utveckling.

2019 utkom romanen Au pair. I den går Cecilia Hansson i närkamp med ett liv tills någonting äntligen ger vika. Det handlar om förhållandet mellan misslyckande, längtan och kreativitet, om att bli sig själv och att bli konstnär.

Cecilia Hansson är även verksam som översättare från tyska. Hon har översatt diktsamlingarna Men säg nåt om natten (2011) av Nora Gomringer, till omfamningens frånvaro (2012) av Monika Rinck tillsammans med Anna Lindberg, vilken nominerades till Årets Översättning 2012, samt Sitta lugnt med ordentliga skor av Maria Seisenbacher (2019), vilken översattes tillsammans med Daniel Gustafsson.

Jämte sitt författarskap har Cecilia Hansson arbetat som reporter/programledare på Sverige Radio P2 (Klingan) och P3 (Musikjournalen och Radio Europa) 1997-2000 liksom som tysklärare och skrivarkurslärare. Hon är medlem i Svenska PEN:s valberedning, Östersjöns författar- och översättarcentrum, Sebaldsällskapet och under åren 2013-2018 var hon ledamot i styrelsen för Sveriges Författarförbund och producent/samtalsledare för dess litterära scen ”Fyren”. 2019 fick hon Natur & Kulturs särskilda stipendium samt Rumänska kulturinstitutets Sorescu-pris, vilket tilldelades för hela författarskapet: ”för hennes gränsöverskridande litterära arbete med särskild blick för den centraleuropeiska kultursfären. Cecilia Hanssons poesi och prosa, översättningar och essäistik, utmärks av stilistisk pregnans och sinnlig närvaro. Hennes texter lyckas ta sig an komplexa politiska och estetiska frågor utan att förminska eller förenkla dem. Ett ovanligt rörligt författarskap, både vaket och känsligt, som utvecklar litteraturen och vår förståelse av den.”

Mikael Kurkiala
Mikael Kurkiala (1960-) är författare, forskare och docent i kulturantropologi. Han är född i Sverige och uppväxt i Helsingfors, Borgå, Björneborg och Jakobstad i Finland och bor idag i Uppsala. Mikael Kurkiala doktorerade i kulturantropologi på Uppsala universitet med avhandlingen ”Building the nation back up” : the politics of identity on the Pine Ridge Indian Reservation (1997). Under ett och ett halvt år bedrev han fältarbete bland Crazy Horse-folket och Red Cloud-folket i Pine Ridge i South Dakota. Efter att ha varit docent i kulturantropologi på Uppsala universitet, är Mikael Kurkiala sedan 2016 forskare vid Kyrkokansliet i Uppsala, där han bland annat är han redaktör för skriftserien Tidens tecken.

Skriftserien Tidens tecken kommer en gång per år och erbjuder ett forum där aktuella samhälleliga och existentiella teman belyses ur olika perspektiv utifrån ett kristet perspektiv: Tecknens tyranni (2016) – om sociala, etiska och existentiella utmaningar som teknikutvecklingen ställer oss inför; Var du är, är vad du är (2017) – om den inre och yttre platsens existentiella dimensioner ; Nostalgins nya tidsålder (2018) – om nostalgins återkomst i en globaliserad värld ; Framtiden i samtiden (2019) – om hoppets och det utopiska tänkandets förändrade villkor i en tid där domedagsprofetiorna duggar tätt. I Tidens tecken medverkar svenska och internationella skribenter som Nicholas Carr, Ulrika Milles, Joel Halldorf, Karin Johannisson, Alf Hornborg, Anita Goldman, Göran Greider, Peter Halldorf, Jonas Idström, Negar Naseh, Svetlana Boym, Marcia sá Cavalcante Shuback, Urban Claesson, Bengt Kristensson Uggla, Vibeke Olsson Falk, Hans Ruin, Anna Bohlin, Sara Ljungqvist, Espen Hammer, Ruth Levitas m.fl.

Mikael Kurkiala har skrivit två uppmärksammade böcker – I varje trumslag jordens puls (2005) och När själen går i exil (2019) – om de existentiella frågornas plats i vår samtid, där utgångspunkten varit att det svenska sekulariserade samhället på det hela taget har varit bra på att tillgodose våra materiella behov, men avsevärt sämre på att möta våra existentiella. Han har även medverkat i ett antal antologier, såsom Jorden vi ärvde : om klimat, konsumtion och livsval (2008), tillsammans med Svante Axelsson, Lasse Berg, David Berjlund m.fl., där den gränslösa konsumtionen ifrågasätts.

I boken I varje trumslag jordens puls : om vår tids rädsla för skillnader (2005), utgår Mikael Kurkiala från sina erfarenheter av och sin forskning om lakotaindianerna. Hos de lakotas han möter är det självklart att utöva sin religion, att hedra traditionen, att framhålla sin särart. Främlingen som kommer för att studera deras kultur blir inte en av dem, men de kan stiga in i svetthyddan tillsammans med denne och dela det varma mörker där alla, avklädda och utan statussymboler, blir ikce wikasa – riktiga människor. Så måste vi också kunna växla mellan synsätten – att våga se skillnaderna i ögonen, men också utifrån ett moraliskt behov erkänna likheterna. Att upptäcka människan i barnet som dör på ett sjukhus i Bagdad och i aktiemäklaren som störtar mot marken från skyskrapan i New York. Boken är något så ovanligt som en kulturfilosofisk essä med många slående exempel om de kanske mest brännande frågorna i vår samtid.

Boken När själen går i exil : modernitet, teknologi och avsaknaden av det heliga (2019), handlar om människans behov av ett existentiellt språk för att uttrycka sin innersta identitet och längtan också i ett modernt och sekulariserat land som Sverige. Utifrån antropologiska och filosofiska perspektiv argumenterar Mikael Kurkiala för att kyrkan, med sitt rika arv av berättelser, riter och rum, kunde inta en viktig roll i den ekologiska, sociala och andliga kris som vårt samhälle befinner sig i. Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, skriver om boken: ”En av förra årets mest läsvärda böcker var den svenska antropologen Mikael Kurkialas ’När själen går i exil’, som med stark personlig insats undersöker religionens roll i vår tids existentiella och ekologiska kris. Kurkiala menar att tron är närvarande i vårt samhälle som en frånvaro, ungefär som en stulen tavla på ett museum: ”I en avsakraliserad värld är Gud närvarande som en frånvaro. Vi tittar in i tomrummet och sörjer och förundras.””

 

Elin Svahn
Elin Svahn (1986-) är översättare, forskare och lärare och bor i Stockholm. Hon disputerar under februari 2020 i översättningsvetenskap med franska som källspråk, om översättares sociala roll, på Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet, där hon också är översättningslärare. Sedan sin mastersexamen 2011 har Elin Svahn vid sidan om sin doktorand- och lärartjänst vid Stockholms universitet (2013-2020), arbetat med översättning på olika sätt. Först som anställd på en översättningsbyrå samtidigt som hon arbetade ideellt med barnboksförlaget Trasten, ett dotterförlag till Bokförlaget Tranan. Hösten 2012 gjorde hon praktik på Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning i Luxemburg.

Elin Svahn översätter huvudsakligen från franska, men även till viss del från engelska. Hon har översatt fyra romaner, en novell, en ungdomsroman, två grafiska romaner för ungdomar och sju bilderböcker.

Elin Svahn har översatt tre böcker av den kanadensiska författaren Lise Tremblay: novellsamlingen Hägern (2015), den autofiktiva romanen Huset på Saint Pauls väg (2017) och senast romanen Sagueney (2019). Lise Trembley, som kommer från Quebec, har gett ut fem böcker som belönats med ett flertal priser och översatts till en rad språk, och böckernas tematik kretsar kring aktuella frågor som rör land och stad, avfolkning, tradition och turism, könsroller, generationsskillnader och den enskildes ansvar. Det svenska mottagandet av Lise Trembleys tre översatta böcker har varit mycket positivt och hon gästade 2017 litteraturfestivalen Stockholm Literature på Moderna Museet. Elin Svahn har precis påbörjat översättandet av Lise Trembleys fjärde roman från 2017: L’habitude des bétes, som handlar om när vargar kommer till en liten by och hur byborna hanterar det.

2016 översatte Elin Svahn Fiston Mwanza Mujilas debutroman Tram 83. Mwanza Mujilas kommer från Kongo Kinshasa, men bor i Österrike. Tram 83 behandlar gruvproblematik, förhållandet mellan Västerlandet och Afrika, afrikanska litterära klichéer och med referenser till Bibeln och Négritude-rörelsen. För översättningen av Tram 83 mottog Elin Svahn 2017 Svenska humanistiska förbundets pris till en ”yngre person som utfört ett intellektuellt arbete i humanistisk anda”. Hon har även introducerat Mwanza Mujilas poesi i tidskriften Provins.

Elin Svahn har också översatt för Bokförlaget Tranans berättarserie från olika länder – Frankrike berättar : där vi står nu (2014); en novell av den franska författaren Pierre Ducrozet. Ett nytt översättarprojekt av samma författare är i planeringsstadiet – L’invention des corps (2017), en roman som handlar om en ung mexikansk programmerare som kommer till Silicon Valley för att delta i ett experiment i transhumanism. En nätverksroman som berör vår tids ödesfrågor kring AI och korruption och kopplingen mellan digitalt och biologiskt.

Ett annat aktuellt intresseområde för Elin Swahn är poesi av Kanadas ursprungsbefolkningar, som har många nya röster på Kanadas poesiscen. Hon har översatt och introducerat Natasha Kanapé Fontaine i tidskriften Provins, en ledande poet från ursprungsfolket Innu från Quebec, och planerar att översätta och introducera Katherena Vermette från ursprungsfolket Métis.

Elin Svahn har också översatt nyskapande bilderböcker för barn, som Beatrice Alemagna, Marc Martin, Isabelle Arsenault och Jenni Desmond, där översättararbetet lika mycket handlar om att se som att läsa, att med ord skapa en känsla som samspelar med bilderna.

 

Lina Wolff
Lina Wolff (1973-) är författare och översättare, fil. mag. i litteraturvetenskap, fil. kand i franska och italienska samt har en master i internationell handel från Madrid liksom utbildad tolk i Florens. Hon bor i Hörby och har tidigare varit bosatt i Italien och Spanien där hon jobbat som tolk och handelsagent.

Lina Wolff debuterade 2009 med novellsamlingen Många människor dör som du. Merparten av de tolv berättelserna utspelar sig i Spanien, några i Sverige. I novellerna berättas om människors längtan efter kärlek och deras tillkortakommanden, existenser som ägnar sig åt ”sökandet efter livsluft i det trånga utrymme som tillvaron skapat åt dem”, enligt förlagets presentation. Boken hälsades av litteraturkritikern Nils Schwartz som stilsäkra berättelser ”med en lätt humoristisk underskruv”.

Även hennes första roman Bret Easton Ellis och de andra hundarna (2012) utspelar sig i Spanien och har ett genomgående tema som liknar det i novellerna. I centrum står den döende författaren Alba Cambós och handlingen utgörs av en sammanflätning av de kärlekslängtande människor hon möter i och kring Barcelona. Romanen nominerades till Sveriges Radios Romanpris och fick Tidningen Vi:s litteraturpris med motiveringen: ”Med ett sinnligt och suggestivt språk har Lina Wolff skapat en förförisk mosaik över människans villkor och kärlekens skepnader”. Romanen är översatt till flera språk. När den utkom på engelska skrev brittiska The Guardian att den var ”ett coolt, smart och kraftfullt tillskott till den moderna, feministiska litteraturens kanon”.

2016 utkom romanen De polyglotta älskarna, vilken är en mångbottnad och absurd berättelse som bland annat är en lek med den franske författare Michel Houellebecq och ett svar på dennes kvinnoskildringar. ”I denna vindlande romanväv står mannens blick på kvinnan i centrum – men också förförelsen och förödmjukelsen, älskarnas hjärtskärande tillstånd, och drömmen om förståelse”, enligt förlagets presentation. Boken hyllades av kritikerna: ”Hon liknar absolut ingenting annat … Det här är stor romankonst.” – Yukiko Duke, SVT Gomorron. Boken belönades med bl. a. Svenska Dagbladets litteraturpris och Augustpriset för Årets svenska skönlitterära bok och har översatts till cirka 20 språk.

År 2019 utkom Lina Wolffs tredje roman Köttets tid, ”en roman om människans behov av andlighet – dock med fötterna långt nere i en ytterst oandlig verklighets gyttja. Det är också en undersökning av köttet, kött i olika stadier, skepnader och konstellationer”, enligt förlagets presentation. Även denna roman har hyllats av kritikerna: ”Den som tidigare låtit sig förföras av Lina Wolffs egensinniga romaner lär inte bli besviken på ’Köttets tid’. Personligen håller jag Wolff som en av Sveriges främsta berättare – rolig men djuplodande, hysterisk men eftertänksam, intelligent men ödmjuk. […] Lina Wolff är helt enkelt en författare som är omåttligt rolig att läsa, samtidigt som hon lyckas röra vid något som jag inte kan kalla för något mindre högtravande än de stora existentiella frågorna.” – Amanda Svensson, Sydsvenskan. Boken har som en av fyra romaner nyligen nominerats till Sveriges Radios Romanpris, lyssnarnas eget pris, som delas ut 24 april 2020.

Lina Wolffs skrivande har påverkats mycket av åren i Spanien och är i sitt författarskap influerad av spansk och sydamerikansk litteratur, bland annat av Roberto Bolaño, vilken hon översatt till svenska.

Lina Wolff är även verksam som översättare och har översatt verk av de spanskspråkiga författarna Roberto Bolaño och Samanta Schweblin. Hon har precis gjort en nyöversättning av Gabriel García Márquez roman Hundra år av ensamhet, vilken planeras ges ut i april 2020.

 

 

 

 

 

Stora namn och starka samtal under Sigtuna Litteraturfestival

Lördag 9 maj är det återigen dags för Sigtuna Litteraturfestival och redan nu står det klart att det blir ett program med många stora namn och flera starka samtal. Matilda Gustavsson, Vigdis Hjorth, Allan Linnér, Linda Skugge, Jan Guillou och Annelie Jordahl är bara några av de författare som gästar Sigtuna stad under denna dag.

– Årets program växer just nu fram och innehåller många intressanta författare och programpunkter. Att använda Sigtuna stad som litteraturfestivalens arena skapar en intimitet och närhet mellan festivalbesökarna och författarna som är svår att hitta någon annan stans. Vi vet sedan tidigare år att den unika och öppna atmosfären är mycket uppskattad bland våra besökare, säger Maria Martin, projektledare för Sigtuna Litteraturfestival på Destination Sigtuna.

Programmet i sin helhet släpps i slutet av mars och precis som tidigare år bjuder litteraturfestivalen in publiken till enskilda författarmöten och samtal mellan författare. Litteraturen som samhällskraftSkrivande och sorgDystopi och hopp i samtidslitteraturen, Litteraturen som en olycklig kärlekshistoria och Andlighetens återkomst i den unga litteraturen, är några spännande programpunkter. Sammantaget planeras för ett tjugotal författarsamtal under festivalen.

För mer information och biljettköp, www.sigtunalitteraturfestival.se.

 

Stort intresse för premiären av existentiell litteraturfestival

Pressmeddelande 2019-08-13
Intresset för existentiell litteraturfestival sista helgen i augusti är stort. Nu när drygt två veckor kvarstår till festivalen i Uppsala den 31 augusti finns endast ett fåtal biljetter kvar.

– Det är verkligen glädjande att intresset är så stort, särskilt med tanke på att detta är en helt ny litteraturfestival, säger Dan-Erik Sahlberg, programchef vid Sigtunastiftelsen och projektledare för festivalen.

– Jag tror att det är kombinationen av ett tydligt existentiellt fokus och en bredd bland de medverkande som lockar. Du kan lyssna till både Alex Schulman och ärkebiskop Antje Jackelén under samma festival, säger Kristin Windolf, präst i Uppsala domkyrka och projektledare för festivalen.

Existentiell litteraturfestival är en helt ny samverkan mellan Uppsala domkyrka och Sigtunastiftelsen. Själva utgångspunkten för festivalen är att genom litteratur skapa möjlighet till reflektion och tolkning kring våra livsfrågor. Merparten av författarsamtalen äger rum lördagen den 31 augusti i Uppsala domkyrka och Uppsala Stadsbibliotek på tre parallella scener och tanken bakom programmets utformning och val av medverkande är att det ska finnas ett tydligt existentiellt perspektiv. Lotta Lundberg, Ola Larsmo, Agneta Pleijel och Per Svensson samtalar om fiktionens betydelse i våra liv och Joel Halldorf, Mikael Kurkiala och ärkebiskop Antje Jackelén lyfter frågan om hur vi i förhåller oss till frågor om tro, andlighet och religion vårt moderna samhälle, för att nämna något ur programmet. Vår tids stora fråga om klimatet kommer även att diskuteras i ett samtal mellan poeten Jonas Gren och ekoteologen Anna-Karin Hammar, då med utgångspunkt i hur just litteratur och religion kan vara en existentiell resurs. Andra aktuella författare som medverkar under festivalen är Agnes Lidbeck, Alex Schulman och Lina Wolff.

Söndagens högmässa i Uppsala domkyrka får även en litterär prägel där medverkande från festivalen bidrar med texter, poesi och musik som samspelar med Bibelns ord. Utöver detta arrangeras även ett författarsymposium på Sigtunastiftelsen för särskilt inbjudna fredagen den 30 augusti.

Hela programmet presenteras på festivalens www.existentiellitteraturfestival.se

Projektledare:
Dan-Erik Sahlberg och Kristin Windolf [email protected]al.se

Presskontakter:
Sofia af Geijerstam, kommunikationschef Sigtunastiftelsen [email protected] 0735 93 55 68

Johan Nilsson, kommunikatör Uppsala domkyrka [email protected] 018 430 36 05

 

 

Tidigare program

Tidigare program

Här kan du ladda ned och se tidigare program som varit på Sigtunastiftelsen.
Det aktuella programmet finns på kommande evenemang

Ny litteraturfestival med fokus på livsfrågor

Sista helgen i augusti arrangeras Existentiell litteraturfestival – en helt ny festival med fokus på livsfrågor. Bakom festivalen står Uppsala domkyrka och Sigtunastiftelsen i samverkan.
– Vi vill bjuda in till samtal där litteraturen blir en hjälp för oss att tolka våra liv och vår samtid, både som individer och samhälle. Sigtunastiftelsen har en lång tradition av att lyfta de existentiella perspektiven i våra mest utmanande samtidsfrågor – inte minst i kontakt med svenska författare. Därför känns det både roligt och angeläget att vara medarrangör till denna festival, säger Dan-Erik Sahlberg projektledare och programchef för Sigtunastiftelsen.

Merparten av författarsamtalen äger rum lördagen den 31 augusti i Uppsala domkyrka och Uppsala Stadsbibliotek och tanken bakom programmets utformning och val av medverkande är att det ska finnas ett tydligt existentiellt perspektiv. Lotta Lundberg, Ola Larsmo, Agneta Pleijel och Per Svensson samtalar om fiktionens betydelse i våra liv och Joel Halldorf, Mikael Kurkiala och ärkebiskop Antje Jackelén lyfter frågan om hur vi i förhåller oss till frågor om tro, andlighet och religion vårt moderna samhälle, för att nämna något ur programmet. Vår tids stora fråga om klimatet kommer även att diskuteras i ett samtal mellan poeten Jonas Gren och ekoteologen Anna-Karin Hammar, då med utgångspunkt i hur just litteratur och religion kan vara en existentiell resurs. Andra aktuella författare som medverkar under festivalen är Agnes Lidbeck, Alex Schulman och Lina Wolff.

– Det speciella med denna litteraturfestival är dels dess fokus på livsfrågor, dels att samtalen äger rum i kyrkorummet. Jag tror inte det finns motsvarigheter någon annanstans till kyrkorummet; en mötesplats mellan historia och framtid, där samtidens frågor får ljus både bakifrån och från framtiden. I Uppsala domkyrka har den samtida konsten och litteraturen länge haft en viktig plats. Dessa kulturmöten i katedralen är en viktig del av det totala kulturlivet, säger Kristin Windolf, projektledare och domkyrkokomminister i Uppsala domkyrka.

Utöver lördagens författarmöten den 31 augusti arrangeras även ett symposium på Sigtunastiftelsen för särskilt inbjudna fredagen den 30 augusti och en litterär gudstjänst för allmänheten i Uppsala domkyrka söndagen den 1 september. Biljetter till evenemanget släpps på festivalens hemsida www.existentiellitteraturfestival.se den 6 maj.


Projektledare:
Dan-Erik Sahlberg och Kristin Windolf
[email protected]

Presskontakter:

Sofia af Geijerstam, kommunikationschef Sigtunastiftelsen
[email protected] 0735 93 55 68

Johan Nilsson, kommunikatör Uppsala domkyrka
[email protected] 018 430 36 05