Sigtunastiftelsen författarstipendier 2022 har tilldelats Emi Gunér, Emilia Millares, Kerstin Norborg och Magnus Västerbro. Stipendiet innebär fyra veckors vistelse på Sigtunastiftelsen. Sigtunastiftelsen har delat ut författarstipendier sedan 1937.

Emi Gunér

Emi Gunér (1971-) är barnboksförfattare, översättare, skribent, copywriter och bor i Stockholm tillsammans med man och tre barn. Efter gymnasiet gick hon på college i USA och tog examen i Östasienkunskap och Datagrafik. Tillbaka i Sverige började hon skriva för ungdomstidskriften Darling. Därefter har hon arbetat som copywriter, översättare och skribent och barnboksförfattare. Hon har haft flera bloggar och bloggat om museer i Sverige och världen, skrivit krönikor i Metro och varit medarbetare i tidskriften Mama. Som copywriter har hon samarbetat med fotografen Peter Alendahl i två böcker: Boken om Svalbard (som fick Guldägget 2000) och Luften är fylld av drakar (2002). Hon har även översatt Bea Uusmas bok The man who went to the far side of the moon: the story of Apollo 11 astronaut Michael Collins (2003).

Om sitt barnboksförfattarskap skriver Emi Gunér att hon ”skriver böcker som syftar till att starta samtal mellan barn och deras medläsare. De rör sig kring universella ämnen som varje människa oavsett ålder möter i sitt liv: sorg, kärlek, girighet, rymden, död, avundsjuka, lögn och sanning, vänskap och konflikter.”

Emi Gunérs barnboksdebut, Ett väldigt bra litet djur, utsågs till 2014 års bok i Bokbryggan, ett prisbelönt läsprojekt i Karlstad som syftar till att öka barns intresse för böcker.

Emi Guners rosade och mycket lästa barnboksserie om Nina (6-9 år), har kommit ut i sex böcker på Rabén & Sjögren (2015-2021) och är illustrerade av Loka Kanarp. Böckerna med lärarhandledning används i många förskole- och lågstadieklasser som högläsningsbok och som en del av värdegrundsarbetet. Emi Gunér skriver själv om Nina-böckerna: Det finns många spännande åldrar men för mig hör åren mellan 4 och 8 till de absolut mest spännande. Det är en ålder när den unga människan är både stor och liten. En ålder när självförtroendet är starkt en sekund och som bortblåst nästa. Gränsen mellan fantasi och verklighet är suddig medan känslorna är väldigt stora och starka och påverkar alla i familjen. Man vill vara helt själv i ena sekunden för att sedan vilja krypa upp i famnen nästa. Det är också en ålder när många bemästrar livsviktiga talanger som kan kännas läskiga och svåra – att lära sig cykla, simma och börja nosa på alfabetet. Man är plötsligt äldst på dagis eller förskolan. Och sedan, i förskoleklass plötsligt yngst igen. Man ställs inför livets stora frågor – universum, tiden, döden, sjukdom, kärlek, djur, avundsjuka, och syskonbråk.

Hennas nya barnbokserie om Paola Person Peroni (6–9 år), har kommit ut i tre böcker på Natur & Kultur (2020-) och är illustrerade av Maja Säfström. De handlar om en flicka med ett ovanligt stort intresse för ord och böcker. Om den första boken Paola – allas vän (2020) skriver Bibliotekstjänst: Välskriven bok som lyfter fram hur viktigt det är att vara sig själv och inte falla för omgivningens tryck. En eloge till Maja Säfström vars många kluriga och charmiga svartvita illustrationer lyfter fram bokens många känslolägen – alltifrån humor till allvar. Barnbokhyllan@ skriver: ”Få har örat mot marken där barn går och gör research för sin läsekrets så bra som Emi Gunér. Det har hon visat i Nina-böckerna men också i den här boken.”

På hemsidan Barnens bibliotek intervjuas Emi Gunér om sitt skrivande: Varför blev du författare? – Jag har alltid velat bli det, men först trodde jag inte det skulle gå. Så jag provade en massa andra grejer istället. Men jag har alltid gillat att skriva och har jobbat som skribent, copywriter och översättare i 20 år. Och så plötsligt fick jag en chans att skriva en bok och då tog jag den.

Emilia Millares

Emilia Millares (1981-) är författare, skribent och copywriter och bor i Stockholm tillsammans med man och fyra barn. Emilia Millares skriver att ”på dagarna arbetar jag som skribent och copywriter, resten av tiden skriver jag på egna projekt och läser så mycket jag bara hinner.” Hon har ”skrivit så länge hon kan minnas” och har publicerat flera noveller och prosalyriska texter, bland annat i Ponton, Vi Mänskor och i antologin Mellanrum (2005). I augusti 2020 vann hon tidskriften Skrivas tävling Skriv ett liv och fick ett fem dagars vistelsestipendium på Sigtunastiftelsen, som hon använde för att skriva färdigt debutromanen.

Emilia Millares debuterade 2021 med den uppmärksammade romanen Bära frukt på bokförlaget Polaris: ”Alma längtar efter barn, ser bebisar och gravidmagar överallt. När hon träffar Caesar slår det gnistor direkt. Det är en fysisk känsla, en längtan efter att lägga en hand på hans arm, en kind mot hans hals, andas hans doft i sina näsborrar. Men Caesar vill inte ha barn. De fortsätter att träffas ändå, dricker drinkar, åker på roadtrips och sover tillsammans nästan jämt. Men tiden går och Alma ser varje förbrukad p-pillerkarta som ett manifest över alla bortslösade dagar, alla förbrukade ägg. När hon trots Caesars motstånd till sist blir gravid blir det inte som hon tänkt. Hon får ingen ultraljudsbild att lägga upp på Instagram. I stället får hon veta att barnet har ett halvt hjärta.” (Förlagets presentation). Emilia Millares skrev på Bära frukt även på folkhögskolan Färnebos skrivarkurs Romanskrivarlinjen, en författarledd distanskurs, och hon skriver själv om boken ”Det är en roman om barnlängtan och lögner, kärlek och sorg och omöjliga beslut. Om liv och död och allt det vardagliga däremellan. Jag började skriva när jag var mammaledig och längtade efter att skriva något som var helt eget, där jag fick styra själv över språket och berättelsen. Då började den här berättelsen växa fram.” Emilia skriver vidare: ”– Jag har inget särskilt budskap med boken, jag hoppas bara att läsaren ska bli berörd – både känslomässigt och litterärt. Och kanske att man ska få med sig en känsla av att ingenting är svart eller vitt, att det finns många olika sätt att se på det som händer i berättelsen, precis som i resten av världen.”

Romanen uppmärksammades av kritikerna: ”Roman som känns som en pil rakt in i föräldrahjärtat.” Borås Tidning; ”Med fint sinne för nyanser ger Emilia Millares denna realistiska och psykologiska nutidsroman ett existentiellt djup.” Bibliotekstjänst; ”Som ett stryptag kring alla inre organ.” Svenska Dagbladet.

Emilia Millares har påbörjat sin andra roman och om sitt skrivande skriver hon: ”Skrivandet är för mig den största lyckan, stundtals ett tillstånd av rus, total koncentration och upphöjdhet, samtidigt som det är ett slitsamt arbete att sköta vid sidan av familjeliv och förvärvsarbete.”

Kerstin Norborg

Kerstin Norborg (1961-), författare, journalist och musiker, kommer från Lund och bor sedan länge i Stockholm. Lund är en plats som förekommer mycket i det hon skriver. Det var också en plats, en akademisk värld som hon kände behov av att lämna. Femton år blev det till en början på Västkusten. Här gick hon journalistutbildningen, arbetade på olika lokalradiostationer och Göteborgs-Posten. Det var under denna period hon kände sig ”låst” av det journalistiska språket. Istället sökte hon sig till musiklinjen på folkhögskolan i Ljungskile och gick också två år på Musikhögskolan i Göteborg. Tanken var att bli fiolpedagog, men hon fick jobb som teatermusiker under två år på Borås stadsteater. Efter det hittade hon tillbaka till orden och sökte sig till skrivarlinjen på Biskops-Arnö. Här kom merparten av materialet till hennes första bok till. Hon fick sin första novell publicerad i Ny dag 1986. Ett antal år senare, närmare bestämt 1993, publicerades dikter av henne i Ordfront Magasin. Via poesin etablerade hon sig så småningom också som både novell- och romanförfattare. Kerstin Norborg har också under många år arbetat som skrivarkurslärare, bl.a. på Ölands folkhögskola, Viks folkhögskola och Nordiska folkhögskolan i Kungälv. (Alex författarlexikon). Hon har som föreläsare återvänt till Lund på Creative Writing Program på Lunds universitet och har skrivit litteraturkritik för bland annat. Sydsvenskan. Kerstin Norberg har bidragit i ett antal antologier, bland annat Strukturer, arvet, prästen, avförtrollning: texter ur tidskriften Evangelium 2012-2013 och Under tidens yta : en annorlunda svensk poesihistoria (2014), Jonas Ellerström (red.).

Kerstin Norborg debuterade 1994 med diktsamlingen Vakenlandet på Norstedts som följdes av prosadiktsamlingen Så fort jag går ut: prosadikter (1998). Hon sedan dess publicerat poesi, noveller och romaner. Debutromanen Min faders hus (2001) blev en stor kritiker- och läsarframgång och nominerades till Augustpriset och renderade henne även Sveriges Radios Romanpris 2002 och Gleerups skönlitterära pris 2002. Augustprisets jurymotivering: ”Den schartauanske västkustpräst som står i centrum i Kerstin Norborgs roman Min faders hus lever i ett hus byggt av skuld, ånger och syndabekännelser men får uppleva hur verkligheten fräter sönder byggstenarna. Personligt, inträngande och med originella infallsvinklar skildrar denna sällsynt mogna debutroman en människa, som befinner sig i djup själslig nöd utan att själv riktigt förstå det.” Bokens tema språkförlust låg nära det självupplevda och musiken och det skönlitterära språket blev en personlig väg. Nästa bok var en novellsamling, Missed abortion (2005) och 2009 kom hennes andra roman Kommer aldrig att få veta om hon hör. Boken handlar ”om längtan efter att få ingå i en berättelse, en helhet, och hur bristen på detta präglar en kvinnas hela liv.”

Kerstin Norborgs senaste roman heter Marie Louise (2015) och handlar om Carl Fredrik Hills syster: ”Hon är tre år yngre än han och i ungdomen delar de intresset för måleriet, men när Carl beger sig till Stockholm och sedan också Paris för att måla, blir hon kvar hos familjen i Lund. Först efter broderns psykiska sammanbrott får Marie-Louise tillåtelse att resa till Paris för att hämta hem sin bror. Paradoxalt nog blir detta Marie-Louises första riktiga möjlighet att ge sig ut, komma bort från det instängda huset på Skomakargatan.
I Paris möter hon Wilhelm, Carls vän och kollega, och mötet med honom och den brusande staden kommer att prägla resten av hennes liv. Det gör också de tavlor med blommande fruktträd som hon hittar i Carls övergivna ateljé. Marie-Louise både skräms och lockas av dem, de utstrålar något hon själv längtar till och förvägras i sitt eget liv. Men förebådar de också det sammanbrott och den sjukdom han sedan ska leva instängd i resten av sitt liv? Kring berättelsen om dessa få veckor i Paris med Wilhelm och de plågsamma besöken hos Carl på sjukhuset i Passy, väver Kerstin Norborg in minnen från Marie-Louises barndom och senare liv som hustru och mor i en borgerlig miljö i Stockholm.” (Förlagets presentation).

Romanen uppmärksammades av kritikerna:”Från Kerstin Norborgs tidigare verk känns den sceniska, längtansfulla men samtidigt precisa stilen igen. Med Marie-Louises fint samlade reflektioner vårdar hon mästarförmågan att skriva upplyftande om vemod.”

2017 tilldelades Kerstin Norborg Samfundet De Nios litterära pris: De Nios Vinterpris.

På Sigtunastiftelsens vistelsestipendium önskar Kerstin Norberg ägna sig åt ett nytt romanprojekt.

Magnus Västerbro

Magnus Västerbro (1971-), författare och journalist med inriktning på historia, kommer från Malmberget. Efter uppväxt i Luleå flyttade han till Umeå för att studera på Umeå universitet. Han har sedan utbildat sig till journalist vid journalisthögskolan i Göteborg, samt läst allmän historia, idéhistoria och litteraturvetenskap, framför allt vid Stockholms universitet. Magnus Västerbro har arbetat som journalist på ett antal olika medier, bland annat Tidningarnas Telegrambyrå, TT, och Dagens Nyheter. Som frilansskribent har han medverkat i reportagemagasinet Filter samt de historiska tidskrifterna Allt om historia och Populär historia. Sedan januari 2019 skriver han om historia i Dagens Nyheter. (Wikipedia)

Magnus Västerbro har gett ut sex fackböcker inom populärhistoria. Han debuterade 2015 med 101 historiska händelser: en annorlunda världshistoria. ”Intressant, roligt och upplysande i en skön mix av det välkända och det mindre kända, storpolitik och vardagshändelser. Storslaget” Filter.

Den andra boken kom 2016 och har titeln Pestens år: döden i Stockholm 1710: ”Pestens år är en fängslande berättelse om döden och staden. Hur farsoten slog till bara ett år efter det stora nederlaget vid Poltava. Hur den skräckinjagande epidemin spred sig bland Stockholms gator och gränder, för att därefter ta sig vidare ut i landet. Vetenskapsjournalisten Magnus Västerbro skildrar hur Stockholms invånare ställdes inför en katastrof av ofattbara proportioner. Hur reagerade de enskilda människorna? Vilket ansvar tog myndigheterna? Och hur bidrog pesten till den svenska stormaktens undergång? (Förlagets presentation).

2017 skrev han barnboken Pest och kolera: Historiens värsta farsoter tillsammans med sin fru Nina Västerbro, med illustrationer av Johan Egerkrans.

Magnus Västerbros fjärde bok Svälten: hungeråren som formade Sverige (2018), tilldelades Augustpriset 2018 i den facklitterära kategorin och utsågs också till ”Årets bok om svensk historia” 2018, efter en omröstning bland Nättidningen Svensk Historias läsare:  ”Missväxten under åren 1867–69 är en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia, och dess effekter förstärktes av politiska felbeslut och misstag. Hungersnöden bidrog till stora sociala spänningar och blev startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika. Genom enskilda människors livsöden berättar Svälten en skakande historia om ett avlägset Sverige, men samtidigt ett som var här alldeles nyss.” (Förlagets presentation).

”Makalös i sin bredd, sitt djup och sin detaljrikedom…” Uppsala Nya Tidning

2019 utgavs Magnus Västerbros femte bok Vålnadernas historia: Spöken, skeptiker och drömmen om den odödliga själen. ”Det här är ett underhållande och spännande populärvetenskapligt verk av högsta klass om ett ämne som intresserat, fascinerat och skrämt människor i alla tider” Bibliotekstjänst.

Magnus Västerbros senaste bok Tyrannens tid: om Sverige under Karl XII (2021) nominerades till Augustpriset i den facklitterära kategorin: ”Magnus Västerbro berättar om det svenska folkets lidande under krigarkungens alltmer tyranniska styre. Med utgångspunkt i enskilda människoöden och med hjälp av den senaste historiska forskningen skildras de dramatiska åren 1700–1721, tiden då stormakten gick under. Det är en skakande berättelse om förtryck och misär, men också om motstånd och hopp.” (Förlagets presentation).

År 2021 tilldelades Magnus Västerbro Lotten von Kræmers pris av Samfundet De Nio.

Magnus Västerbro har flera gånger haft egna arbetsperioder på Sigtunastiftelsen och ska på vistelsestipendiet göra research och skriva sin nästa bok.

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Sigtunastiftelsens författarstipendiater 2022

Sigtunastiftelsen och Båthuset Krog & Bar har inlett ett nytt samarbete kring Sigtunastiftelsens restaurangverksamhet. Under våren kommer Båthuset Krog & Bar i Sigtuna att driva köket på Sigtunastiftelsen under kvällstid. Sigtunastiftelsens kökschef Pelle Heringhaus kommer fortsatt ansvara för all övrig restaurangverksamhet tillsammans med restaurangchef Åsa Fredriksson. Båthuset Krog & Bar är sedan lång tid tillbaka en välrenommerad krog i Sigtuna som ägs av krögarna Emil Bäcklin, Kalle Eriksson och Karl Högstedt.

– Vi är otroligt glada över detta samarbete! Sigtunas hotell och restauranger har en lång tradition av att samarbeta,  men just detta känns lite extra spännande då det skapar möjligheter för oss alla att utvecklas med nya tankar och kreativa lösningar, säger Agnes Arnborg, Hotell- och konferenschef för Sigtunastiftelsen.

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Nytt samarbete mellan Sigtunastiftelsen och Båthuset Krog & Bar

Åke Bonnier har valts till ny styrelseordförande för Sigtunastiftelsen. Åke Bonnier är biskop i Skara stift och tidigare ledamot i Sigtunastiftelsens styrelse.

– Jag är väldigt glad för och hedrad över att få efterträda biskop Caroline Krook i detta viktiga och roliga uppdrag och jag ser mycket fram emot att få samarbeta med direktorn och ledamöterna i styrelsen. Sigtunastiftelsen är ju ett fantastiskt sammanhang där så mycket viktigt och inspirerande sker tack vare alla strålande medarbetare.

Sigtunastiftelsen är en privat stiftelse som inledde sin verksamhet 1917. Sigtunastiftelsens förste ledare Manfred Björkquist ville skapa en plats för en öppen och respektfull dialog kring samtidens frågor utifrån en kristen humanistisk värdegrund och Sigtunastiftelsen har under 100 års tid varit en viktig arena för dialogen mellan kyrka, kultur och samhälle. Sigtunastiftelsen bedriver idag kultur, forskning samt hotell och konferensverksamhet. Inom dessa områden präglas verksamheten av Sigtunastiftelsens identitet och uppdrag.

Åke Bonnier tillträdde som ordförande vid årsskiftet och efterträdde då Caroline Krook, tidigare biskop i Stockholms stift. Caroline Krook hade då varit Sigtunastiftelsens ordförande sedan 2012.

– Sigtunastiftelsen är en fristående organisation med nära relationer till många andra sammanhang. Svenska kyrkan har varit en viktig partner ända sedan Stiftelsens tillkomst, inte minst därigenom att dåvarande ärkebiskop Nathan Söderblom var en av Stiftelsens grundare. Caroline Krook har på ett förtjänstfullt sätt personifierat Stiftelsens relation till Svenska kyrkan, och vi gläder oss nu över att hon efterträds av biskop Åke Bonnier. Det innebär kontinuitet, men samtidigt nya intryck då vi berikas av Åkes kompetens och erfarenheter, säger Sigtunastiftelsens direktor Alf Linderman.

Presskontakt:

Sofia af Geijerstam, kommunikationschef Sigtunastiftelsen
sofia.af.geijerstam@sigtunastiftelsen.se 073 593 55 68

200407 Skara
Biskop Åke Bonnier

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Åke Bonnier ny ordförande för Sigtunastiftelsens styrelse

Vi ställs dagligen inför olika mer eller mindre svåra val – men vad är det egentligen som sker när vi väljer? Är fria och medvetna val en möjlighet? Dessa frågeställningar berörs i den nya antologin Fri vilja och mänskligt ansvar – Illusion eller verklighet, redaktörer Alf Linderman och Hans Liljenström.

Fri vilja och mänskligt ansvar förmedlar tankar och perspektiv från många års fruktbara samtal på Sigtunastiftelsen, där forskare och experter inom både naturvetenskap och humaniora samlat kunskap om människan och hennes natur. Bidragen i den här antologin sträcker sig från strikt biologiska perspektiv via modern fysik till humanistiska discipliner som filosofi och teologi men syftar alla till att ur olika synvinklar utforska kärnan av det mänskliga. Tillsammans ger de en klar inblick i hur ständigt aktuella frågor om viljans och frihetens problem kan förstås i ljuset av dagens natur- och humanvetenskaper.

– Som biofysiker har man redan i utgångsläget problem med fri vilja menar Hans Liljenström, och det inte minst på grund av att naturlagarna uppfattas vara deterministiska. Dagens naturvetenskap har också utvecklats för att beskriva objekt och inte självständigt handlande subjekt. Tanken på subjektiv frihet är därför inte helt enkel att infoga i en vetenskaplig modell.

– Valfrihet är ett ord som idag klingar positivt i de flestas öron. Ur ett vetenskapligt perspektiv är det dock inte alls klart att vi verkligen har den frihet att välja som vi föreställer oss. Hur vi tänker kring detta har betydelse för hur vi ser på människan, hur vi ser på ansvar, men också på många andra frågor som exempelvis vad vi menar med artificiell intelligens. Allt detta och mer diskuteras i bokens kapitel ur olika perspektiv konstaterar Alf Linderman.

Bokens redaktörer Alf Linderman, docent i religionssociologi och direktor på Sigtunastiftelsen och Hans Liljenström, professor i biometri vid SLU och projektledare för Agora for Biosystems bjuder in till ett seminarium på Sigtunastiftelsen med utgångspunkt i bokens tema. Medverkar gör bland annat Christer Sturmark från förlaget Fri Tanke och några av bokens medförfattare.

Anmälan till bokrelease på Sigtunastiftelsen söndag 5 december 14.00 – 16.00, fri entré

Läsprov

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Ny bok om den fria viljan

Dessutom medverkar Daniel Leviathan, arkeolog och forskare i judiska studier som forskat om överlevande som vårdades på stiftelsen, samt historikern Pontus Rudberg. Sigtunastiftelsens direktor Alf Linderman berättar om hur stiftelsen, staden och de människor som på olika sätt deltog i mottagandet påverkades av mötet med flyktingarna från Förintelsen. Moderator för kvällen är Erika Hedenström, projektledare Forum för levande historia.

Samtalet livestreamas via denna länk

Sjukhusförläggningen 1945 med överlevande från koncentrationslägret Bergen Belsen.

 

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för När Förintelsen kom till Sigtuna

Sigtunastiftelsens direktor Alf Linderman har tilldelats Hans Majestät Konungens medalj i 8:e storleken i högblått band för betydande insatser inom svenskt kyrkoliv. Hans Majestät Konungen överlämnade medaljen personligen, i närvaro av Hennes Majestät Drottningen, den 20 oktober på Stockholms slott.

– Det känns mycket hedrande att få det erkännande som medaljen innebär. Dels naturligtvis för mig personligen, men medaljen är också ett uttryck för att Sigtunastiftelsen uppfattas som en intressant och relevant arena där tro, vetenskap, kultur och politik möts i respektfull dialog kring samtidens utmaningar. Det gör det ännu roligare att ta emot denna medalj.

Alf Linderman tillträdde tjänsten som direktor på Sigtunastiftelsen hösten 2001. Han har en bakgrund som docent i religionssociologi vid Uppsala universitet, och har också arbetat kortare perioder vid två universitet i USA. Alf Lindermans särskilda fokus som forskare är samspelet mellan medier, religion och kultur. Efter Manfred Björkquist (direktor 1917 – 1942) och Olov Hartman (direktor 1948 – 1970) är han den som haft uppdraget att vara direktor för Sigtunastiftelsen under längst tid.

Mer om medaljförläningarna 2021

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Sigtunastiftelsens direktor Alf Linderman belönas med kungamedalj

Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsen har idag tillkännagivit att Joel Halldorf tilldelas Bibelpriset 2021 med följande motivering: ”Med sin unika förmåga att belysa såväl kyrkohistoria och teologi som populärkultur har Joel Halldorf som skribent breddat samhälls- och kulturdebatten i Sverige. Alltid dagsaktuell och påläst har han, för en bred allmänhet, kunnat göra tydligt att den kristna kulturhistorien, intimt sammanflätad med Bibeln, är en viktig underström om man vill förstå vårt samhälle.”

Det var en glad och hedrad Joel Halldorf som tog emot beskedet när Bibelsällskapets generalsekreterare Anders Göranzon ringde och berättade att han skulle få Bibelpriset. Även om Joel Halldorf blev glatt överraskad av utmärkelsen, kanske han inte blev helt förvånad.

– Jag skriver ju inte regelrätta bibelkommentarer eller predikospalter, men Bibeln är invävd i nästan alla mina texter. Det är den tråd som binder dem samman, och jag är väldigt tacksam och glad över att Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsen har sett det.

Joel Halldorf har en bred repertoar och kan tituleras teolog, skribent, författare och professor i kyrkohistoria. Han är anställd vid Enskilda Högskolan Stockholm där han undervisar blivande präster och pastorer och leder ett forskarseminarium som heter ”Kyrka i samtid”. Joel Halldorf har gett ut ett flertal böcker, och på Expressens kultursidor, och i andra tidningar, är han känd som krönikör och debattör.

Bibeln som resonansplatta

Joel Halldorf är född 1980 i Linköping och uppvuxen i en pingstförsamling. I dag är han en ekumeniskt engagerad kristen. Bibelpriset ser han som en uppmuntran att fortsätta att arbeta med Bibeln som en självklar resonansplatta för sitt skrivande.

– När man skriver sitter man oftast för sig själv, men samtidigt bygger skrivandet alltid på dialog: ett pågående samtal med andra texter, som man prövar och studsar sina egna ord mot. För mig är Bibeln den främsta sådana dialogpartnern. Den är en daglig vägledning i allt jag gör, berättar Joel Halldorf.

Utöver Joel Halldorfs vanliga arbetsuppgifter, som mest består av att läsa och skriva enligt honom själv, är han engagerad i en förening som heter Valv och som har som mål att ”normalisera det andliga samtalet i världens mest sekulariserade land”.

– Det är ett väldigt inspirerande projekt! Annars skriver jag mycket om vikten av gemenskap, särskilt små gemenskaper. Det här är något som jag försöker öva på även i min vardag: att vara med och bidra till – och glädjas över! – de små gemenskaper jag är en del av där vi finns. Grannar, fotbollsklubben, församlingen, bygemenskapen, släkt, vänner och så vidare, berättar Joel Halldorf.

Det är lätt att bli nyfiken på hur en van bibelläsare som Joel Halldorf skulle peppa någon som aldrig läst Bibeln tidigare, men skulle vilja göra ett försök.

Har du något råd att ge nybörjaren på vägen in i bibeltexterna?

– Dyk in i berättelserna, lev med och låt dig fascineras över att detta är texter som har burit människor i tusentals år. Första Mosebok kapitel 12 är en utmärkt plats att börja på: Den släkthistoria om löper från Abraham, via Isak, Jakob och fram till Josef i Egypten hör till Bibelns litterära pärlor, säger Joel Halldorf.

Prisutdelningen äger rum i Uppsala måndagen den 8 november kl 14 i samband med att Bibelsällskapets huvudmannaråd sammanträder. Joel Halldorf kommer att hålla ett föredrag om Bibelns betydelse i samhällsdebatten i Pingstkyrkans lokaler, S:t Persgatan 9 i Uppsala.

Prisceremoni och föredrag spelas in och går att se och lyssna till i efterhand både i Bibelsällskapets Youtube-kanal och på Bibelsällskapets Facebook-sida.

Bibelpriset instiftades 2004 med anledning av den världsvida bibelsällskapsrörelsens 200-årsjubileum. Priset utdelas årligen till en person ”verksam inom kultur, forskning, samhällsdebatt eller andaktsliv som i sin gärning bidragit till att göra Bibeln känd och använd”. Priset delas ut i samverkan mellan Svenska Bibelsällskapet och Sigtunastiftelsen. Stipendiet är avsett för skapande verksamhet med anknytning till Bibeln.

Priset består av ett originalkonstverk med anknytning till en bibeltext samt en jubileumsbibel med Rembrandtillustrationer. Pristagaren får också ett stipendium i form av en veckas helpension vid Sigtunastiftelsen i den miljö som är Sigtunastiftelsens signum. Tanken är att det får vara en skaparvecka med anknytning till Bibeln.

Tidigare pristagare är Kerstin Ekman (2004), Anders Piltz (2005), Ylva Eggehorn (2006), Christer Åsberg (2007), Mikael Hansson (2008), Sven-David Sandström (2010), Michel Östlund (2011), Åsa Larsson (2012), Kristian Lundberg (2013), Niklas Rådström (2014), Ylva Q Arkvik (2015), Tomas Sjödin (2016), Bengt Johansson (2017) Maria Küchen (2018), Linda Alexandersson (2019) och LarsOlov Eriksson (2020).

Fotograf: Zandra Erikshed 

För närmare information kring bibelpriset och prisceremonin kontakta:

Generalsekreterare Anders Göranzon, anders.goranzon@bibeln.se , 018-18 63 33

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Joel Halldorf får Bibelpriset 2021

16 – 17 september bjuder Kristna Fredsrörelsen och Sigtunastiftelsen in till en ekumenisk dialog om hur tro och övertygelse kan förändra världen. Dygnet inleds med ett öppet kvällsprogram på Sigtunastiftelsen där författaren och diakonen Anna Ardin med flera, medverkar under rubriken ”Att söka ett språk för kraft och mod”.
Följande dag hålls seminarier och fördjupande samtal med ett tiotal olika röster för trosbaserade organisationer, forskare och skribenter kring några av vår tids stora utmaningar som allmänheten kan ta dela av  via webbsändningar.

– För hundra år sedan spelade folkrörelser och andra delar av det civila samhället en
avgörande roll för samhällsutvecklingen. De stora väckelserörelserna är bara ett exempel. Behovet av det civila samhällets dialog kring samtidens utmaningar är inte mindre idag, och det gäller inte minst de sammanhang som har tro och övertygelse som utgångspunkt. Civilsamhällets dialog kan sedan berika politiska processer kring fred och konflikt” säger Alf Linderman, direktor på Sigtunastiftelsen.

– Fred är vägen till fred. Tillsammans kan vi göra skillnad och vi vill skapa ett forum där vi kan mötas och få upp ögonen för alla de möjligheter som finns. Vi ska samtala om och sätta ord på den kraft som finns i gemensamma lösningar för fred och hållbarhet” säger Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare på Kristna Fredsrörelsen.

Medverkande
Anna Ardin – författare och diakon i Equmeniakyrkan
Eva-Maria Munck – musiker och teolog
Ingrid Inga – ordförande samiska rådet i Svenska kyrkan
Karin Wiborn – kyrkoledare Equmeniakyrkan
Peter Halldorf – författare och pastor i Pingströrelsen
Pella Thiel – medgrundare End Ecocide Sweden
Celina Falk – Svenska kyrkans representant i Kyrkornas världsråds centralkommitté
Isak Svensson – professor i fred och konflikt vid Uppsala universitet
Fredrika Gårdfeldt – präst, aktiv i nätverket Svenska präster och pastorer mot kärnvapen, styrelseledamot i Kristna Fredsrörelsen
Peter Weiderud – politiker och journalist samt direktör för Svenska institutet i Alexandria, UD

Anmälan till det öppna kvällsprogrammet på Sigtunastiftelsen 16 september

Anmälan till de webbsända seminarierna den 17 september

Presskontakt:
Nathaly Salas, Kristna Fredsrörelsen nathaly.salas@krf.se 0730–344822

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Ekumeniskt samtal om våldsmotstånd och fredslängtan

Torsdagen den 16 september samlas röster från trossamfund runt om i världen för en dialog om möjligheten att se storskalig miljöförstöring som ett internationellt brott; det som i internationella termer benämns som ”Ecocide law”. Sigtunastiftelsen har tillsammans med End Ecocide Sweden, Sveriges kristna råd, Stockholms katolska stift, Centre for Environment and Development Studies vid Uppsala universitet och Stop Ecocide International initierat dialogen, som sker i form av en global online-konferens med medverkande från olika delar av världen. Syftet är att stärka medvetenheten om ecocid som internationellt brott med sikte på nästa FN-konferens för hållbar utveckling, Stockholm 50+. (Juni 2022.)

Anders Arborelius, Kardinal och biskop i Stockholms katolska stift är en av talarna:
– Som katolska kristna har vi alla ett ansvar för att Guds skapelse skall vårdas och vördas och inte förstöras och brytas ner. Därför borde det också vara en självklarhet att man på det internationella planet kan komma fram till en bindande lagstiftning som gör Ecocide omöjligt.

– Ekocid som internationellt brott är en helt nödvändig åtgärd för att hantera den ekologiska krisen. Stödet för en sådan lag är stort och intresset har växt enormt snabbt det senaste året. Trossamfunden bidrar med en viktig röst, säger Pella Thiel, ordförande för End Ecocide Sverige.

– I vår del av världen är det lätt att glömma hur stor betydelse tro och religion har för hur vi lever våra liv. Tro och livsåskådning spelar nog större roll än vi kanske tänker på även i vårt samhälle, men globalt är religion ofta av avgörande betydelse. Om vi vill påverka samhällsutvecklingen på global nivå finns det en enorm potential om olika trostraditioner kan gå samman i en gemensam strävan. Just därför är det förestående mötet på Sigtunastiftelsen kring Ecocide law så viktigt, säger Alf Linderman, direktor vid Sigtunastiftelsen.

Medverkande:
H.H. Pujya Swami Chidanand Saraswatiji, Global Interfaith WASH Alliance (GIWA)
Mary Evelyn Tucker, the Divinity School, Yale University
Valerie Cabanes, Stop Ecocide International
Kardinal Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift,
Hanna Soldal, Svenska Kyrkans Unga
Erena Rangimarie Rereomaki Rhöse, Maori spiritual leader
Azza Karam, Religions for Peace
Eirik Myrhaug, Arctic Shaman Circle
Alexandra Masako Goossens-Ishii, Soka Gakkai International Office for UN Affairs
Henrik Grape, Kyrkornas Världsråd
Pella Thiel, End Ecocide Sweden

Vänligen registrera via länk för anmälan.

Presskontakt:
sofia.af.geijerstam@sigtunastiftelsen.se,  kommunikationschef Sigtunastiftelsen

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för An interfaith call for Ecocide law, Sigtunastiftelsen 16 september

Inspelningen av Alex Schulmans succéroman, som till stor del utspelar sig på Sigtunastiftelsen, är i full gång. För regi står den internationellt hyllade regissören Björn Runge och huvudrollerna spelas av Bill Skarsgård, Asta Kamma August och Gustav Lindh. Marika Lindström och Sten Ljunggren medverkar som Karin Stolpe (d.ä.) och Sven Stolpe (d.ä.). Sverrir Gudnason gestaltar Alex Schulman och Sonja Richter spelar Amanda Schulman.

Filed under: by Sofia Af Geijerstam
Kommentarer inaktiverade för Stjärnensemble i filmatiseringen av Bränn alla mina brev