Symposium: Samskapa och ge rum åt livet i destruktionens tid

1962 skrev Rachel Carson boken Silent Spring, en varningsklocka som aktiverade en ny miljömedvetenhet. Tänk om vi kunde skapa en nästa årstid i jordens historia, både kultivera nytt liv och låta ge rum för liv i alla dess former; kultur, natur, kreativitet och ande.

I dagens samhälle har vi stort fokus på den artificiella världen. Vi frågar oss: Vilken är den fulla potentialen i artificiell intelligens? Alltsedan 2020 finns mer artificiellt skapad än levande materia på jorden. Men det finns en annan värld; den levande världen. Den fungerar väsensskilt annorlunda än den artificiella, och när vi lär oss samarbeta med den blir en annan framtid möjlig.

I början av 1900-talet, när bl.a. Sigtunastiftelsen skapades, fanns fortfarande en stor tro på människans möjligheter att kultivera och förändra, både sig själv, kulturen, tekniken och samhället, och den vilda naturen var en källa för konst, kultur och ande. Från 1960-talet och fram till början på 2000-talet fanns fortfarande denna tro på att skapa och förändra, men med nya allvarligare förtecken efter två världskrig, kärnvapen och miljöförstöring. Idag när dystopier och AI i allt högra grad påverkar våra tankemönster, kultur, teknik och samhälle, måste vi tillåta oss att fråga oss: Vilken är den inneboende potentialen i den levande världen; hos människan, i den mer än mänskliga livskraften, i livets skönhet och värdighet? Vilka är människans möjligheter att skapa och kultivera liksom låta ge rum för ett gott liv?

Hur har det sett ut i historien, hur ser det andliga nutidsläget ut och vad tänks och görs idag för att en sådan verklighet skulle kunna fungera rent praktiskt? Vilken teknik, kultur och vilka samhällsidéer, platser och projekt skapas och tänks idag som bidrar till liv?

Medverkande:

  • Rebecka Carlsson, hållbarhetsentreprenör och författare, som har medgrundat en handfull hållbarhetsföretag och arbetat som politiskt sakkunnig. Hon är utbildad i exponentiella teknologier vid Singularity University på NASA och i socialt entreprenörskap vid Stanford Graduate School of Business, och är partner inom ARC – Arise Consulting och författare till böckerna Exponentiell klimatomställning och Sustainable Business Canvas. Rebecka är också en flitigt anlitad föreläsare och utbildare inom hållbarhet, affärsutveckling, framtidstrender, cirkulär ekonomi och exponentiella teknologier.
  • Torbjörn Gustafsson Chorell, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, som bedrivit forskning om historieteori och historiesyn och är särskilt intresserad av frågor om psykiatrihistoria och relationen mellan natur och kultur.
  • Johanna Gustafsson Lundberg, docent och universitetslektor inom Tros- och livsåskådningvetenskap inom profilområdet Mänskliga rättigheter på Lunds universitet, som i sin forskning intresserat sig för ecklesiologi, etik, utbildningsvetenskap, didaktik samt historie- och religionsbruk i offentligheten.
  • Lisen Schultz, forskningsledare vid Stockholm Resilience Centre (SRC), Stockholm universitet och grundare av Pontus Schultz Stiftelse för ett mänskligare näringsliv. Hon är också programchef för centrets executive-program Transformativt affärsledarskap för en välmående planet, där hon utbildar näringslivets toppar inom hållbarhetsvetenskapens frontlinjer och skrivit boken Kursen – Tio lektioner för ett hållbart näringsliv tillsammans med journalisten Erica Treijs. Det senaste året har hon via SRC genomfört en motsvarande utbildning för alla fackförbundsordföranden i Sverige och är särskilt intresserad av civilsamhällets roll i den gröna omställningen.
  • David Eklind Kloo, facklig utredare, författare och föreläsare som har en master i religionsvetenskap och teologi. Han har lett ett projekt om arbetets mening på tankesmedjan Arena Idé som resulterade i boken Arbetets mening – vad vi gör på jobbet och vad jobbet gör med oss (2020). Han har tidigare medverkat i böckerna Lösa förbindelserThe Politics of Ecosocialism (Routledge) och Vårt sätt att leva tillsammans kommer att ändras. Hösten 2024 kom han ut med sin personliga essä Den väg är bred.
  • Stefan Krook, ekonom utbildad på Handelshögskolan och social entreprenör, känd för sitt arbete med bolag som bidrar positivt till samhället. Han är i dag ordförande för det digitala brevlådeföretaget Kivra, energiomställningsbolaget Flower, samt Stiftelsen GoodCause, som äger GodEl och GodFond, och donerar 100 procent av utdelningen från dessa bolag till välgörenhet. Sedan januari 2025 är Stefan Krook Practitioner in residence vid Handelshögskolan i Stockholm, där han utvecklar idén om Laghum Economy. I boken med samma namn sammanfattar han visionen om hur vi kan uppgradera dagens ekonomiska system till ett som fortsatt främjar innovation och välstånd inom planetens gränser.
  • Eva Karlsson, företagare som varit banbrytare inom hållbart företagande. Hon var 23 år VD för Houdini Sportswear, ett innovativt och cirkulärt svenskt friluftsmärke. Hon lämnade våren 2025 VD-posten på Houdini, men är kvar för att fokusera på företagets hållbarhetsarbete och cirkulära affärsmodeller. Hon har betonat de outnyttjade möjligheterna och det stora värdet i att designa attraktiva och regenerativa livsstilslösningar.
  • Pella Thiel, hållbarhetsentreprenör, jordbrukare och aktivist inom Naturens rättigheter/Earth Rights Sverige och Omställningsrörelsen, och är en av Sveriges främsta gröna tänkare och praktiker. Hon har skrivit boken Naturlagen : om naturens rättigheter och människans möjligheter tillsammans med Henrik Hallgren. Hon driver en gård på Ingarö och sprider idéer nationellt och internationellt kopplat till Naturens rättigheter, Östersjöns ambassad, Potatisuppropet etc.
  • Helena von Bothmer, driver Kosters trädgårdar sedan 20 år tillbaka – en permakulturgård på ön Sydkoster i Bohuslän. Hon är också lärare på de nordiska utbildningarna i permakulturdesign och förenar två perspektiv: ett eget regenerativt brukande av jorden, och ett spridande av regenerativ kunskap till breda målgrupper.
  • Fredrik Moberg, forskare, författare och erfaren konsult i klimat- och hållbarhetsfrågor. Han driver organisationen Albaeco, som arbetar med populärvetenskaplig kommunikation och strategisk rådgivning inom miljö, klimat och hållbarhet. Som forskare och lärare är han även verksam vid Stockholm Resilience Centre (SRC) på Stockholms universitet. 2021 gav Fredrik Moberg ut boken Den uppfinningsrika planeten – Biomimikry och naturens lösningar på vår tids utmaningar. Boken fick stor medial uppmärksamhet och fokuserar på allt som vi människor kan lära av naturens alla djur, växter, svampar och mikroorganismer för att hitta smarta lösningar på klimatkrisen och andra stora samhällsutmaningar.
  • Leif Stinnerbom, teaterchef, regissör och konstnärlig ledare vid den banbrytande musikteatern Västanå teater i Värmland sedan 1990, där många av Selma Lagerlöfs berättelser satts upp, men även Jon Fosse och Lars Andersson liksom de nordiska och samiska myterna i Kalevala, Eddan och Solens dotter. Han har även arbetat som koreograf och dansare, bl.a. på Peter Oskarsons föreställningar Den stora vreden och Amledo, och har även verkat som musiker i den prisade folkmusikgruppen Groupa. Han är hedersdoktor på Karlstads universitet.

Teaterbar: Så var det – Etienne Glaser

Etienne Glaser kommer till Sigtunastiftelsen med sin Jon Fosse-föreställning Så var det, en föreställning som hösten 2025 spelades på Det norske teatrets internationella Fossefestival. Etienne Glaser har gjort en egen version av Jon Fosses pjäs Slik var det, om målaren som undrar om meningen med livet, ställd mot döden. Pianisten Maria Rostotsky medverkar som pianist och spelar toner av J. S. Bachs Goldbergvariationerna, som konstnären på scenen nämner som själva meningen med varat: konsten inom vilken alla kan uppgå och ständigt leva, medan individen återgår till mull. ”Fosses text blir en vacker bön, en finstämd och nyanserad dikt om tro”, som en recensent skrev.

Etienne Glaser är en av våra främsta skådespelare, regissör och manusförfattare. Han är född 1937 i Köpenhamn, kom som flykting till Västerås och gick ut Dramatens elevskola 1962. När Suzanne Osten startade barn- och ungdomsteatern Unga Klara engagerade hon Etienne Glaser som skådespelare och de blev ett par och levde tillsammans under många år. Under 1980–2000-talen spelade han i flera av Suzanne Ostens filmer och skrev även flera manus. För rollen i Bröderna Mozart nominerades han till en Guldbagge 1987 i kategorin bästa skådespelare. Etienne Glaser har varit verksam som opera- och teaterregissör vid bland annat Stora Teatern, Göteborgs Stadsteater, Stockholms Stadsteater och Uppsala Stadsteater.

Välkommen till en unik teaterupplevelse i Sigtunastiftelsens bibliotek!

Parker på Enköpingska

Enköping har blivit berömt för sina vackra parker som utvecklats sedan 1980-talet med stadsträdgårdsmästare Stefan Mattson som visionär pionjär. Nuvarande stadsträdgårdsmästaren Anna-Karin Gävert berättar om förvaltningen och utvecklingen av Mattsons arv som inkluderar såväl Enköpings uppskattade fickparker som den fantastiska Drömparken gestaltad av den holländska trädgårdsdesignern Piet Oudolf. Oudolf är en av världens främsta trädgårdsdesigners som skapat trädgårdarna vid The High Line i New York, restaurang Noma i Köpenhamn och senast på konstmuseet Vandalorum i Värnamo – men Drömparken i Enköping var först.

Oudolfs gestaltning, som inspirerat Gävert, grundar sig i estetik, hållbarhet och ekologisk mångfald med inspiration från naturliga, vilda landskap. Oudolf arbetar med en odlingsdesign med mycket perenner – New Perennial Movement – som är dynamiskt förankrade i platsen, kulturmiljön, naturen omkring och med årstiderna. Drömparken blev utnämnd till byggnadsminne år 2025, som första parkmiljö i Uppsala län. Stadsträdgårdsmästare Anna-Karin Gävert berättar om mötet mellan parkarvet, nutid och framtid.

Traditionsenligt öppnar vi denna dag vårt Fröbibliotek i lokal samverkan med Sigtuna trädgårdsförening. Alla är välkomna att låna lokala, återbrukade fröer samt odlingslitteratur.

Entré: 100 kr ( 50 kr för medlemmar i Sigtuna trädgårdsförening)

Samverkan med Sigtuna trädgårdsförening och Naturskyddsföreningen i Sigtunabygden

Adolphson & Falk – Ferlin och 80-talshits

Legendariska Adolphson & Falk tolkar i denna konsert både nyfunna Ferlin-texter och nya, egna tonsättningar av tidigare kända dikter. Ikväll får ni höra sångerna, levande och helt akustiskt, tillsammans med duons kända 80-talshits som Blinkar blå, Ljuset på min väg och Stockholmsserenad. Anders Falk har Sigtunaanknytning genom sina föräldrar och återvänder ikväll till Sigtuna där hans pappa Knut Falk sjungit opera och mamma Birgit gått på folkhögskola.

Konserten inleds med en kort introduktion till Nils Ferlins författarskap av Nils Ferlin-sällskapets ordförande Hans Rutberg.

Välkommen till en fullmatad helafton med kultduon Adolphson & Falk!

Medverkande:
Tomas Adolphson: sång och gitarr
Anders Falk: sång och gitarr
Magnus Marcks: kontrabas

Kultursamtal med fotografen Julia Lindemalm

Julia Lindemalm är en prisad fotograf som på olika sätt undersöker relationen mellan människor och djur. I hennes första bok, Katt People (2016), undersöker hon människans relation till katten med bl.a. bilder från kattutställningar, hem för övergivna katter och älskade familjekatter. Hennes andra bok Zoo World (2018) innehåller bilder från europeiska och amerikanska djurparker. Zoo World har också visats som utställning på olika ställen i Sverige och projektet har tilldelats TT:s Fotostipendium, Malmö stads kulturstipendium och fick även motta det första Lars Tunbjörk-priset med motiveringen: ”Med humor och empati betraktar Julia Lindemalm människor som fascineras av djur i bur. Hennes bildspråk är både rakt på sak och poetiskt när hon lyfter fram vår längtan och förvirring inför det okända. I Lindemalms bilder är människan lika fången i sin föreställningsvärld som djuren är i sina konstruerade livsrum på zoo.”

Julia Lindenmalm (f. 1984) är även frilansfotograf och har arbetat för bland andra Sydsvenskan, Göteborgs-Posten, Trelleborgs Allehanda, norska Dagbladet och danska Politiken. Hon har en kandidatexamen i bildjournalistik från Mittuniversitetet och har studerat vid Danmarks journalisthögskola, Journalisthøjskolen, samt har läst Critical animal studies vid Lunds universitet.

Symposium: Handen och anden

Många av oss skriver, fotograferar, syr, stickar och snickrar som uttryck för vår kreativitet och vårt behov av att arbeta med våra händer och låta något få ta form utanför oss själva. Skapandets rörelse sträcker sig samtidigt inåt och hjälper oss att få kontakt med våra inre rum. Som kontrast till samhällets fixering vid mätbarhet och effektivitet uttrycker skapandet en längtan efter äkthet, process och att på olika sätt få förvalta den tysta kunskapen som Carl Malmsten har uttryckt som att ”ställa hand och ande i skapande samverkan”. I en värld dominerad av skärmar och digitalisering är det även viktigt att komma ihåg att det finns ett långt arv av hantverk att förvalta, både för oss själva och för kommande generationer. Den dag vi förlorar kunskapen och erfarenheten att ”läsa” hantverkets olika tekniker blir också föremålen omkring oss tysta och främmande – som något från förr som inte riktigt har med oss att göra.

Välkommen till en heldag om skapande på Sigtunastiftelsen, där vi utifrån konst och hantverk, kreativitet, tyst kunskap och existentiell hälsa tillsammans utforskar hur vi kan ta oss an framtiden och vår plats i den – som skapande människor.

Medverkande: Johan Knutsson, professor emeritus vid Linköpings universitet som forskat kring Arts & Crafts-rörelsen och förhållandet mellan material, teknik, form och funktion genom möbelhistorien, kommer att tala om Empowerment och lust i skapandet. Evelina Dovsten, konstnär, ger oss sina perspektiv på förvaltandet av hantverk och sitt eget konstnärskap. Nina Hemmingsson, författare och serietecknare, delar i ett samtal med Kerstin Dillmar sina tankar och erfarenheter kring skapande och psykisk hälsa. Johanna Hästö, konstnär, kommer att leda oss in i en lika meditativ som handgriplig teckningsrit, där tonsättaren och musikern Thommy Wahlström improviserar på en för ändamålet avstämd ljudflora. Föredragen varvas med utbyte mellan deltagarna. Symposiedagen avslutas med en vernissage av Evelina Dovstens utställning I lungornas oscillerande rörelse.

Symposiet leds av Sigtunastiftelsens direktor Helle Klein, kaplan Kerstin Dillmar och konstansvarig Vilma Luostarinen.

 

Evelina Dovsten – I lungornas oscillerande rörelse

Vernissage lördag 21 feb kl. 16-18 med konstnärssamtal kl. 16.30 i Kapellet

I Sigtunastiftelsens kapell visar konstnären Evelina Dovsten sin mest existentiellt laddade utställning hittills, där ett sakralt allvar möter en vetenskaplig estetik. Verkens motiv tar sin utgångspunkt i former av oscillerande rörelser hos människan: andning och hjärtslag. En upprepning och rytm som även återfinns i teorier om solstormar samt svarta och vita håls svängningsrörelser.

Med en bakgrund som glasblåsare arbetar Evelina Dovsten huvudsakligen i glas samt assemblageteknik. Hon använder sig av friblåst glas, som kräver ett snabbt handlande, i kombination med en långsammare process bestående av slipat och graverat planglas, målade träytor och text. Materialet blir till en samtalspartner och laddas genom skapandeprocessen med tid, närvaro och hantverkets tysta kunskap.

Genomgående verkar Evelina Dovsten för att upphöja och påpeka tyst kunskap som tema. Genom att bevara och samla kunskaper i materiell form vill hon stimulera till eftertanke kring hur kunskap kan bevaras och ges vidare. I hennes arbete länkas praktiska och teoretiska kunskaper samman. Verken kan ses som avtryck och porträtt av hur konstnären uppfattar livet och verkligheten; av en människas ihärdiga sökande och strävan efter att vilja förstå något bortom det greppbara.

Evelina Dovsten (f. 1987) är utbildad vid Konstfack i Stockholm och har ateljé i G-studion, Gustavsberg. Hon är medskapare av Konsthantverkspodden. Hennes konst har visats på bland annat Röhsska museet, Arkdes samt Vår Gård Saltsjöbaden och finns representerad i Nationalmuseums samlingar. Tillsammans med Andreas Nobel har hon skrivit boken Den Moderna Sfinxen (Otsium books), och 2024 färdigställde hon sin första offentliga gestaltning för entrén till Värmdö kommuns nya kulturhus och bibliotek.

Utställningen öppnar i samband med symposiet Handen och anden – om vårt behov av skapande den 21 februari.

 

Mystik salong: Simon Sorgenfrei om sufin Elsa ’Ulma’ Haglund

I den mystika salongen möts vi, lyssnar på föredrag och uppläsningar, samtalar, reflekterar och kontemplerar tillsammans i en vacker och lugn litterär miljö. I en tid av kriser, polarisering och accelererade hastigheter, behövs offentliga rum för dialog, långsam reflektion och inre lyssnande.

Vi möts klockan 18 för meditativ stillhet, recitation av texter och ett fördjupande föredrag. Omkring kl. 19 blir det paus med Bibblan bar som erbjuder dryck och snacks. Därefter följer ett öppet samtal under ledning av Lisbeth Gustafsson, journalist, författare och ordförande i Mäster Eckhartsällskapet.

Denna kväll berättar Simon Sorgenfrei om den unga lärarinnan Elsa ’Ulma’ Haglund som blev sufirörelsens första ledare i Sverige. Hon bjöd även in Inyat Khan till Sverige 1924 och översatte och gav ut hans skrifter på svenska. Hon hade kontakter med den kristna mystikern Hjalmar Ekström, vars bibliotek och arkiv finns på Sigtunastiftelsen, och med Flodbergskretsen, en kristen, mystikt intresserad vänkrets i Gamla stan i början av 1900-talet.

Existentiellt litteratursamtal

Biblioteket bjuder in till existentiell, kontemplativ läsning och samtal i liten grupp – en form av mikrobokcirkel. Formen för träffarna är fritt inspirerad av så kallad shared reading, en metod för högläsning och gemensam reflektion. Var och en får tid och plats att reflektera och ställa frågor utifrån sina känslor, tankar och associationer. Alla är välkomna och texterna delas ut på plats. Inga förberedelser krävs och varje tillfälle är fristående.

Under våren rör vi oss i gränslandet mellan existens, litteratur och andlighet, mot bakgrund av samtidens växande kriser, både med teman och författare relaterade till Sigtunastiftelsen. Vad innebär det att vara människa idag och vilken är vår roll? I en värld där allt tycks gå fortare och fortare saktar vi ned och söker djupare svar inom oss själva, med utgångspunkt i litteraturen. Under meditativa former läser vi utdrag ur texter på aktuella teman inom området. Poesi och skönlitteratur vävs samman med andlig litteratur, i ett försök att närma sig vår tids existentiella utmaningar från ett helhetsperspektiv.

Kultursamtal Anna Odell

Möt Anna Odell (f. 1973), konstnär och filmregissör, som berättar om sin väg till konstnärskapet och om aktuella projekt. Anna Odell blev känd för allmänheten med sitt verk Okänd, kvinna 2009–349701 (2009), som var hennes examensarbete från Konstfack. I konstverket hade hon sitt eget liv och sina egna erfarenheter av psykiatrisk vård som utgångspunkt. Därefter kom de uppmärksammade och prisbelönta långfilmerna Återträffen och X&Y. Ett aktuellt verk är Rekonstruktion – Psyket från 2025 installerat vid Centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet. Den svenska psykiatrin, maktstrukturer och gruppdynamik är återkommande teman hon gestaltar i sitt konstnärskap. Anna Odell är utbildad på Konstfack och Kungliga Konsthögskolan.